Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DYFS Läkartidningen 11/2016
Lakartidningen.se 2016-03-10

Digital bildanalys av biomarkörer var bättre än manuell analys

Gustav Stålhammar, leg läkare, doktorand, S:t Eriks ögonsjukhus

Johan Hartman, docent, patologi, Karolinska institutet; båda Stockholm

johan.hartman@ki.se

Autoreferat. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland svenska kvinnor med nästan 8 000 drabbade årligen, enligt Cancerfondsrapporten 2015. Vid histopatologisk undersökning av biopsier och bortopererade tumörer bidrar analys av biomarkörer med viktig information om tumörens biologiska egenskaper och förväntade svar på terapi.

Uttrycksnivåer av östrogenreceptor-alfa (ER), progesteronreceptor (PR), HER2 (human epidermal growth factor receptor 2) och proliferationsmarkören Ki67 är direkt avgörande för val av postoperativ medicinsk behandling. På de flesta patologilaboratorier analyseras i dag dessa biomarkörer genom att andelen immunfärgade, positiva tumörceller räknas manuellt. Nationella kvalitetsjämförelser har dock visat att variationen i analyssvar mellan och inom olika patologkliniker varierar stort. Detta gäller i synnerhet analysen av proliferationsmarkören Ki67, där osäkra bestämningar kan leda till att patienter erhåller otillräcklig behandling eller kemoterapi utan nytta.

Som tillägg till de klassiska kliniska variablerna tumörstorlek och axillär lymfkörtelmetastasering ger vidare molekylär subtypning genom genexpressionsanalys oöverträffad riskklassifikation. Baserat på genexpression kan bröstcancersjukdomen närmare bestämt delas in i 4 distinkta subtyper med prognostiskt och behandlingsprediktivt värde. Men sådan genexpressionsanalys är dyr och finns inte rutinmässigt tillgänglig. Därför används ofta ER, PR, HER2 och Ki67 som surrogatmått för ungefärlig indelning i subtyper. Även här brottas dock den manuella analysen av dessa biomarkörer med problem då den visats leda till dålig överensstämmelse med genexpressionsanalyserna.

Genom att skanna och digitalisera de immunfärgade mikroskopiglasen kan man i stället med hjälp av bildanalys analysera biomarkörerna utan att räkna manuellt. Vi har jämfört den klassiska manuella analysen av biomarkörerna ER, PR, HER2 och Ki67 utförd av erfarna patologer med digital bildanalytisk läsning i ett större material (totalt 436 tumörer) [2]. Vi utförde även parallell genexpressionsanalys för att dela in tumörerna i molekylära subtyper. Resultaten visar att digital bildanalys ökar reproducerbarheten och förbättrar klassifikationen av molekylära subtyper, med bättre överensstämmelse med genexpressionsanalys. Dessutom ger bildanalytisk räkning av Ki67 högre sensitivitet och specificitet för den högproliferativa subtypen samt bättre prognostisk information jämfört med manuell läsning. Sammanfattningsvis är digital bildanalys därmed ett överlägset alternativ för biomarköranalys och innebär en välbehövd möjlighet att spara tid och resurser för sjukvården.

Referenser

Stålhammar G, Fuentes Martinez N, Lippert M, et al. Mod Pathol. Epub 26 feb 2016. doi: 10.1038/modpathol.2016.34

Kommentera

Kommentera
bild

Långsiktigt arbetade effekt på infektioner Ständig förbättring och delaktig personal viktig del av framgången

Vårdutveckling | Vårdrelaterad infektion är ett stort problem inom slutenvård. Genom ett långsiktigt arbete med ständig fokus på förbättring har intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kunnat sänka frekvensen av både ventilatorassocierad pneumoni och central venkateterrelaterad infektion. () 01 JUN 2016

bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons