Vissa patienter som drabbas av schizofreni är svårbehandlade och svarar dåligt eller inte alls på neuroleptika. För dessa brukar behandlingssvikten resultera i behandling med klozapin, ett preparat som visserligen är effektivt men som innebär risk för mycket allvarliga biverkningar (däribland neutropeni) och därför kräver noggrann övervakning med regelbundna blodprov.

Men finns det några faktorer som utmärker patienter som kommer att svara dåligt på »vanliga« neuroleptika, så att man redan i förväg kan välja en mer kraftfull behandling som klozapin? Den frågan har en grupp forskare från Danmark ställt i en studie som presenteras i tidskriften Lancet Psychiatry. Studien omfattar nationella registerdata och inkluderar alla danskar över 18 års ålder som diagnostiserats med schizofreni mellan 1996 och 2006. Totalt har 8 624 patienter inkluderats, och medianuppföljningstiden för dessa är 9 år.

Det visar sig att patienter som vårdats inneliggande på psykiatrisk avdelning mer än 30 dagar innan de får sin schizofrenidiagnos oftare är behandlingsresistenta. Likaså hör patienter med mycket paranoida symtom och patienter som vid sidan av schizofreni också har en personlighetsstörning till dem som oftare är behandlingsresistenta. Patienter som tidigare gjort ett suicidförsök och patienter som behandlas med andra former av psykofarmaka (som antidepressiva eller bensodiazepiner) är också oftare svårbehandlade.

Dessa faktorer skulle således kunna användas i en prediktionsmodell för att förutsäga sjukdomsutvecklingen vid schizofreni så att man tidigt kan överväga en annan farmakaregim för högriskpatienter. Tidig diagnos och snabbt insatt behandling är avgörande när det gäller att kunna bevara funktion hos patienter med schizofreni.