I JAMA Psychiatry presenteras en metaanalys över sambandet mellan kvinnors ålder vid menopaus och risken för depression. Bakgrunden är att det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket som bekant sjunker markant vid menopaus, inte bara tros ha en antidepressiv utan även en rent neuroprotektiv effekt. Det ligger därför nära till hands att misstänka att långvarig exponering för låga östrogennivåer, som ju är följden av tidig menopaus, skulle kunna innebära ökad risk att bli deprimerad.

I en omfattande litteraturgenomgång har 14 studier kring sambandet valts ut. Totalt omfattar dessa 14 undersökningar drygt 67 000 kvinnor. Sammantaget visar studierna ett samband där menopaus efter 40 års ålder minskar risken för depression senare i livet jämfört med prematur menopaus. Menopaus efter 40 års ålder innebär att risken för depression minskar med i storleksordningen 50 procent jämfört med tidigare menopaus. Den minskade risken gäller särskilt för svår depression. Detta indikerar således att risken är lägre att drabbas av depression senare i livet ju längre kvinnan utsätts för endogent (kroppseget) östrogen.

Resultaten står sig även efter att författarna justerat för eventuell förekomst av depressioner tidigare i livet, alltså före menopaus, och för eventuell hormonbehandling (substitutionsbehandling). Det sistnämnda innebär således att depressionsrisken är ökad vid tidig menopaus trots hormonbehandling.

Till skillnad från depressioner som drabbar människor tidigt i livet tycks depressioner som drabbar senare i livet i högre utsträckning bero på neurodegeneration och vaskulära orsaker, och i det sammanhanget är det värt att notera att tidig menopaus tidigare har kopplats till ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Värt att understryka är att studien visar en association mellan tidig menopaus och risk för depression, vilket naturligtvis inte är desamma som bevis för ett kausalsamband.