Autoreferat. I Lancet publicerades nyligen en randomiserad placebokontrollerad studie där kvinnor från Storbritannien och Sverige med ökad risk för förtidsbörd mellan graviditetsvecka 22–24 och 34 dagligen erhållit vaginalt applicerat naturligt progesteron (200 mg) eller placebo [1]. De kvinnor som fick progesteron löpte varken minskad risk för att föda före vecka 34 eller för intrauterin fosterdöd (justerad oddskvot [aOR] 0,86; 95 procents konfidensintervall [KI] 0,61–1,22). Inte heller sågs skillnad mellan barnen vad gäller neonatal sjuklighet/död (aOR 0,62; 95 procents KI 0,41–1,03) eller utveckling (mätt med stöd i skattningsskalan Bayley-III) vid två års ålder (aOR – 0,48; 95 procents KI – 2,77–1,81). I ytterligare analyser avseende barnens hälsotillstånd noteras ökad risk för gastrointestinal (OR 2,67; 95 procents KI 1,37–5,20), repiratorisk (OR 3,03; 95 procents KI 1,56–5,88) och njursjuklighet (OR 3,65; 95 procents KI 1,96–6,82) vid två års ålder i den behandlade gruppen. Författarna menar att vaginalt progesteron inte tycks förebygga förtidsbörd eller neonatal sjuklighet och heller inte säkert är associerat med några för- eller nackdelar på längre sikt.

Detta är den största studien hittills inom området, och en av studiens styrkor är att barnen följts upp till två års ålder. Tidigare studier har enbart följt barnen under nyföddhetsperioden. En annan styrka i ett kliniskt perspektiv är det pragmatiska upplägget, som brett inkluderar kvinnor med starka riskfaktorer för förtidsbörd, exempelvis tidigare förtidsbörd, tidigare sent missfall och förkortad livmodertapp (< 25 mm).

Fynden är särskilt viktiga för kvinnor i Skandinavien, då det är den första studien i en nordeuropeisk population. Förtidsbördsfrekvensen i Sverige är bland de lägsta i världen, och vi har tidigare bland annat visat att förekomsten av kort livmodertapp under graviditet är mycket lägre här [2].

Sammanfattningsvis indikeras att ytterligare oberoende metaanalyser behöver göras med tillgång till individuella data för att avgöra om det finns undergrupper som kan ha hjälp av progesteron. Samtidigt behövs fler studier med långtidsuppföljning för att visa om progesteron är associerat med minskad neonatal sjuklighet och om det finns någon bestående effekt hos barnen.