Autoreferat. I en svensk studie undersöktes barn vilkas mamma dödats av barnets pappa. Sammanlagt ingick 261 förövare och 494 barn. Bland förövarna var psykisk sjukdom och en historia av våldsbrott vanligare än i resten av befolkningen, och bland barnen var det vanligare med efterföljande psykisk störning, substansbrukssyndrom, kriminalitet samt självskador.

De flesta mord på kvinnor i Sverige begås av en nuvarande eller tidigare manlig partner. I den aktuella studien användes nationella register för att identifiera förövare mellan 1973 och 2009. Uppgifter om tidigare psykisk störning, avsiktlig självskada och tidigare kriminalitet registrerades för dessa män. Förövarna jämfördes med slumpmässigt utvalda kontroller från befolkningen i allmänhet. Barnen, som berövats sin mamma, följdes longitudinellt under flera år och jämfördes med åldersmatchade kontroller.

Studien visar alltså att riskfaktorerna för denna typ av dödligt partnervåld inkluderar psykiska störningar och tidigare våldsamt kriminellt beteende samt att de barn som berövas sin mamma har en sämre prognos än andra barn. Barnen hade en ökad risk för psykisk störning, inklusive substansbrukssyndrom, självskadebeteende och självmordsförsök. Även söner och döttrar som var äldre än 18 år vid tidpunkten för förlusten dog i suicid och onaturlig död i högre utsträckning jämfört med kontroller. För alla barn, oavsett ålder, fanns en ökad risk för eget kriminellt beteende.

Slutsatsen som kan dras är att barn som förlorar sin mamma i denna mycket speciella form av dödligt våld bör prioriteras av hälso- och sjukvården avseende psykosociala behov, oavsett ålder.