Avhandling. Oral hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan under hela livet. Den allmänna uppfattningen är att den orala hälsan har förbättrats, vilket studier från olika delar av Sverige och världen också har visat. Att exempelvis kost och oral hygien påverkar munhälsan är vedertaget, men påverkan av olika sociala, psykologiska och jämlikhetsfaktorer bör belysas mer.

Känsla av sammanhang är ett centralt begrepp och kan karaktäriseras som en hållning man har gentemot olika påfrestningar i livet. Oral hälsorelaterad livskvalitet handlar om hur den upplevda munhälsan samt olika tillstånd i munnen påverkar välbefinnandet och livskvaliteten.

I en aktuell avhandling belyses den orala hälsans utveckling hos 38- och 50-åriga svenska kvinnor från Göteborg, från 1968–69 till 2004–05. I fokus står även psykosociala faktorers eventuella påverkan på munhälsan. Dessutom var syftet att analysera förändringar i socioekonomisk status och upplevd mental stress över tid.

Avhandlingen är baserad på »Kvinnostudien«, en stor populationsundersökning av kvinnors hälsa i Göteborg, som startades 1968. Studien fortsatte i 12-årsintervall, och åldersgrupperna 38 respektive 50 år är därmed möjliga att studera åren 1980, 1992 och 2004, vilket har gjorts i denna avhandling. Antal medelålders kvinnor (38 och 50 år) de olika studieåren är 746 (1968–69), 432 (1980–81), 164 (1992–93) och 500 (2004–05). Uppgifter om oral status är hämtade från panoramaröntgen och övriga uppgifter härrör från frågeformulär som kvinnorna besvarat.

Oral hälsa och socioekonomisk status förbättrades över denna 36-årsperiod, men skillnader kvarstod fortfarande över tid. Bättre oral hälsa sågs hos medelålders kvinnor med högre utbildningsnivå och högre social klasstillhörighet. Upplevd mental stress ökade markant över tid, men var inte förknippad med oral hälsa. Studien 2004-05 visade att stark känsla av sammanhang, låg grad av tandvårdsrädsla samt bättre oral hälsorelaterad livskvalitet var relaterad till bättre oral hälsa. Låg socioekonomisk status var förknippad med svag känsla av sammanhang, hög tandvårdsrädsla och dålig oral hälsorelaterad livskvalitet.

Epidemiologiska studier är viktiga för att utvärdera förbättringar eller försämringar av oral hälsa över tid, vilket kan ge vägledning till vilka resurser som behövs på olika områden. Att psykosociala faktorer kan påverka den orala hälsan är också viktigt att belysa. På så sätt kan vi bättre förstå patientens beteende, förväntningar och uppfattningar i behandlingssituationen, men också i samhället som sådant.