Hjärnans komplexitet tycks närmast ofantlig. I Nature presenteras en studie i vilken närmare 100 »nya« områden identifierats i hjärnan. Studien, som är den hittills mest detaljerade kartläggningen som gjorts av den mänskliga hjärnan, bygger på undersökningar av 210 friska individer. Forskarna har, med hjälp av bland annat funktionell magnetkamera, identifierat 180 områden i kortex i respektive hjärnhalva som alla är vad som beskrivs som »distinkt avgränsade från varandra i kortikal arkitektur«. Kortikal arkitektur omfattar både anatomiska skillnader, som grad av myelinisering och kortikal tjockhet, och skillnader i aktivitet.

Dessa 180 områden i hjärnan tros alla vara subspecialiserade på olika saker, vissa områden aktiveras till exempel när vi tittar på ett ansikte och andra aktiveras när vi går. Ett av de avgränsade områdena som nu beskrivits är Brocas area (viktigt för förmågan att tala). Brocas area identifierades redan på 1860-talet, vilket alltså innebär att det inte var någon överraskning. Men bland de 180 identifierade områdena i kortex finns 97 områden som tidigare inte varit kända, vilket innebär att man tidigare trott att dessa 97 områden varit en mindre del av andra områden när de nu i stället visar sig vara egna avgränsade subspecialiserade enheter. Många forskare tror dock att studiens resultat inte är slutgiltiga då de 180 områdena sannolikt kommer att kunna delas in i ännu fler självständiga områden i framtiden.

Artikeln är ett resultat av forskningssatsningen HCP (Human onnectome project), en ambitiös satsning med syfte att kartlägga den mänskliga hjärnan och dess kopplingsmönster i hög detaljrikedom. HCP har en forskningsbudget på över 250 miljoner kronor och identifieringen av de aktuella områdena har möjliggjorts med extremt avancerad mjukvara.

Studien har beskrivits som en milsten som kan lägga viktig neuroanatomisk grund för framtida forskning. En av huvudförfattarna kommenterade resultaten till New York Times såhär: »Vi ska inte förvänta oss mirakel eller enkla svar men studien har positionerat oss för en snabbare framtida utveckling«.