Avhandling. Pågående matallergi visade sig vara en ovanlig orsak till att skolbarn i Norrbotten helt undvek mjölk, ägg, fisk eller vete. Snarare handlade det om upplevd överkänslighet. Det visas i en ny avhandling, framlagd vid Umeå universitet.

År 2006 bjöds alla barn i klass 1 och 2 (7–8 år gamla) i kommunerna Luleå, Kiruna och Piteå in till en studie som omfattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Projektet var ett samarbete mellan Umeå universitet och projektet Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN). Enkäten besvarades av 2 585 föräldrar (96 procent av de inbjudna). År 2010, när barnen var 11–12 år gamla, gjordes en uppföljning med lika högt deltagande och samma metod samt bestämning av BMI. Barn med rapporterad mjölköverkänslighet bjöds in till en strukturerad intervju, och barn som helt undvek mjölk, ägg, fisk eller vete på grund av upplevd överkänslighet bjöds in till klinisk undersökning och provtagning. Baserat på resultaten kategoriserades barnen i olika typer av födoämnesöverkänslighet. Barn som bedömdes ha en pågående födoämnesallergi undersöktes med dubbelblindad placebokontrollerad födoämnesprovokation. Före och efter provokationerna insamlades blod- och avföringsprov för analys av biomarkörer.

Rapporterad födoämnesöverkänslighet visade sig vanligt förekommande och ökade från 21 procent vid 7–8 års ålder till 26 procent vid 11–12 år. Förekomsten av rapporterad allergi mot baslivsmedel (mjölk, ägg, torsk eller vete) var åtta gånger högre (5 procent) än den allergiförekomst som kunde påvisas med dubbelblindade födoämnesprovokationer (0,6 procent).

Ungefär 20 procent av barnen hade en sjukhistoria som talade för utläkt allergi mot födoämnet, men trots detta stod de fortfarande på en eliminationskost. Astma, rinit, eksem och allergi var vanligare bland barn som hade en pågående allergi mot mjölk, ägg, fisk eller vete. De barn som hade mjölkallergi, pågående eller utläkt, hade ett lägre BMI jämfört med barn som inte undvek mjölk. Några av de analyserade biomarkörerna visade lovande resultat som möjliga, framtida prognostiska markörer för födoämnesallergi. Dessa resultat behöver dock valideras med ytterligare studier.

Sammanfattningsvis visas hur viktigt det är med återkommande utvärderingar av barn med misstänkt födoämnesallergi för att undvika onödig eliminationskost.