Egenreferat. Fler lever längre med kronisk sjukdom, vilket ökar belastningen på våra sjukvårdssystem. En anledning är att storskalig anpassning för personer med kronisk sjukdom saknas, eftersom utvecklingen av nuvarande system startade på 1700-talet med syftet att hålla arbetskraften arbetsför [1]. Vi behöver nu utveckla vårdmodeller för kronisk sjukdom som utgår från egenvård i personens vardag.

Den aktuella studien [2] analyserade i efterhand implementeringen av ett digitalt egenvårdsstöd vid Dartmouth-Hitchcock Medical Center i USA. Systemet bestod av en mobilapp, blåtandskopplade mätenheter, en molntjänst för dataanalys och en vårdgivarapplikation. Patienten registrerade hälsoparametrar som exempelvis blodtryck, vikt, psykiskt mående och aktivitet. Dessa parametrar analyserades automatiskt, och vid avvikelser från normalvärden notifierades ett egenvårdscentrum som patienten även fritt kommunicerade med dygnet runt via text eller telefon.

Under åtta månader inkluderades 2 894 personer från sjukvårdssystemets egenförsäkrade population, varav 13 procent med högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt eller KOL. Resultaten visade att egenvårdsmodellen var möjlig att implementera som en fristående komponent i ordinarie sjukvårdssystem. Deltagarna skickade i snitt in 23 mätvärden och genomförde två konversationer per månad, framför allt eftermiddag/kväll under alla veckodagar. Användningen minskade över tid. 55 procent av personerna med kronisk sjukdom skickade in minst ett mätvärde per månad vid inklusion, jämfört med strax under 30 procent åtta månader senare.

I en subanalys jämfördes sjukvårdskostnader för deltagare med kronisk sjukdom och matchade kontroller. En »difference-in-difference«-analys indikerade att den totala vårdkostnaden var 16 procent lägre för dem som deltagit i studien (95 procents konfidensintervall –0,884–0,009, P = 0,06).

Studien har några viktiga begränsningar, främst den undersökta populationen, det försäkringsbaserade sjukvårdssystemet och minskande användning över tid. Trots detta indikerade resultaten nytta på kort sikt, vilket motiverar fortsatta studier.

Resultaten visar sammanfattningsvis att en vårdmodell med digitalt egenvårdsstöd som bygger på mobil teknik, automatiserade analyser och ett centralt egenvårdscentrum kan implementeras. Fortsatta studier krävs för att klargöra hur digitala egenvårdsstöd bör utformas och följas upp.

 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Olof Norin är deltidsanställd som medicinsk chef och är minoritetsägare i Lifecarex AB, som efter studiens genomförande övertog det digitala egenvårdssystemet Imaginecare från Dartmouth-Hitchcock. För fullständig jävsdeklaration avseende samtliga medförfattare se originalartikeln.