Sofia Lindegren, AT-läkare, Karolinska universitetssjukhuset; Läkarförbundets arbetsgrupp för klimat och hälsa
Att en ökande del av strokebördan hänförs till luftföroreningar i stora delar av världen tros relaterat till fossil förbränning och särskilt användningen av kol.
Foto: Colourbox
Att luftföroreningar ökar risken för stroke är känt sedan tidigare. Mekanismen tros vara negativa effekter på kärlendotel, ökat blodtryck och ökad risk för trombos.
I en ny epidemiologisk studie bedöms luftföroreningar vara en av de viktigaste faktorerna bakom den globala sjukdomsbördan för stroke. Undersökningen bygger på utdrag ur databasen Global Burden of Disease 2013, som omfattar epidemiologi som sammanställts från 188 länder.
I studien undersöktes påverkbara riskfaktorer bakom stroke. Beräkningar gjordes avseende strokerelaterade funktionsjusterade levnadsår (disability adjusted life years, DALY) i relation till kluster av riskfaktorer om beteenden, kost, omgivningsmiljö och metabola faktorer. Analysen stratifierades utifrån hög-, medel- och låginkomstländer mellan 1990 och 2013.
Det bedömdes att cirka 90 procent av den totala sjukdomsbördan för stroke kan härledas till påverkbara riskfaktorer. Globalt beräknades 29 procent av strokebördan vara kopplad till luftföroreningar. Större påverkan sågs i låg- och medelinkomstländer (34 procent) jämfört med höginkomstländer (10 procent). De största riskfaktorerna i höginkomstländer var högt blodtryck, högt BMI, diet fattig på frukt och grönt samt rökning. Att en ökande del av strokebördan hänförs till luftföroreningar i stora delar av världen tros relaterat till fossil förbränning och särskilt användningen av kol.
Författarna rekommenderar att studiens resultat används avseende utbildning, samhällelig planering och prioritering i förebyggandet av stroke.
Originalstudie 24 MAJ 2018 För att den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården ska fungera i praktiken krävs det att den påverkar vad personalen gör i sin vardag. Den ekonomiska styrningen behöver vara samstämmig med professionella värderingar och främja god kvalitet för att uppfattas som motiverande.
Nyheter 24 MAJ 2018 De första förslagen från Anna Nergårdhs utredning »Samordnad utveckling för god och nära vård« blir nu verklighet. På onsdagen röstade riksdagen ja till en skärpt vårdgaranti.
Nya rön 24 MAJ 2018 Många patienter som blir utskrivna till hemmet efter en dagoperation har svårt eller till och med mycket svårt att ta till sig och förstå sjukvårdens information. Det visar en studie som undersökt relationen mellan hälsolitteracitet och postoperativ återhämtning respektive livskvalitet.
Recension 24 MAJ 2018 Den femte och senaste utgåvan i bokserien »Global health watch« tar tempen på hälso- och sjukvårdens globala nuläge. Anders Jeppsson, läkare och antropolog i Lund, har läst en rapport som ser en ökande distansering i världen från målet om hälsa för alla.
Nyheter 23 MAJ 2018 Den nya intensivakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna måste få ett bredare uppdrag och ta emot fler patienter. Det menar Socialdemokraterna i Stockholm, och får medhåll från facket.
Nyheter 23 MAJ 2018 Krisen för kirurgin i Västernorrland djupnar. I Örnsköldsvik har den sista fast anställda kirurgen sagt upp sig, länsverksamhetschefen har fått sparken och i Sundsvall är kirurgerna oroliga för framtiden. Och en motsättning mellan de två läkarföreningarna i länet har tornat upp sig. (1 kommentar)
Nyheter 23 MAJ 2018 »Det finns faktiskt två läkarföreningar i Västernorrland och det finns en anledning till det – och det syns här«, säger Jonas Wallvik, ordförande i Medelpads läkarförening.
Nyheter 23 MAJ 2018 Läkemedelsverket förbjuder en viss typ av bilirubinmätare eftersom det finns en oacceptabel risk att missa svår nyföddhetsgulsot när den används, enligt myndigheten. Vid åtminstone tre fall i Europa – varav ett i Sverige – har sådana missförstånd lett till fördröjd behandling och hjärnskador hos nyfödda barn.
Nyheter 23 MAJ 2018 Det är ingen liten uppgift att mejsla fram förslagen som ska ställa om den svenska hälso- och sjukvården i grunden. Men enligt regeringens utredare Anna Nergårdh är samsynen så stor att förändringen, där primärvården ska bli den verkliga basen, faktiskt är möjlig att göra. 1 juni lämnar hon nästa delbetänkande. (1 kommentar)
Nya rön 23 MAJ 2018 Den ökade risken för hjärtsvikt hos personer med typ 1-diabetes manifesterar sig i påverkad hjärtfunktion redan före kliniska symtom. Det visas i en avhandling som undersökt hjärtsvikt hos personer med typ 1-diabetes. (1 kommentar)
Kultur 23 MAJ 2018 Konstnären och poeten Harriet Löwenhjelm (1887–1918) dog i sviterna efter en tuberkulos som hade kommit att prägla hela hennes vuxna liv. Hon tillbringade det mesta av tiden på sanatorier, och hennes postumt publicerade betraktelser och dikter ger inblick i en svunnen medicinsk epok. (1 kommentar)
Nyheter 22 MAJ 2018 Ett nytt parti, startat av läkare, blir utmanare i höstens val till Region Jönköpings län. Bland de politiska målen finns att slå vakt om akutsjukhusen och ha ett lokalt ledarskap. (1 kommentar)
Nyheter 22 MAJ 2018 När en lärare på läkarutbildningen i Örebro refererade till titeln på en Agatha Christie-roman slutade det i stora protester, en ihållande konflikt och missad studietid. (6 kommentarer)
Temaartikel 22 MAJ 2018 För personer med läkemedelsresistent epilepsi och som inte är kandidater för epilepsikirurgi kan det bli aktuellt med andra behandlingsmetoder, som vagusnervstimulering och ketogen diet.
Temaartikel 22 MAJ 2018 Det är vanligt med autism, ADHD och psykiska sjukdomar hos personer med epilepsi, men det finns en utbredd oro för att läkemedel som används vid dessa tillstånd ska försämra anfallskontrollen.
Temaartikel 22 MAJ 2018 Personer med läkemedelsresistent epilepsi bör remitteras till epilepsiteam för utredning. Ungefär hälften av dem som opereras blir anfallsfria på längre sikt, med bättre resultat för dem som opererats för välavgränsade lesioner.
Författarintervjun 22 MAJ 2018 Anna Edelvik, neurosjukvården, Sahlgrenska universitetssjukhuset, är en av författarna till en artikel om epilepsikirurgi.
Temaartikel 22 MAJ 2018 Status epilepticus är ett tillstånd med långvariga eller tätt återkommande epileptiska anfall. Den allvarligaste formen är konvulsivt (tonisk-kloniskt) status epilepticus. Etiologisk utredning är av avgörande betydelse vid alla former av status epilepticus. Effektiv behandling och utredning förutsätter en välorganiserad vårdkedja och multidisciplinärt samarbete.
Nyheter 22 MAJ 2018 Chefläkaren vid Södertälje sjukhus har stängts av från sitt arbete på grund av en pågående polisutredning. Enligt Sveriges Radio, som står bakom polisanmälan, ska chefläkaren ha gått till handgripligheter mot en reporter.
Temaartikel 22 MAJ 2018 Nya antiepileptika har möjliggjort en högre grad av individualisering, men behandlingen är fortfarande att betrakta som symtomatisk och syftar till att minska risken för anfall. Inget talar för att dagens behandling påverkar den underliggande sjukdomsprocessen och »botar« epilepsin.