Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DYEU Läkartidningen 10/2016
Lakartidningen.se 2016-03-04

Högkänsliga troponinmetoder som rutin förbättrade handläggning

Kai Eggers, docent, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

Bertil Lindahl, professor, Uppsala Clinical Research Center, Uppsala

Autoreferat. Under de senaste 5 åren har vi sett en ökande användning av högkänsliga (hs) metoder för mätning av hjärtspecifikt troponin (cTn) hos patienter med misstänkt akut kranskärlssjukdom (AKS). Tack vare sin förbättrade känslighet möjliggör hs-cTn-metoder diagnostisering av små hjärtinfarkter som hade förblivit oupptäckta vid användning av konventionella cTn-metoder. Det råder dock oklarhet kring konsekvenserna av användning av hs-cTn-metoder som rutinprov sett i ett bredare kliniskt perspektiv. Vi har undersökt denna viktiga fråga utifrån ett stort material från det svenska hjärtinfarktregistret Swedeheart.

I studien användes data från 18 487 inläggningar på sjukhus året före införandet av hs-cTn-metoder (period 1) och från 19 223 inläggningar året därpå på samma sjukhus (period 2). Den enda hs-cTn-metod som var aktuell under period 2 var hs-cTnT-assay från Roche med 14 ng/l som beslutsgräns för hjärtinfarkt.

Andelen inlagda patienter med cTn-nivåer över respektive infarktgräns ökade med 53 procent från period 1 till period 2 samtidigt som fler patienter diagnostiserades med AKS. Andelen patienter med andra diagnoser och cTn-nivåer över infarktgränsen ökade markant (hjärtsvikt med 100 procent, andra hjärtsjukdomar med 150 procent, icke-kardiella sjukdomar med 233 procent). Enligt vår uppfattning avspeglar dessa resultat både den förbättrade känsligheten av hs-cTnT-metoden och en större sannolikhet för hjärtsjuka icke-AKS-patienter att bli inlagda om hs-cTnT visade förhöjd nivå.

Det finns farhågor att rutinmätning med hs-cTn-metoder kan fresta läkare att lägga in patienter med små cTn-stegringar som saknar prognostisk betydelse. Våra resultat indikerar snarare att motsatsen gäller. Den justerade hazardkvoten för 1-årsdödlighet var 1,34 (95 procents konfidensintervall [KI] 1,29–1,39) för hs-cTnT i period 2 och 1,21 (95 procents KI 1,17–1,24) för konventionella cTn-metoder som användes i period 1. Skillnaden mellan perioderna var signifikant och drevs av en förbättrad separation i låg- och högriskgrupper hos patienter med förhöjda cTn-nivåer.

En annan kritik mot hs-cTn-metoder är att det ökade antalet positiva resultat ökar behovet av undersökningar, primärt för att utesluta (snarare än att bekräfta) allvarliga tillstånd, och att de oftare resulterar i insättande av icke-nödvändiga (men potentiellt farliga) AKS-behandlingar. Vi noterade i vår studie ett ökat antal ekokardiografier och koronarangiografier utförda i period 2 utan att det framkom hållpunkter för en överanvändning av dessa undersökningar om man räknade in kliniska bakgrundsfaktorer. Vidare såg vi också en ändring i behandlingsmönstret mellan studieperioderna i riktning mot orsaken av cTn-stegringen, det vill säga AKS eller alternativt andra tillstånd. Noterbart är att andelen cTn-positiva patienter som skrevs hem med RAAS-blockad ökade i period 2, oavsett diagnos.

Frågan ställdes också om dessa behandlingsändringar förbättrade patienternas överlevnad. Totalt fann vi inga större skillnader i riskminskningen med utvalda behandlingar studieperioderna emellan. Dock noterades en liten men signifikant förbättring av den gynnsamma effekten av RAAS-blockad hos patienter med cTn-stegring. Detta avspeglar troligen en ökad medvetenhet om behovet av att initiera eller upptitrera RAAS-blockad om nivån av hs-cTnT indikerade myokardskada.

Sammanfattningsvis visar våra studieresultat att rutinmätning med hs-cTn-metoder förbättrar handläggningen av patienter med misstänkt AKS. Vi fann inga hållpunkter för en onödig överdiagnostik eller potentiell riskabel överbehandling av patienter med förhöjda cTn-nivåer. Utifrån detta ser vi positivt på den fortsatta kliniska implementeringen av hs-cTn-metoder i Sverige.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Kai Eggers har varit konsult för Abbott Laboratories och Fiomi Diagnostics och har erhållit föreläsningsarvode från AstraZeneca och Abbott Laboratories. Bertil Lindahl har varit konsult för Roche Diagnostics, Thermo Fisher Scientific, bioMérieux Clinical Diagnostics, Philips Healthcare och Fiomi Diagnostics och har erhållit forskningsanslag från bioMérieux Clinical Diagnostics och Fiomi Diagnostics.

Referenser

Eggers KM, Lindahl B, Melki D, Jernberg T. Eur Heart J. Epub 24 feb 2016. pii: ehw029

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. () 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. () 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons