Adult hona av taigafästingen Ixodes persulcatus (längd: 3,5 mm) insamlad på ön Ytterstlandet i Kalix skärgård, Norrbotten. Foto: Peter Wilhelmsson, Linköpings universitet

Egenreferat. Den vanliga fästingen Ixodes ricinus och taigafästingen Ixodes persulcatus är de viktigaste vektorerna för flera arter av borreliabakterier och >20 andra potentiella patogener, det vill säga sjukdomsorsakande bakterier, protozoer och virus, i den palearktiska regionen. Under 2015 och 2016 fann vi för första gången i Sverige permanenta populationer av taigafästingen, närmare bestämt på öar och halvöar i Bottenviken [1]. De taigafästingar som vi då insamlade har nu analyserats. 262 adulta taigafästingar screenades för Borrelia burgdorferi sensu lato och sex andra sjukdomsorsakande fästingöverförda mikrober med realtids-PCR följt av gensekvensering för artbestämning.

56 procent av de adulta taigafästingarna var borreliainfekterade [2]. Detta är en avsevärt högre prevalens än motsvarande prevalens, 36 procent, för adulta honor och 25 procent för nymfer hos Ixodes ricinus i södra och mellersta Sverige. Hos Ixodes ricinus är det oftast nymferna som överför patogener till människor, men hos Ixodes persulcatus är det nästan alltid de adulta fästinghonorna som angriper människor. Därför är det mest relevant att jämföra prevalensen hos Ixodes ricinus-nymferna (25 procent) med den mer än dubbelt så höga prevalensen hos de adulta Ixodes persulcatus-honorna (58 procent).

Hos alla borreliainfekterade taigafästingar var Borrelia afzelii vanligast (46 procent) följd av Borrelia garinii (35 procent). Höga prevalenser av Borrelia garinii och Borrelia afzelii har tidigare påvisats i taigafästingar från Finland, Ryssland och Estland. Det är ändå viktigt att här betona att Borrelia garinii är vanlig i taigafästingar även i norra Sverige. Det är ju denna borreliaart som oftast orsakar neuroborrelios, som ibland kan ge mycket besvärliga symtom. Vilda gäss häckar på några av öarna där taigafästingarna är vanliga. Vi förmodar att fästingarna infekteras med Borrelia garinii när de suger blod av gässen. Det bör påpekas att fästingarna som undersöktes kommer från ett geografiskt tämligen begränsat område, men vi har nyligen funnit att taigafästingen även förekommer längre söderut i Norrland.