Egenreferat. Kranskärlskirurgi (coronary artery bypass grafting, CABG) rekommenderas till utvalda patienter med komplex kranskärlssjukdom. I Sverige opereras årligen cirka 2 500 patienter. Användning av statiner, betablockerare, RAAS-inhibitorer (ACE-hämmare och ARB) och trombocythämmare efter CABG rekommenderas i internationella riktlinjer. Evidensgraden för rekommendationerna är dock ofta låg, och tidigare studier har visat överraskande låg användning.

Syftet med studien var 1) att beskriva användning av sekundärpreventiva läkemedel efter CABG och 2) att undersöka om användningen är associerad med överlevnad.

Alla patienter >18 år som opererades med isolerad CABG i Sverige 2006–2015 inkluderades, patienter med kortare överlevnad än sex månader efter utskrivning eller kortare uppföljningstid än sex månader exkluderades, vilket resulterade i 28 812 patienter. Information från Hjärtkirurgiregistret, vilket är en del av Swedeheart, kopplades till Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret för att få data om komorbiditet, läkemedelsexponering och mortalitet. Patienterna följdes fram till död eller 31 december 2015. Medianuppföljningstiden var 4,9 år.

Sex månader efter utskrivning använde 93,9 procent av patienterna statiner, 91,0 procent betablockerare, 72,9 procent RAAS-inhibitorer och 93,0 procent trombocythämmare. Användningen sjönk signifikant över tid efter operation för alla undersökta läkemedelsgrupper. Ingen tydlig övergripande skillnad mellan män och kvinnor kunde observeras. Patienter >75 år använde signifikant mindre av de undersökta läkemedlen.

Total mortalitet var 13,1 procent. Användning av statiner, RAAS-inhibitorer och trombocythämmare var associerad med lägre mortalitet. Det fanns ingen interaktion med ålder. Den största reduktionen sågs för statiner med justerad hazardkvot 0,56 (95 procents konfidensintervall 0,52–0,60, P <0,001). Det fanns ingen association mellan betablockad och mortalitetsrisk, vare sig i den totala populationen eller i någon av de prespecificerade subgrupperna.

Resultaten visar att användningen av sekundärpreventiva läkemedel var hög tidigt efter operationen men därefter sjönk successivt. Samtidigt fanns en association mellan användning av alla läkemedelsgrupper utom betablockerare och minskad mortalitet. Ökad långtidsanvändning av sekundärprevention innebär en möjlighet att förbättra långtidsöverlevnaden efter CABG. Äldre patienter förefaller ha samma nytta av sekundärprevention som yngre. Den eventuella nyttan av betablockerare efter CABG behöver studeras ytterligare. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Studien är finansierad med forskningsanslag från Hjärt–lungfonden, svenska staten via ALF-medel samt Västra Götalandsregionen. AJ har erhållit talararvode, konsultarvode och forskningsmedel från Astra Zeneca samt talararvode och konsultarvode från Boehringer Ingelheim.