Tre INPH-patienter före shuntning (i bild A–C gradvis mer och mer tecken på cerebrovaskulär sjukdom).

Avhandling. Idiopatisk normaltryckshydrocefalus (INPH) är en neurokirurgiskt behandlingsbar och underdiagnostiserad demenssjukdom. Samsjuklighet i cerebrovaskulär sjukdom (både stor- och småkärlssjukdom) vid INPH är mycket vanligt. Det har föreslagits att INPH skulle kunna orsakas av liknande patofysiologiska mekanismer som vaskulär demens, men INPH-patienters riskprofil har inte undersökts i modern epidemiologisk forskning. Kliniskt är det viktigt att upptäcka och om möjligt behandla samsjuklighet och riskfaktorer för att optimera prognosen efter shuntning.

I en aktuell avhandling studerades de INPH-patienter som under tre år (2008–2010) erhöll shunt på fem av dåvarande sex neurokirurgiska kliniker i Sverige (n = 176, 60–85 år, MMT [Minimental test] ≥ 23). Patienterna jämfördes med 368 köns- och åldersmatchade kontroller från normalpopulationen avseende kardiovaskulär, cerebrovaskulär och perifert vaskulär sjukdom samt etablerade riskfaktorer för vaskulär sjukdom. Det undersöktes även hur shuntning och samsjuklighet påverkade livskvaliteten vid INPH. Datainsamling skedde genom standardiserade kliniska undersökningar, blodprov, EKG och frågeformulär.

Resultaten visade att vaskulära riskfaktorer var överrepresenterade hos INPH-patienterna jämfört med kontrollerna, liksom cerebrovaskulär och perifer vaskulär sjukdom. Hyperlipidemi (37 mot 19 procent; P = 0,001), diabetes (27 mot 13 procent; P = 0,01), bukfetma (91 mot 73 procent; P < 0,001) och psykosociala faktorer (48 mot 16 procent; P = 0,01) var associerade med INPH oberoende av kön, ålder och övriga riskfaktorer. Högt blodtryck och fysisk inaktivitet var också associerade med INPH, men inte oberoende av övriga riskfaktorer. INPH-patienterna hade dessutom depression i högre utsträckning än kontrollerna (46 mot 13 procent; P < 0,001). Shuntning förbättrade livskvaliteten hos INPH-patienterna, men för de INPH-patienter som hade låg livskvalitet var en samexisterande depression den viktigaste orsaken (P < 0,001).

Resultaten tyder på att vaskulär sjukdom och vaskulära riskfaktorer är involverade i den patofysiologiska mekanismen vid INPH. INPH kan vara en subgrupp till vaskulär demens. Nästan en fjärdedel (24 procent) av INPH i befolkningen kan förklaras av vaskulära riskfaktorer (population attributable risk percent = 24). En fullständig riskfaktoranalys samt screening för depression bör ingå i den preoperativa kliniska utvärderingen såväl som i forskning på INPH-patienter. Riktade insatser mot såväl vaskulära riskfaktorer som depression vid INPH bör utvärderas i framtida forskning.