Autoreferat. Psykisk ohälsa i form av ångestsjukdom, depression, personlighetsstörning och missbruk vid 18 års ålder kan kopplas till en ökad risk för tidig stroke. Det visar en studie nyligen publicerad i Stroke.

Den psykiska ohälsan är stor i Sverige i dag och orsakar mycket lidande för individen och stora kostnader för samhället. Antalet människor som drabbas av tidig stroke (före 65 års ålder) har ökat, och i dag utgör tidig stroke en femtedel av fallen.

Svenska mönstringsstudier har tidigare visat att IQ, fysisk kondition och stresstolerans vid 18 års ålder påverkar risken för tidig stroke. Genom att koppla mönstringsdata till slutenvårds- och dödsorsaksregistren har vi undersökt om psykisk ohälsa (depression, ångest, missbruk och personlighetsstörning; psykoser exkluderades) i tonåren är kopplad till tidig stroke.

Vi följde drygt 45 000 svenska män födda mellan 1950 och 1987 som vid mönstring diagnostiserats med psykisk ohälsa. Under uppföljningstiden (som längst 42 år) hade 743 i gruppen med psykisk ohälsa insjuknat i stroke (1,65 procent). Av de 1,1 miljoner män som inte diagnostiserades med psykisk ohälsa vid mönstringen insjuknade 0,63 procent i stroke senare i livet. Största riskökningarna sågs för dödlig stroke med en justerad hazardkvot på 2,03 (95 procents konfidensintervalll 1,64–2,51).

I studien såg vi att förekomst av ångest, depression, personlighetsstörning och missbruk vid 18 års ålder kan kopplas till ökad risk för tidig stroke, oavsett subtyp, senare i livet. Riskökningen var störst för missbruk, vilket är en tidigare känd riskfaktor för stroke. Men att även ångestsjukdomar, depression och personlighetsstörning (efter justering för potentiella mediatorer som tidsperiod, BMI, blodtryck och samtidigt missbruk) ökade risken för tidig stroke är oroväckande.

Individer med god kondition trots psykisk ohälsa löpte emellertid inte ökad risk för stroke. Vi såg i särskilda analyser att fysisk kondition, till skillnad från IQ, påverkade sambandet mellan psykisk ohälsa och tidig stroke. En teori om orsaken till detta är att fysisk aktivitet gör hjärnan mer motståndskraftig mot olika typer av stress. Tonåren är en kritisk period då bland annat den sociala och emotionella förmågan etableras.

Sammanfattningsvis sågs således att psykisk ohälsa i ungdomen ger ökad risk för tidig stroke, men att god kondition verkar skyddande. Även om fynden inte bevisar ett direkt orsaksamband så ger studien stöd för att fysisk träning inkluderas som en central del i rehabiliteringen av ungdomar med psykisk ohälsa och för att skolidrottens status och resurser borde öka.