Marie Eriksson, docent, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; lektor, enheten för statistik, Handelshögskolan, Umeå universitet
Mats Eliasson, professor, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet; överläkare, medicinkliniken, Sunderby sjukhus, Luleå
Autoreferat. Hjärt–kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och hjärtinfarkt dominerar sjukdomspanoramat. Den viktigaste riskfaktorn är höga nivåer av kolesterol i blodet, följd av rökning och högt blodtryck. Risken för både insjuknande och död har dock avtagit påtagligt de senaste 10–20 åren.
MONICA-undersökningen baseras på upprepade tvärsnittsundersökningar av befolkningen med huvudsakligt fokus på diabetes och hjärt–kärlsjukdom i norra Sverige. Inom ramen för denna har ett slumpmässigt urval av befolkningen i Norr- och Västerbotten vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014 undersökts med avseende på riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Totalt handlar det om 8 941 män och kvinnor mellan 25 och 74 år.
I en studie nyligen publicerad i European Heart Journal visas att den genomsnittliga kolesterolnivån minskade från 6,2 (95 procents konfidensintervall [KI] 6,1–6,2) till 5,5 mmol/l (95 procent KI 5,4–5,5). Förändringen var likartad bland män och kvinnor men mer uttalad hos de äldre (se Figur). Vid studiens start hade personer med stor risk att insjukna i hjärtinfarkt (de med diabetes, högt blodtryck eller tidigare hjärtinfarkt/stroke) minst lika höga kolesterolvärden som friska. Nivåerna hos dessa högriskindivider var 2014 avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Personer med fetma och lågutbildade kvinnor hade vid studiens start generellt högre kolesterolvärden än befolkningen i allmänhet, men 20 år senare hittas ingen skillnad.
Blodfettssänkande behandling blir allt vanligare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas förklara upp till en tredjedel av förändringen i kolesterolnivå. Det största bidraget till de sjunkande nivåerna förklaras därmed av andra faktorer, och där ingår sannolikt förändrade kost- och levnadsvanor.
En viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt beror sannolikt på lägre kolesterolnivåer i befolkningen. Det finns naturligtvis alltid förbättringspotential, men att förändringen är mest markant bland högriskindivider talar för ett framgångsrikt arbete med primär och sekundär prevention såväl inom primärvård som vid hjärtkliniker. Resultaten styrker också att hälsoupplysning och vård i stort ges på lika villkor.
Nyheter 22 JUN 2017 Fem månader efter att landstinget i Sörmland införde gratis primärvård har besöken på sjukhus börjat minska. I stället söker sig fler patienter till primärvården, som har fått ökade öppettider. (1 kommentar)
Nyheter 22 JUN 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg har ställt sig bakom ett åtgärdsförslag för att regionen ska bli oberoende av hyrpersonal i sjukvården. Utfasningen är tänkt att börja till hösten.
Nya rön 22 JUN 2017 Kirurgi är en viktig del av primärbehandlingen vid lågmaligna gliom. Det visar en ny studie från Norge. Författarna skriver att detta också blivit allt vanligare under senare år.
Debatt 21 JUN 2017 Jag blir förvånad när ordföranden i Stockholms läkarförening, Johan Styrud, försöker ge sken av att landstinget inte skulle prioritera kompetensförsörjningsfrågorna, skriver Peter Carpelan (M), forsknings- och personallandstingsråd, i en replik till oppositionslandstingsrådet Jens Sjöström (S) och Johan Styrud.
Debatt 22 JUN 2017 Stockholms läkarförening och Socialdemokraterna har vid ett flertal tillfällen varit mycket tydliga med att personalen måste ha en kontinuerlig fortbildning, skriver Johan Styrud, ordförande, Stockholms läkarförening, Jens Sjöström (S) i en slutreplik om AT- och ST-platser i Stockholms läns landsting.
Nyheter 22 JUN 2017 Projektet Beon i Värmland, som går ut på att låta sjuksköterskor ta hand om de enkla fallen i primärvården, är inte förankrat bland allmänläkarna. Det säger Mareike Claussen, allmänläkare och styrelseledamot i Värmlands läkarförening, som är tveksam till att det kommer att leda till en minskad arbetsbelastning.
Nyheter 22 JUN 2017 Regeringen vill förbättra förutsättningarna för att asylsökande och nyanlända som har en utländsk sjukvårdsutbildning snabbare ska kunna komma i arbete i Sverige. Därför satsar man nu två miljoner kronor som ska gå till utbildningsprojekt för dessa personer.
Nyheter 21 JUN 2017 Den praktiska delen av det medicinska kunskapsprovet för läkare utbildade utanför EU/EES har nu hållits för tredje gången. 21 av 27 prövande klarade sig, uppger Umeå universitet.
Nyheter 21 JUN 2017 Enligt utredaren Ilmar Reepalus förslag ska vinsterna i privata företag som bedriver offentligt finansierad välfärd begränsas. Men nu är det oklart om förslaget blir verklighet, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.
Nyheter 21 JUN 2017 Försäkringskassan får i uppdrag att kartlägga omfattningen av kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivning då arbetsförmåga ska bedömas. Det meddelar regeringen i dag.
Nyheter 21 JUN 2017 De digitala vårdgivarana har kritiserats för sin antibiotikaförskrivning. Nu jobbar en arbetsgrupp inom Programråd Strama med att ta fram kvalitetsindikatorer för behandling av infektioner på distans.
Nyheter 21 JUN 2017 Det var diskriminering när en läkare uttalade sig nedsättande om en patients svenskkunskaper och hotade att inte erbjuda behandling förrän patienten lärt sig svenska. Det slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast. (1 kommentar)
Nyheter 21 JUN 2017 Det är inte helt problemfritt att vara chef på distans. Det kan Virginia Zazo intyga. Hon har kvar jobbet som verksamhetschef på hud- och STD-kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå trots att hon sedan årsskiftet bor i Australien. Medarbetarna på kliniken verkar dock ta det hela med ro.
Nyheter 21 JUN 2017 Det finns ett stort värde i att chefen finns fysiskt närvarande, samtidigt som det kan finnas stor potential med videomöten. Det säger Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening, som också ser paralleller mellan chefprojektet på hud- och STD-kliniken och införandet av länskliniker i Västerbotten.
Fallbeskrivning 20 JUN 2017 Simningsorsakat lungödem är ett tillstånd med andnöd, hosta, skummande sputum och nedsatt fysisk ork vid simning i öppet vatten. Deltagarantalet ökar vid simtävlingar i öppet vatten, och vid Vansbrosimningen 2016 sökte 69 personer för andningsbesvär, flertalet med misstänkt simningsorsakat lungödem.
Författarintervjun 20 JUN 2017 Annika Braman Eriksson och två medförfattare har följt upp vården av simmare som sökte för andningsbesvär och hosta under Vansbrosimningen 2016.
Nyheter 20 JUN 2017 Både inom Distriktsläkarföreningen, DLF, och Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, finns tveksamhet till förslaget att skärpa vårdgarantin i primärvården och göra den professionsoberoende. Om inga mer resurser tillförs kan det leda till en ännu svårare situation för primärvården, menar Hanna Åsberg, ordförande för Sfam.
Nyheter 20 JUN 2017 Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden går emot den sakkunniga granskare som anlitats och finner att en artikel i tidskriften Respiration, författad av bland andra Paolo Macchiarini, inte utgör oredlighet i forskning.
Debatt 20 JUN 2017 I sin bok om medicinska kontroverser uppmärksammar Jörgen Malmquist myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS). Sten Helmfrid och Johan Esberg anser att författaren förringar biomedicinska fynd och i stället lutar sig mot ett biopsykosocialt idékomplex som saknar både teoretisk struktur och empiriskt stöd.
Debatt 20 JUN 2017 Jag förringar inte biomedicinska fynd och anser att många sjukdomsbilder måste tolkas inom en sammanfattande biopsykosocial begreppsram, skriver Jörgen Malmquist i denna replik till Sten Helmfrid och Johan Edsberg. (1 kommentar)