Patienter med kronisk smärta i ländryggen upplevde mindre smärta när de gavs placebo trots att de kände till att tabletterna saknade aktiv substans. Det visar en portugisisk studie publicerad i tidskriften Pain.

Man har tidigare antagit att patienter måsta vara omedvetna om att det är sockerpiller de får för att placeboeffekten ska sätta in. En större klinisk prövning på patienter med IBS [1] och några mindre pilotstudier har dock pekat på att det inte behöver vara så.

I den aktuella studien [2] rekryterades 97 vuxna patienter som haft ihållande smärta i ländryggen i mer än tre månader. Nära 90 procent av studiedeltagarna tog sedan tidigare smärtstillande preparat, företrädesvis NSAID, och fick fortsätta med det under studiens gång förutsatt att de inte ändrade doseringen. De randomiserades till att antingen enbart fortsätta med sin vanliga behandling eller dessutom äta två placebopiller två gånger om dagen. Inga livsstilsförändringar tilläts under den tre veckor långa studien.

Pillerburken var tydligt märkt med ordet »placebopiller« och alla deltagare blev tydligt informerade om vad placebo är. Samtidigt fick de information om att placeboeffekten kan vara kraftfull, att kroppen automatiskt kan reagera på pillerintag och att en positiv inställning kan förstärka effekten.

De studiedeltagare som inte ordinerades placebo erbjöds i stället att få behandlingen efter att de tre första veckorna passerat. Detta för att minska risken för en noceboeffekt – att negativa förväntningar skulle förvärra symtomen.

Deltagarnas upplevda smärta graderades från 0 till 10 för maximal smärtnivå, minsta upplevda smärtnivå och vanligast förekommande smärtnivå. Medeltalet för dessa tre mätningar samt smärtrelaterad funktionsnedsättning (svårigheter att utföra dagliga aktiviteter) var primära utfallsmått.

Den genomsnittliga smärtreduktionen i placebogruppen var 1,49 poäng jämfört med 0,24 hos övriga deltagare. De studiedeltagare som fått placebo hade 30 procent lägre maximal och vanlig smärtnivå, vilket räknas som kliniskt signifikant. De deltagare som inte fått placebo hade i stället 9 procent lägre maximal smärtnivå och 16 procent lägre vanlig smärtnivå. Den minsta upplevda smärtnivån minskade med 16 procent i placebogruppen medan den ökade med 25 procent hos övriga. Smärtrelaterad funktionsnedsättning minskade med 29 procent i placebogruppen jämfört med 0,02 procent hos övriga deltagare. De deltagare som började med placebo efter treveckorsperiodens slut upplevde att smärtan minskade med i genomsnitt 36 procent och att funktionsnedsättningen minskade med 40 procent.

Även om studien påvisar klinisk nytta av oblindad placebobehandling vid smärtbesvär krävs större och längre studier för att ändra de kliniska rekommendationerna, påpekar artikelförfattarna. Subjektiva mått på smärta medför också en risk för rapporteringsbias, särskilt i en oblindad studie. Det finns dock ett 40-tal neuroavbildningsstudier som visar att subjektiv placeboeffekt vid olika smärttillstånd är kopplad till objektiva förändringar i vissa hjärnområden och neurotransmittorer.