Avhandling. Medfödda sjukdomar och funktionsnedsättningar drabbar ca 3–4 procent av alla födda barn. En viss andel utgörs av ärftliga, autosomalt recessiva (AR) sjukdomar. Risken för eventuella syskon till patienten att drabbas av samma sjukdom är då 25 procent. Etiologisk diagnostik är en förutsättning för korrekt information och vård till drabbade individer och föräldrar samt för att kunna erbjuda fosterdiagnostik för dem som så önskar.

I en nyligen publicerad avhandling har etiologin och den kliniska bilden vid sällsynta AR-sjukdomar studerats. Totalt inkluderades 20 familjer med barn som drabbats av medfödd sjukdom, där misstanke om AR-sjukdom var mycket stark. Misstanken grundades på förekomst av minst två barn med samma symtombild i familjen samt släktskap mellan föräldrarna. De drabbade individerna genomgick kliniska undersökningar, genetisk screening och vid behov uppföljande funktionella studier. Genetiska analyser inkluderade array-CGH (mikromatrisbaserad komparativ genomhybridisering) för detektion av kromosomavvikelser och så kallade kopietalsförändringar samt helexomsekvensering för detektion av mindre avvikelser i DNA-sekvensen.

Resultaten ledde till att sjukdomsorsaken kunde fastställas i 14 av de 20 familjerna och information ges till familjen och sjukvården. I endast 3 av familjerna var den påvisade sjukdomen relativt välbeskriven. Resten av familjerna visade sig vara drabbade av mycket sällsynta AR-sjukdomar. Ytterligheten var en familj med flera barn som drabbats av svår utvecklingsförsening och epilepsi där en genetisk variant i en ny sjukdomsgen (PIGT) detekterades. Patogenes kunde bekräftas med funktionella analyser, och i dag finns ytterligare 5 familjer rapporterade med samma sjukdom. I 2 andra familjer fastställdes diagnoser som endast beskrivits hos enstaka patienter tidigare.

Resultaten från studierna har breddat kunskapen om den kliniska bilden för beskrivna diagnoser samt utökat antalet gener och genetiska varianter som har betydelse för uppkomsten av medfödda sjukdomar. De övergripande slutsatserna är att helexomsekvensering är en mycket effektiv metod för identifiering av sjukdomsorsakande genetiska varianter i familjer med stark misstanke om AR-sjukdom samt att en noggrann klinisk undersökning i många fall är avgörande för att tolka resultaten från de genetiska undersökningarna.