Avhandling. Trots en stor nedgång i sjuklighet och dödlighet i hjärt–kärlsjukdom de senaste decennierna är hjärt–kärlsjukdom fortfarande den största orsaken till sjukdom och för tidig död i alla europeiska länder. Syftet med denna avhandling har varit att öka kunskapen kring faktorer i den sociala miljön och individuella faktorer som kan förklara varför vissa kvinnor i yrkesverksam ålder drabbas av hjärt–kärlsjukdom.
Delstudierna bygger på en population i två närliggande och jämnstora städer, Linköping och Norrköping (Twin cities). De kan benämnas tjänstemannastad (white collar city) och arbetarstad (blue collar city).
Den första delstudien (N = 273 944) visade att det förelåg skillnader i sjuklighet och dödlighet i hjärt–kärlsjukdom mellan de två städerna när det gällde både män och kvinnor. Arbetarstaden hade en högre incidens av hjärt–kärlsjukdom än tjänstemannastaden. I delstudie två gjordes intervjuer med 16 kvinnor i åldern 40–65 år som drabbats av hjärtinfarkt. Dessa kvinnor var tyngda av i synnerhet psykosociala riskfaktorer, men även klassiska riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Ett personlighetsdrag som hittades hos dessa kvinnor var »duktig flicka«.
I avhandlingen definieras »duktig flicka« som kvinnor som bland annat har höga krav på sig själva, svårt att prioritera sina egna behov och svårt att säga nej i kontakt med andra människor, speciellt när någon ber om hjälp. Denna typ av kvinnor har ofta en låg självkänsla som innebär att de blir överambitiösa och lätt förbiser sina fysiska och mentala gränser.
»Duktig flicka« studerades vidare i Twin cities via en enkätstudie med 741 kvinnor i åldern 40–65 år, slumpvis utvalda utifrån patientlistor från 4 vårdcentraler i vardera staden. Kvinnor med ett stort inslag av personlighetsdraget »duktig flicka« visade sig i högre grad ha psykosociala och klassiska riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom, såsom psykisk ohälsa, ångest och bröstsmärta samt en högre incidens av diagnosen depression. Gruppen rapporterade också signifikant mer trötthet, att de ansåg sig vara pedanter och hade en mer stillasittande fritid. Ingen ökad incidens av olika hjärt–kärldiagnoser gick dock att finna i gruppen. En möjlig förklaring är att gruppen i dessa sammanhang var förhållandevis ung.
»Duktiga flickor« i denna avhandling visade sig vara medelålders kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och kvinnor som var tyngda av främst psykosociala riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Kunskapen kan användas för att tidigt identifiera kvinnor i riskzonen för att insjukna i hjärt–kärlsjukdom.
