Autoreferat. Hjärt–kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och hjärtinfarkt dominerar sjukdomspanoramat. Den viktigaste riskfaktorn är höga nivåer av kolesterol i blodet, följd av rökning och högt blodtryck. Risken för både insjuknande och död har dock avtagit påtagligt de senaste 10–20 åren.

MONICA-undersökningen baseras på upprepade tvärsnittsundersökningar av befolkningen med huvudsakligt fokus på diabetes och hjärt–kärlsjukdom i norra Sverige. Inom ramen för denna har ett slumpmässigt urval av befolkningen i Norr- och Västerbotten vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014 undersökts med avseende på riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Totalt handlar det om 8 941 män och kvinnor mellan 25 och 74 år.

I en studie nyligen publicerad i European Heart Journal visas att den genomsnittliga kolesterolnivån minskade från 6,2 (95 procents konfidensintervall [KI] 6,1–6,2) till 5,5 mmol/l (95 procent KI 5,4–5,5). Förändringen var likartad bland män och kvinnor men mer uttalad hos de äldre (se Figur). Vid studiens start hade personer med stor risk att insjukna i hjärtinfarkt (de med diabetes, högt blodtryck eller tidigare hjärtinfarkt/stroke) minst lika höga kolesterolvärden som friska. Nivåerna hos dessa högriskindivider var 2014 avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Personer med fetma och lågutbildade kvinnor hade vid studiens start generellt högre kolesterolvärden än befolkningen i allmänhet, men 20 år senare hittas ingen skillnad.

Blodfettssänkande behandling blir allt vanligare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas förklara upp till en tredjedel av förändringen i kolesterolnivå. Det största bidraget till de sjunkande nivåerna förklaras därmed av andra faktorer, och där ingår sannolikt förändrade kost- och levnadsvanor.

En viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt beror sannolikt på lägre kolesterolnivåer i befolkningen. Det finns naturligtvis alltid förbättringspotential, men att förändringen är mest markant bland högriskindivider talar för ett framgångsrikt arbete med primär och sekundär prevention såväl inom primärvård som vid hjärtkliniker. Resultaten styrker också att hälsoupplysning och vård i stort ges på lika villkor.