Egenreferat. Ökningen av antibiotikaresistens klassas av WHO som ett av de största hoten mot folkhälsan. Särskilt bekymmersam är spridningen av betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBLA) bland enterobakterier. ESBLA-producerande bakterier är resistenta mot alla betalaktamer utom karbapenemerna. De är dessutom ofta multiresistenta, det vill säga resistenta mot ytterligare minst två antibiotikaklasser, och orsakar över 2 700 dödsfall per år i Europa. Sverige har länge setts som ett lågförekomstland avseende multiresistenta bakterier, men även här ökar ESBLA-producerande bakterier snabbast av de anmälningspliktiga resistenserna.
År 2010 genomförde vi en studie bland friska förskolebarn i Uppsala och visade att 2,6 procent av dem bar på ESBLA-producerande tarmbakterier [1]. Under 2016 gjorde vi om studien i syfte att kartlägga eventuella förändringar. Vi samlade in 334 individuella avföringsprov och 204 miljöprov från 50 förskolor i Uppsala. Isolaten typades epidemiologiskt med helgenomsekvensering.
Vi fann att 56 barn (16,8 procent) bar på minst en ESBLA-producerande stam, en signifikant ökning av bärarskapet (P < 0,0001). 58 procent av isolaten var multiresistenta. I 18 av förskolorna påvisades inga ESBLA-producerande bakterier, men på 6 förskolor var > 40 procent av barnen bärare. ESBLA-stammarna delades av flera barn på varje förskola, och flera stammar kunde förekomma samtidigt. Vanligast var CTX-M-15-producerande E coli tillhörande klonen ST131. Isolaten från denna klon skiljde sig åt mellan förskolorna, talande för flera källor. I miljöproven fann vi endast en ESBLM-producerande stam (AmpC) som inte återfanns bland förskolebarnen [2].
Vår studie visar på en överraskande snabb ökning av ESBLA-förekomsten hos friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016. Den höga andelen multiresistenta isolat var oroväckande, liksom tecknen på spridning mellan barnen.
