Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DTAE Läkartidningen 05/2016
Lakartidningen.se 2016-02-02

Många över 80 år hade kunnat få vård utanför sjukhuset

Anna Myredal, med dr, chefläkare, Hallands sjukhus

anna.myredal@regionhalland.se

Ingela Mauritzon, fil kand, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Mathias Blom, med dr, ST-läkare, Norrbottens läns landsting

Kjell Ivarsson, med dr, förvaltningschef, Närsjukvården, Region Halland

Huvudbudskap

Svensk hälso- och sjukvård står inför en stor utmaning i att tillgodose den åldrande befolkningens behov.

Den aktuella journalstudien av sjukhusvårdade patienter över 80 år visar att få blivit inlagda av rent sociala skäl, vanligare var en kombination av sociala och medicinska skäl.

En stor grupp patienter bedömdes vid tillfället för granskningen kunna få vårdbehovet tillgodosett utanför akutsjukhuset.

Undvikbar sjukhusvård är en risk för den individ som utsätts. Äldre, multisjuka patienter behöver sjukvård men inte akutsjukhusets vård i den omfattning som sker idag.

För att bättre möta behovet av sjukvård behöver sannolikt nya vårdformer och samarbeten skapas.

Allt fler människor i Sverige lever allt längre, och sjukvården står inför en utmaning där stora förändringar kommer att krävas för att möta de ökande behoven, samtidigt som begränsningar finns avseende såväl budget som bemanning [1, 2]. Äldre människor har hög sjukvårdskonsumtion och upptar en betydande del av slutenvårdens resurser [3, 4]. Patienter över 80 år har ofta flera kroniska sjukdomar [5, 6] och en studie nyligen publicerad i Läkartidningen visar att inläggningsorsakerna för patienter över 80 år endast i ett fåtal fall är organspecifika [7]. Sammantaget stödjer detta bilden av att dagens organspecifika processer och arbetsflöden dåligt passar patientgruppen över 80 år och att denna grupp har stort behov av individanpassad vård [8].

Syftet med denna studie är att kartlägga patienter över 80 år som vårdas på sjukhus med fokus på behov av vårdnivå, tidigare sjukhusvård och orsaker till aktuellt vårdtillfälle. Fördjupade kunskaper om patientgruppen kan bidra till att utforma en sjukvård som möter förändringen i demografi som sker i dag och är anpassad efter befolkningens behov, inte efter befintlig sjukvårdsorganisation.

Metod

Studien är en kvalitativ studie baserad på ett frågeformulär. Journaler från samtliga patienter 80 år och äldre som vårdades på medicin-, kirurg-, ortoped- och urologkliniker vid Hallands sjukhus Varberg och Hallands sjukhus Halmstad granskades den 5 maj (Varberg) respektive den 6 maj (Halmstad) år 2015.  Journalgranskningen följde, med mindre justering, en modell utformad i Lund [9] och utfördes av en överläkare med 6 års erfarenhet som specialist inom internmedicin/kardiologi (AM). Journalgranskningen utfördes under en dag på respektive sjukhus.

Frågeformuläret omfattade två steg. I det första kategoriserades patienterna utifrån skäl till inläggningen:

a) Enbart medicinska skäl

b) Kombination av medicinska och sociala skäl

c) Enbart sociala skäl.

I det andra steget besvarades frågor om huruvida patienten vårdades på rätt klinik och på rätt vårdnivå, huruvida sjukhusvård kunde ha undvikits samt huruvida patienten i nuläget kunde få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset samt om patienten väntade på åtgärd eller planering (Tabell 1). Syftet med dessa frågor var att få en uppfattning om behov av vård och vårdnivå. Frågeformuläret är beskrivet i detalj i tidigare studie [9]. Frågorna besvarades med »Ja«, »Nej« eller »Ej tillämplig«. Frågeformulären innehöll inga patientuppgifter.

Via journalgranskningen dokumenterades om patienterna hade vårdats på sjukhus under de 30 dagar som närmast föregick aktuellt vårdtillfälle.

Vid journalgenomgången noterades även om patientens vård innan inläggning hade palliativ karaktär, det vill säga om patienten befann sig i livets slutskede och sjukhusvården vid journalgenomgången bedömdes medföra tveksam nytta för patienten.

Journalgenomgången genomfördes inom ramen för befintligt kvalitetsarbete och eftersom inga patientuppgifter registrerades i frågeformulären bedömdes prövning i etikprövningsnämnd ej som relevant. Godkännande har inhämtats från berörda verksamhetschefer.

Avseende tillgången till slutenvårdsplatser torde Hallands sjukhus i Halmstad och Varberg vara jämförbara med andra länssjukhus och länsdelssjukhus av liknande storlek [10]. Noteras bör dock att Region Halland saknar universitetssjukhus och att dessa tenderar vara annorlunda organiserade, exempelvis med bättre tillgång till dedikerade geriatriska vårdplatser. Tidigare genomförda studier indikerar att 84 procent av de geriatriska vårdplatserna i Sverige finns på universitetsorterna [11]. 

Resultat

Hallands sjukhus Varberg och Hallands sjukhus Halmstad redovisas tillsammans och uppvisade likartade resultat i samtliga parametrar. Tillgängliga vårdplatser för de kliniker som ingick i studien var 422 och vid granskningen var 401 belagda. 161 (40 procent) av inneliggande patienter var 80 år eller äldre och utgjorde underlaget för journalgranskningen. Under perioden 30 dagar närmast före aktuellt vårdtillfälle hade 29 procent av dessa vårdats på sjukhus.

Kategorisering. Patienterna bedömdes tillhöra kategori a, b eller c. 102 patienter (63 procent) tillhörde a, 56 patienter (35 procent) tillhörde b och 3 patienter (2 procent) tillhörde c (Figur 1).

Frågeformulär. Utöver de 3 patienter vars inläggning enbart hade sociala skäl bedömdes inläggning på sjukhus ha kunnat undvikas hos 34 patienter som tillhörde kategori a och b (Tabell 1). Samtliga patienter i kategori a och b bedömdes vara i behov av sjukvård men således inte alltid av sjukhusvård. 60 patienter (37 procent) bedömdes kunna få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset, det vill säga hade vid tillfället för journalgranskningen inte behov av kontinuerlig övervakning, intravenöst tillförda läkemedel eller vätskor, kirurgi eller undersökning som kräver slutenvård, rehabilitering på strokeenhet eller observation av misstänkt allvarlig akut sjukdom. 21 patienter (12 procent) besvarade frågan med »Ej tillämplig« och det rörde sig i samtliga fall om patienter där journaltext angav att patienten planerades få gå hem samma dag (Tabell 1).

Totalt väntade 50 patienter (31 procent) på åtgärd eller planering, varav 33 patienter väntade på social åtgärd eller planering. I journalerna framgick att 14 patienter var »utskrivningsklara«.

Palliativ vård. Utifrån journaldata bedömdes det i 20 procent av fallen föreligga tveksamhet om huruvida sjukhusvård var till gagn för den enskilda individen. Det rörde sig om patienter i livets slutskede, patienter från särskilt boende samt patienter med långt gången kognitiv svikt. I flertalet fall fattades beslut om behandlingsbegränsningar mycket kort efter inläggning på sjukhus.

Diskussion

Sveriges befolkning blir äldre [1] och allt fler kommer att leva längre med kronisk sjukdom och ett ökat behov av vård [6, 12]. Kostnaden för hälso- och sjukvård beräknas öka med cirka 30 procent 2010–2050 [2]. Redan i dag är vårdplatsbrist och överbeläggningar ett betydande problem på svenska sjukhus. Trots att äldre och multisjuka patienter ofta behöver sjukvård är de inte alltid betjänta av akutsjukhusets resurser i dagens omfattning. Journalstudien visar att en försvinnande liten andel patienter läggs in på sjukhus av enbart sociala skäl, vilket stämmer väl överens med den tidigare studien i Skåne [9]; kombination av medicinska och sociala faktorer är betydligt vanligare och indikerar att det förekommer brister i övergången mellan vård som sker i landstingets respektive kommunens regi. Det senare stöds av de fynd som visar att en stor andel (cirka 30 procent) av de genomgångna patienterna sjukhusvårdats inom de 30 dagar som föregick det aktuella vårdtillfället. Det stämmer väl med prospektiva opublicerade data från Hallands sjukhus där ålder över 80 år var en stark riskfaktor för oplanerad återinskrivning.

Vid journalgenomgången identifierades en grupp patienter där sjukhusvården medförde ringa nytta för individen. Det rörde sig om patienter i palliativt skede av sin sjukdom. Sjukvården uppvisar klara kvalitetsbrister i omhändertagandet av denna angelägna patientgrupp där tidigare studie har visat att äldre patienter får sämre palliativ vård än yngre [13]. Region Halland har en hög grad av inläggningar på sjukhus under livets slutskede [10]. Brytpunktssamtal, vårdplaner och möjlighet till avancerad sjukvård i hemmet måste erbjudas denna patientgrupp.

Studien visar att ett stort antal patienter skulle kunna få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset om rätt vårdformer finns tillgängliga och de mellanorganisatoriska samarbetena stärks. Som en första ansats i utvecklingen mot en mer individanpassad sjukvård, där slutenvård inte är enda alternativet, har mobila läkarteam införts i Region Halland. För att bättre möta behovet av sjukvård behöver sannolikt fler typer av vårdformer utvecklas.  I detta arbete är det av stor vikt att samla olika kompetenser kring patienten och skapa forum för tvärprofessionella förhållningssätt, där fler aspekter av patientens behov än de rent medicinska uppmärksammas. Det finns utrymme för fler studier inom området, inte minst rörande patientperspektivet. Vid inläggning på sjukhus riskerar den äldre patienten en försämring av kroppens funktioner och kognitiv förmåga [4]. Utöver det tillkommer risker med till exempel infektioner och vårdskador, där förekomsten av vårdrelaterade infektioner ökar för varje vårddygn. Mot bakgrund av detta utsätter vi patienterna för en risk när vi vårdar den äldre, multisjuka patienten inom akutsjukhuset trots att behovet av sjukhusvård inte finns. Kostnaderna för samhället är stora, och dessa pengar skulle sannolikt kunna investeras i andra typer av vård som är mer anpassad efter behoven.

Generaliserbarhet

Utifrån Socialstyrelsens öppna jämförelser år 2014 ligger Hallands sjukhusvård nära riksmedianen avseende flertalet parametrar. Dessa inkluderar undvikbar slutenvård, överbeläggningar, antal dygn som patienterna vårdas som utskrivningsklara, oplanerad återinskrivning inom 30 dagar samt hälso- och sjukvårdskostnader per invånare. Detta gör att författarna bedömer studiens generaliserbarhet som god, vilket ytterligare stöds av likartade resultat från en studie i Region Skåne [9]. Halland har ett något lägre antal vårdplatser än vad som anges som genomsnitt i riket enligt statistik från SKL [14]. Dock visar data beträffande vårdtid i antal dagar och antal vårdtillfällen att Region Halland inom området kirurgiska specialiteter ligger mycket nära medianen i Sverige, medan de medicinska specialiteterna ligger något under [15]. Det har nämnts tidigare att tillgången på dedikerade geriatriska vårdplatser tenderar att vara bättre på universitetssjukhusen [11].

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Ahlbom A, Drefah S, Lundström H. Den åldrande befolkningen. Fortsatt ökning av medellivslängden kontroversiell och spännande fråga. Läkartidningen. 2010;107:3048-51.
  2. Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Stockholm: Socialdepartementet; 2010. Dnr S2010.021.
  3. Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2013. SBU-rapport nr 221.
  4. Slutrapport 2015. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.
  5. SOU 2010:48. Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. Stockholm: Sociala rådet; 2010.
  6. VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys; 2014. Rapport 2014:2.
  7. Holzman M, Petrini L,Hasselström J, et al. Äldre som söker akut sjukvård bör få särskilt omhändertagande. Läkartidningen. 2015;112:DFD4.
  8. Eklund-Grönberg A, Köhler M, Ekdahl A, et al. Bättre vård för multisjuka äldre. Läkartidningen. 2009;106:2512-3.
  9. Mauritzon I, Blom M, Borna C, et al. Attending physicians believe that hospitalized patients are treated at the appropriate level of care: a qualitative study. Int J Healthc Manag. Epub 22 jul 2015.
  10. Hälso- och sjukvård. Jämförelser mellan landsting. Del 1. Övergripande indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och landsting; 2014. Artikelnr 2014-12-1.
  11. Akner G. Geriatriken i Sverige saknar en övergripande struktur. Läkartidningen. 2002;99: 3840-50.
  12. GBD 2013 Risk Factors Collaborators; Forouzanfar MH, Alexander L, Anderson HR, et al. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks in 188 countries, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. Lancet. Epub 10 sep 2015.
  13. Lindskog M, Tavelin B, Lundström S. Old age as risk indicator for poor end-of-life care quality – a population-based study of cancer deaths from the Swedish Register of Palliative Care. Eur J Cancer. 2015;51(10):1331-9.
  14. Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2013.
  15. NYSAM Nyckeltal. Stockholm: Helseplan; 2013.

Summary

Ageing populations and higher ambitions continuously drive healthcare costs in Sweden and worldwide. During the last two decades, downsizing hospital bed capacity has been the strategy for cutting expenditure in the Swedish healthcare system. However, the lack of implementation of new and viable outpatient alternatives has led to a widespread overcrowding problem in Swedish hospitals and emergency departments. The present study was conducted as a survey in hospital wards at two emergency hospitals in southwestern Sweden. Study aims were to assess the causes of hospitalization and indications for continuing in-hospital care in hospitalized geriatric patients (>80 years). The study shows that a very small number of patients are admitted barely because of social factors; however, there is a significant group where hospitalization is due to both social and medical factors. A large group of hospitalized patients over 80 year (37%) could receive their care outside the emergency hospital. About 30% of hospitalized patients are waiting for planning, and the majority of them waiting for social action and planning. Older patients with multiple diseases require healthcare but not hospitalization to the present extent. We should focus on developing additional forms of healthcare since avoidable hospitalization is a high cost for the society, but above all a risk for the individual.

Kommentarer (4)

  • Mellanvårdsplatser?

    2016-02-02 12:41 | I Värmland inför man nu mellanvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn. Patienter som är för dåliga att skickas hem men för "friska" att vara kvar på akutsjukhuset. Är detta en lösning?
    http://www.liv.se/Om-Landstinget-i-Varmland/Pressrum/Pressmeddelanden/Landstingsstyrelsen-beslutade-om-mellanvardsplatser-och-kommunalforbund-efter-aterremiss/

    Per Ljungqvist, Civ.Ing, Egen

    Jäv:

  • Ibland är det enklare än man tror...

    2016-02-03 18:49 | Mycket av de kompetenser och perspektiv studien visar på och rekommenderar finns redan. Än en gång missar man helt att det finns en specialitet som är ägnad åt att hantera samsjuklighet, komplexet av sociala och medicinska faktorer och har ett uttalat individspecifikt förhållningssätt. Detta är ännu ett bra exempel på att det vore till gagn för alla iblandade, från patient till slutenvård, om primärvården byggd på specialister i allmänmedicin fick byggas ut, åtminstone till en någorlunda jämbördig europeisk nivå. Sveriges underutbyggda primärvård drabbar alla. Men är vi beredda att göra en sådan omfördelning?

    Mattias Sjöberg, Distriktsläkare, Fålhagens VC, Uppsala

    Jäv:

  • Allmänmedicinska slutenvårdsplatser. Glesbygdsmedicinsk erfarenhet kan berika

    2016-02-05 01:34 | Tack för en mycket intressant studie! Jag håller fullständigt med om att Svensk sjukvård står inför stora utmaningar för att tillgodose den åldrande befolkningens behov. Denna åldersgrupp har en hög sjukvårdskonsumtion och upptar, såsom artikeln beskriver, en betydande del av akutsjukhusens resurser.
    Inlandskommuner i norra Sverige har ett kunskapsförsprång i denna fråga genom den demografiska strukturen med en mycket stor andel av befolkningen i hög ålder där höga sjukvårdskostnader är starkt relaterade till demografin.

    Allmänmedicinska slutenvårdsplatser/ Sjukstugeplatser/ Obs-platser (i utlandet kallat Community hospital) bedömer vi med erfarenhet av glesbygdsmedicin som en oslagbar vårdform för framför allt äldre, ofta primärt svårbedömda, multisjuka patienter i den åldrande befolkningen som vi har i glesbygdskommunerna. Vi har en unik plattform med närhet, patientkännedom och socialmedicinsk inblick. Det räcker inte med en rent organspecifik inriktning. I samband med inläggning för akut åkomma passar vi på att rehabilitera tidigare kända sviktande funktioner så patienterna kan bli autonoma i hemmet längre – vilket torde skilja sig från sjukhusets praxis att snabbast möjligt få patienten ”medicinskt färdigbehandlad” med snabb hemgång.
    Sjukdomspanoramat på våra vårdplatser är brett och omfattar tillstånd där medicinsk kompetens, utrednings- och behandlingsmöjligheter och palliativ vård inte kräver länssjukhusets resurser, d.v.s. en anpassad vårdnivå. Det kan gälla olika infektioner, hjärtsvikt, försämring av KOL/astma, urspårad diabetes, eftervård-rehabilitering efter frakturer och operationer, stroke, reumatisk sjukdom samt förvirringstillstånd och palliativ vård. Faciliteter såsom förstärkt lab-verksamhet och enklare röntgenundersökningar finns.

    Vi har möjlighet att bedöma och behandla patienten utifrån helhetssyn i närhet till anhöriga och kommun vilket är speciellt viktigt för dessa utsatta patienter där också vårdkedjan kan hållas ihop, allt till gagn för patient och samhälle.

    Landstinget i Norrbotten gjorde en oanmäld undersökning för ett antal år sedan för att ta reda på om patienterna som låg på Obs-platserna i länet verkligen var i behov av slutenvård. Det fanns, liksom i den nu aktuella studien, knappas någon som var inlagd av enbart sociala skäl. Sjukhusläkare gjorde bedömningen att praktiskt taget alla som var inlagda på Obs-platserna var medicinskt motiverat – i annat fall skulle dessa patienter blivit inlagda på akutsjukhusen.

    Enligt tidigare analyser av landstinget i Norrbotten är dessa Obs-platser billigare än sjukhusens vårdplatser och har bedömts som en kostnadseffektiv vårdform.

    En särskilt intressant och kostnadseffektiv lösning torde vara en utökad samverkan mellan landsting (allmänmedicinska slutenvårdsplatser) och kommun (kommunens KREHAB platser) där dessa vårdformer finns i nära anslutning till varandra för ett effektivt och gemensamt resurs- och personalutnyttjande av sköterskor, rehab-personal och läkare. Dessutom skulle onödig väntan på planering (socialt eller medicinskt) kunna undvikas genom tät samverkan.

    Sannolikt skulle styrmedel behövas för att de patienter som primärvården har kompetens och resurser att ta hand inte hamnade på akutsjukhusen. I Finland, t.ex. Vaasa-regionen innehar primärvården den huvudsakliga sjukvårdsbudgeten vilket leder till att man i mycket högre grad utnyttjar deras väl tilltagna allmänmedicinska slutenvårdsplatser och att man endast om så behövs remitterar till den dyrare sjukhusvården, som man då får betala.

    På Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman under ledning av distriktsläkaren Peter Berggren pågår intressanta forskningsprojekt i samverkan med Umeå universitet som i olika aspekter beskriver glesbygdsmedicins verksamhet karakteriserad av såväl bredd som djup och kombinationen av öppen- och slutenvård.

    Allmänmedicinska slutenvårdsplatser såsom vårdform med nära samverkan mellan landsting och kommun skulle kunna vara en framgångsrik väg att i framtiden möta utmaningen att tillgodose den allt större gruppen av åldrande befolkningens sjukvårdsbehov i de fall där inte akutsjukhusens resurser krävs. En vårdform i patientens närmiljö, där patientens anhöriga finns i närheten, och där relationer till personalen ofta finns, kan leda till mindre risk för förvirring och försämrade kroppsliga funktioner och större trygghet för patienterna.
    Det kräver en god bemanning och kontinuitet i primärvården av läkare och sjuksköterskor vilket är en förutsättning för att den framtida sjukvården i Sverige skall fungera kostnadseffektivt! En gedigen allmänmedicinsk kunskap behövs samt gärna geriatrisk kompetens knuten till primärvården.

    Det krävs dessutom att man förutom möjligheterna med allmänmedicinska slutenvårdsplatserna samtidigt är ödmjuk för dess begränsningar och fullt ut följer den praxis som vi har inom svensk sjukvård med remiss till högre vårdnivå då den aktuella vårdnivån ej är tillräcklig.

    Christer Andersson, Distriktsläkare, Arvidsjaur Hälsocentral, Professor emeritus, Allmänmedicin Umeå

    Jäv:

  • organspecifika processer och arbetsflöden

    2016-02-05 23:37 | Enl. artikeln passar akutsjukhusens "organspecifika processer och arbetsflöden" inte alla patienter över 80 år. Denna grupp har istället stort behov av individanpassad vård. Jag undrar: finns det NÅGRA patienter som passar in på det arbetssätt, som utmärker våra akutsjukhus idag, och hur ska isåfall dessa patienter vara beskaffade? Mår inte alla patienter, oberoende av ålder, bäst av individanpassad vård?

    Anne Gräsbeck, leg läkare, Ph D, pensionerad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Nu utreds behovet av introduktion till ST

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Detta som en del i en förnyad läkarutbildning. () 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. () 28 JUL 2016

Annons Annons

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

bild

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016