Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DTAE Läkartidningen 05/2016
Lakartidningen.se 2016-02-02

Många över 80 år hade kunnat få vård utanför sjukhuset

Anna Myredal, med dr, chefläkare, Hallands sjukhus

anna.myredal@regionhalland.se

Ingela Mauritzon, fil kand, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Mathias Blom, med dr, ST-läkare, Norrbottens läns landsting

Kjell Ivarsson, med dr, förvaltningschef, Närsjukvården, Region Halland

Huvudbudskap

Svensk hälso- och sjukvård står inför en stor utmaning i att tillgodose den åldrande befolkningens behov.

Den aktuella journalstudien av sjukhusvårdade patienter över 80 år visar att få blivit inlagda av rent sociala skäl, vanligare var en kombination av sociala och medicinska skäl.

En stor grupp patienter bedömdes vid tillfället för granskningen kunna få vårdbehovet tillgodosett utanför akutsjukhuset.

Undvikbar sjukhusvård är en risk för den individ som utsätts. Äldre, multisjuka patienter behöver sjukvård men inte akutsjukhusets vård i den omfattning som sker idag.

För att bättre möta behovet av sjukvård behöver sannolikt nya vårdformer och samarbeten skapas.

Allt fler människor i Sverige lever allt längre, och sjukvården står inför en utmaning där stora förändringar kommer att krävas för att möta de ökande behoven, samtidigt som begränsningar finns avseende såväl budget som bemanning [1, 2]. Äldre människor har hög sjukvårdskonsumtion och upptar en betydande del av slutenvårdens resurser [3, 4]. Patienter över 80 år har ofta flera kroniska sjukdomar [5, 6] och en studie nyligen publicerad i Läkartidningen visar att inläggningsorsakerna för patienter över 80 år endast i ett fåtal fall är organspecifika [7]. Sammantaget stödjer detta bilden av att dagens organspecifika processer och arbetsflöden dåligt passar patientgruppen över 80 år och att denna grupp har stort behov av individanpassad vård [8].

Syftet med denna studie är att kartlägga patienter över 80 år som vårdas på sjukhus med fokus på behov av vårdnivå, tidigare sjukhusvård och orsaker till aktuellt vårdtillfälle. Fördjupade kunskaper om patientgruppen kan bidra till att utforma en sjukvård som möter förändringen i demografi som sker i dag och är anpassad efter befolkningens behov, inte efter befintlig sjukvårdsorganisation.

Metod

Studien är en kvalitativ studie baserad på ett frågeformulär. Journaler från samtliga patienter 80 år och äldre som vårdades på medicin-, kirurg-, ortoped- och urologkliniker vid Hallands sjukhus Varberg och Hallands sjukhus Halmstad granskades den 5 maj (Varberg) respektive den 6 maj (Halmstad) år 2015.  Journalgranskningen följde, med mindre justering, en modell utformad i Lund [9] och utfördes av en överläkare med 6 års erfarenhet som specialist inom internmedicin/kardiologi (AM). Journalgranskningen utfördes under en dag på respektive sjukhus.

Frågeformuläret omfattade två steg. I det första kategoriserades patienterna utifrån skäl till inläggningen:

a) Enbart medicinska skäl

b) Kombination av medicinska och sociala skäl

c) Enbart sociala skäl.

I det andra steget besvarades frågor om huruvida patienten vårdades på rätt klinik och på rätt vårdnivå, huruvida sjukhusvård kunde ha undvikits samt huruvida patienten i nuläget kunde få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset samt om patienten väntade på åtgärd eller planering (Tabell 1). Syftet med dessa frågor var att få en uppfattning om behov av vård och vårdnivå. Frågeformuläret är beskrivet i detalj i tidigare studie [9]. Frågorna besvarades med »Ja«, »Nej« eller »Ej tillämplig«. Frågeformulären innehöll inga patientuppgifter.

Via journalgranskningen dokumenterades om patienterna hade vårdats på sjukhus under de 30 dagar som närmast föregick aktuellt vårdtillfälle.

Vid journalgenomgången noterades även om patientens vård innan inläggning hade palliativ karaktär, det vill säga om patienten befann sig i livets slutskede och sjukhusvården vid journalgenomgången bedömdes medföra tveksam nytta för patienten.

Journalgenomgången genomfördes inom ramen för befintligt kvalitetsarbete och eftersom inga patientuppgifter registrerades i frågeformulären bedömdes prövning i etikprövningsnämnd ej som relevant. Godkännande har inhämtats från berörda verksamhetschefer.

Avseende tillgången till slutenvårdsplatser torde Hallands sjukhus i Halmstad och Varberg vara jämförbara med andra länssjukhus och länsdelssjukhus av liknande storlek [10]. Noteras bör dock att Region Halland saknar universitetssjukhus och att dessa tenderar vara annorlunda organiserade, exempelvis med bättre tillgång till dedikerade geriatriska vårdplatser. Tidigare genomförda studier indikerar att 84 procent av de geriatriska vårdplatserna i Sverige finns på universitetsorterna [11]. 

Resultat

Hallands sjukhus Varberg och Hallands sjukhus Halmstad redovisas tillsammans och uppvisade likartade resultat i samtliga parametrar. Tillgängliga vårdplatser för de kliniker som ingick i studien var 422 och vid granskningen var 401 belagda. 161 (40 procent) av inneliggande patienter var 80 år eller äldre och utgjorde underlaget för journalgranskningen. Under perioden 30 dagar närmast före aktuellt vårdtillfälle hade 29 procent av dessa vårdats på sjukhus.

Kategorisering. Patienterna bedömdes tillhöra kategori a, b eller c. 102 patienter (63 procent) tillhörde a, 56 patienter (35 procent) tillhörde b och 3 patienter (2 procent) tillhörde c (Figur 1).

Frågeformulär. Utöver de 3 patienter vars inläggning enbart hade sociala skäl bedömdes inläggning på sjukhus ha kunnat undvikas hos 34 patienter som tillhörde kategori a och b (Tabell 1). Samtliga patienter i kategori a och b bedömdes vara i behov av sjukvård men således inte alltid av sjukhusvård. 60 patienter (37 procent) bedömdes kunna få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset, det vill säga hade vid tillfället för journalgranskningen inte behov av kontinuerlig övervakning, intravenöst tillförda läkemedel eller vätskor, kirurgi eller undersökning som kräver slutenvård, rehabilitering på strokeenhet eller observation av misstänkt allvarlig akut sjukdom. 21 patienter (12 procent) besvarade frågan med »Ej tillämplig« och det rörde sig i samtliga fall om patienter där journaltext angav att patienten planerades få gå hem samma dag (Tabell 1).

Totalt väntade 50 patienter (31 procent) på åtgärd eller planering, varav 33 patienter väntade på social åtgärd eller planering. I journalerna framgick att 14 patienter var »utskrivningsklara«.

Palliativ vård. Utifrån journaldata bedömdes det i 20 procent av fallen föreligga tveksamhet om huruvida sjukhusvård var till gagn för den enskilda individen. Det rörde sig om patienter i livets slutskede, patienter från särskilt boende samt patienter med långt gången kognitiv svikt. I flertalet fall fattades beslut om behandlingsbegränsningar mycket kort efter inläggning på sjukhus.

Diskussion

Sveriges befolkning blir äldre [1] och allt fler kommer att leva längre med kronisk sjukdom och ett ökat behov av vård [6, 12]. Kostnaden för hälso- och sjukvård beräknas öka med cirka 30 procent 2010–2050 [2]. Redan i dag är vårdplatsbrist och överbeläggningar ett betydande problem på svenska sjukhus. Trots att äldre och multisjuka patienter ofta behöver sjukvård är de inte alltid betjänta av akutsjukhusets resurser i dagens omfattning. Journalstudien visar att en försvinnande liten andel patienter läggs in på sjukhus av enbart sociala skäl, vilket stämmer väl överens med den tidigare studien i Skåne [9]; kombination av medicinska och sociala faktorer är betydligt vanligare och indikerar att det förekommer brister i övergången mellan vård som sker i landstingets respektive kommunens regi. Det senare stöds av de fynd som visar att en stor andel (cirka 30 procent) av de genomgångna patienterna sjukhusvårdats inom de 30 dagar som föregick det aktuella vårdtillfället. Det stämmer väl med prospektiva opublicerade data från Hallands sjukhus där ålder över 80 år var en stark riskfaktor för oplanerad återinskrivning.

Vid journalgenomgången identifierades en grupp patienter där sjukhusvården medförde ringa nytta för individen. Det rörde sig om patienter i palliativt skede av sin sjukdom. Sjukvården uppvisar klara kvalitetsbrister i omhändertagandet av denna angelägna patientgrupp där tidigare studie har visat att äldre patienter får sämre palliativ vård än yngre [13]. Region Halland har en hög grad av inläggningar på sjukhus under livets slutskede [10]. Brytpunktssamtal, vårdplaner och möjlighet till avancerad sjukvård i hemmet måste erbjudas denna patientgrupp.

Studien visar att ett stort antal patienter skulle kunna få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset om rätt vårdformer finns tillgängliga och de mellanorganisatoriska samarbetena stärks. Som en första ansats i utvecklingen mot en mer individanpassad sjukvård, där slutenvård inte är enda alternativet, har mobila läkarteam införts i Region Halland. För att bättre möta behovet av sjukvård behöver sannolikt fler typer av vårdformer utvecklas.  I detta arbete är det av stor vikt att samla olika kompetenser kring patienten och skapa forum för tvärprofessionella förhållningssätt, där fler aspekter av patientens behov än de rent medicinska uppmärksammas. Det finns utrymme för fler studier inom området, inte minst rörande patientperspektivet. Vid inläggning på sjukhus riskerar den äldre patienten en försämring av kroppens funktioner och kognitiv förmåga [4]. Utöver det tillkommer risker med till exempel infektioner och vårdskador, där förekomsten av vårdrelaterade infektioner ökar för varje vårddygn. Mot bakgrund av detta utsätter vi patienterna för en risk när vi vårdar den äldre, multisjuka patienten inom akutsjukhuset trots att behovet av sjukhusvård inte finns. Kostnaderna för samhället är stora, och dessa pengar skulle sannolikt kunna investeras i andra typer av vård som är mer anpassad efter behoven.

Generaliserbarhet

Utifrån Socialstyrelsens öppna jämförelser år 2014 ligger Hallands sjukhusvård nära riksmedianen avseende flertalet parametrar. Dessa inkluderar undvikbar slutenvård, överbeläggningar, antal dygn som patienterna vårdas som utskrivningsklara, oplanerad återinskrivning inom 30 dagar samt hälso- och sjukvårdskostnader per invånare. Detta gör att författarna bedömer studiens generaliserbarhet som god, vilket ytterligare stöds av likartade resultat från en studie i Region Skåne [9]. Halland har ett något lägre antal vårdplatser än vad som anges som genomsnitt i riket enligt statistik från SKL [14]. Dock visar data beträffande vårdtid i antal dagar och antal vårdtillfällen att Region Halland inom området kirurgiska specialiteter ligger mycket nära medianen i Sverige, medan de medicinska specialiteterna ligger något under [15]. Det har nämnts tidigare att tillgången på dedikerade geriatriska vårdplatser tenderar att vara bättre på universitetssjukhusen [11].

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Ahlbom A, Drefah S, Lundström H. Den åldrande befolkningen. Fortsatt ökning av medellivslängden kontroversiell och spännande fråga. Läkartidningen. 2010;107:3048-51.
  2. Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Stockholm: Socialdepartementet; 2010. Dnr S2010.021.
  3. Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2013. SBU-rapport nr 221.
  4. Slutrapport 2015. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.
  5. SOU 2010:48. Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. Stockholm: Sociala rådet; 2010.
  6. VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys; 2014. Rapport 2014:2.
  7. Holzman M, Petrini L,Hasselström J, et al. Äldre som söker akut sjukvård bör få särskilt omhändertagande. Läkartidningen. 2015;112:DFD4.
  8. Eklund-Grönberg A, Köhler M, Ekdahl A, et al. Bättre vård för multisjuka äldre. Läkartidningen. 2009;106:2512-3.
  9. Mauritzon I, Blom M, Borna C, et al. Attending physicians believe that hospitalized patients are treated at the appropriate level of care: a qualitative study. Int J Healthc Manag. Epub 22 jul 2015.
  10. Hälso- och sjukvård. Jämförelser mellan landsting. Del 1. Övergripande indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och landsting; 2014. Artikelnr 2014-12-1.
  11. Akner G. Geriatriken i Sverige saknar en övergripande struktur. Läkartidningen. 2002;99: 3840-50.
  12. GBD 2013 Risk Factors Collaborators; Forouzanfar MH, Alexander L, Anderson HR, et al. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks in 188 countries, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. Lancet. Epub 10 sep 2015.
  13. Lindskog M, Tavelin B, Lundström S. Old age as risk indicator for poor end-of-life care quality – a population-based study of cancer deaths from the Swedish Register of Palliative Care. Eur J Cancer. 2015;51(10):1331-9.
  14. Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2013.
  15. NYSAM Nyckeltal. Stockholm: Helseplan; 2013.

Summary

Ageing populations and higher ambitions continuously drive healthcare costs in Sweden and worldwide. During the last two decades, downsizing hospital bed capacity has been the strategy for cutting expenditure in the Swedish healthcare system. However, the lack of implementation of new and viable outpatient alternatives has led to a widespread overcrowding problem in Swedish hospitals and emergency departments. The present study was conducted as a survey in hospital wards at two emergency hospitals in southwestern Sweden. Study aims were to assess the causes of hospitalization and indications for continuing in-hospital care in hospitalized geriatric patients (>80 years). The study shows that a very small number of patients are admitted barely because of social factors; however, there is a significant group where hospitalization is due to both social and medical factors. A large group of hospitalized patients over 80 year (37%) could receive their care outside the emergency hospital. About 30% of hospitalized patients are waiting for planning, and the majority of them waiting for social action and planning. Older patients with multiple diseases require healthcare but not hospitalization to the present extent. We should focus on developing additional forms of healthcare since avoidable hospitalization is a high cost for the society, but above all a risk for the individual.

Kommentarer (4)

  • Mellanvårdsplatser?

    2016-02-02 12:41 | I Värmland inför man nu mellanvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn. Patienter som är för dåliga att skickas hem men för "friska" att vara kvar på akutsjukhuset. Är detta en lösning?
    http://www.liv.se/Om-Landstinget-i-Varmland/Pressrum/Pressmeddelanden/Landstingsstyrelsen-beslutade-om-mellanvardsplatser-och-kommunalforbund-efter-aterremiss/

    Per Ljungqvist, Civ.Ing, Egen

    Jäv:

  • Ibland är det enklare än man tror...

    2016-02-03 18:49 | Mycket av de kompetenser och perspektiv studien visar på och rekommenderar finns redan. Än en gång missar man helt att det finns en specialitet som är ägnad åt att hantera samsjuklighet, komplexet av sociala och medicinska faktorer och har ett uttalat individspecifikt förhållningssätt. Detta är ännu ett bra exempel på att det vore till gagn för alla iblandade, från patient till slutenvård, om primärvården byggd på specialister i allmänmedicin fick byggas ut, åtminstone till en någorlunda jämbördig europeisk nivå. Sveriges underutbyggda primärvård drabbar alla. Men är vi beredda att göra en sådan omfördelning?

    Mattias Sjöberg, Distriktsläkare, Fålhagens VC, Uppsala

    Jäv:

  • Allmänmedicinska slutenvårdsplatser. Glesbygdsmedicinsk erfarenhet kan berika

    2016-02-05 01:34 | Tack för en mycket intressant studie! Jag håller fullständigt med om att Svensk sjukvård står inför stora utmaningar för att tillgodose den åldrande befolkningens behov. Denna åldersgrupp har en hög sjukvårdskonsumtion och upptar, såsom artikeln beskriver, en betydande del av akutsjukhusens resurser.
    Inlandskommuner i norra Sverige har ett kunskapsförsprång i denna fråga genom den demografiska strukturen med en mycket stor andel av befolkningen i hög ålder där höga sjukvårdskostnader är starkt relaterade till demografin.

    Allmänmedicinska slutenvårdsplatser/ Sjukstugeplatser/ Obs-platser (i utlandet kallat Community hospital) bedömer vi med erfarenhet av glesbygdsmedicin som en oslagbar vårdform för framför allt äldre, ofta primärt svårbedömda, multisjuka patienter i den åldrande befolkningen som vi har i glesbygdskommunerna. Vi har en unik plattform med närhet, patientkännedom och socialmedicinsk inblick. Det räcker inte med en rent organspecifik inriktning. I samband med inläggning för akut åkomma passar vi på att rehabilitera tidigare kända sviktande funktioner så patienterna kan bli autonoma i hemmet längre – vilket torde skilja sig från sjukhusets praxis att snabbast möjligt få patienten ”medicinskt färdigbehandlad” med snabb hemgång.
    Sjukdomspanoramat på våra vårdplatser är brett och omfattar tillstånd där medicinsk kompetens, utrednings- och behandlingsmöjligheter och palliativ vård inte kräver länssjukhusets resurser, d.v.s. en anpassad vårdnivå. Det kan gälla olika infektioner, hjärtsvikt, försämring av KOL/astma, urspårad diabetes, eftervård-rehabilitering efter frakturer och operationer, stroke, reumatisk sjukdom samt förvirringstillstånd och palliativ vård. Faciliteter såsom förstärkt lab-verksamhet och enklare röntgenundersökningar finns.

    Vi har möjlighet att bedöma och behandla patienten utifrån helhetssyn i närhet till anhöriga och kommun vilket är speciellt viktigt för dessa utsatta patienter där också vårdkedjan kan hållas ihop, allt till gagn för patient och samhälle.

    Landstinget i Norrbotten gjorde en oanmäld undersökning för ett antal år sedan för att ta reda på om patienterna som låg på Obs-platserna i länet verkligen var i behov av slutenvård. Det fanns, liksom i den nu aktuella studien, knappas någon som var inlagd av enbart sociala skäl. Sjukhusläkare gjorde bedömningen att praktiskt taget alla som var inlagda på Obs-platserna var medicinskt motiverat – i annat fall skulle dessa patienter blivit inlagda på akutsjukhusen.

    Enligt tidigare analyser av landstinget i Norrbotten är dessa Obs-platser billigare än sjukhusens vårdplatser och har bedömts som en kostnadseffektiv vårdform.

    En särskilt intressant och kostnadseffektiv lösning torde vara en utökad samverkan mellan landsting (allmänmedicinska slutenvårdsplatser) och kommun (kommunens KREHAB platser) där dessa vårdformer finns i nära anslutning till varandra för ett effektivt och gemensamt resurs- och personalutnyttjande av sköterskor, rehab-personal och läkare. Dessutom skulle onödig väntan på planering (socialt eller medicinskt) kunna undvikas genom tät samverkan.

    Sannolikt skulle styrmedel behövas för att de patienter som primärvården har kompetens och resurser att ta hand inte hamnade på akutsjukhusen. I Finland, t.ex. Vaasa-regionen innehar primärvården den huvudsakliga sjukvårdsbudgeten vilket leder till att man i mycket högre grad utnyttjar deras väl tilltagna allmänmedicinska slutenvårdsplatser och att man endast om så behövs remitterar till den dyrare sjukhusvården, som man då får betala.

    På Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman under ledning av distriktsläkaren Peter Berggren pågår intressanta forskningsprojekt i samverkan med Umeå universitet som i olika aspekter beskriver glesbygdsmedicins verksamhet karakteriserad av såväl bredd som djup och kombinationen av öppen- och slutenvård.

    Allmänmedicinska slutenvårdsplatser såsom vårdform med nära samverkan mellan landsting och kommun skulle kunna vara en framgångsrik väg att i framtiden möta utmaningen att tillgodose den allt större gruppen av åldrande befolkningens sjukvårdsbehov i de fall där inte akutsjukhusens resurser krävs. En vårdform i patientens närmiljö, där patientens anhöriga finns i närheten, och där relationer till personalen ofta finns, kan leda till mindre risk för förvirring och försämrade kroppsliga funktioner och större trygghet för patienterna.
    Det kräver en god bemanning och kontinuitet i primärvården av läkare och sjuksköterskor vilket är en förutsättning för att den framtida sjukvården i Sverige skall fungera kostnadseffektivt! En gedigen allmänmedicinsk kunskap behövs samt gärna geriatrisk kompetens knuten till primärvården.

    Det krävs dessutom att man förutom möjligheterna med allmänmedicinska slutenvårdsplatserna samtidigt är ödmjuk för dess begränsningar och fullt ut följer den praxis som vi har inom svensk sjukvård med remiss till högre vårdnivå då den aktuella vårdnivån ej är tillräcklig.

    Christer Andersson, Distriktsläkare, Arvidsjaur Hälsocentral, Professor emeritus, Allmänmedicin Umeå

    Jäv:

  • organspecifika processer och arbetsflöden

    2016-02-05 23:37 | Enl. artikeln passar akutsjukhusens "organspecifika processer och arbetsflöden" inte alla patienter över 80 år. Denna grupp har istället stort behov av individanpassad vård. Jag undrar: finns det NÅGRA patienter som passar in på det arbetssätt, som utmärker våra akutsjukhus idag, och hur ska isåfall dessa patienter vara beskaffade? Mår inte alla patienter, oberoende av ålder, bäst av individanpassad vård?

    Anne Gräsbeck, leg läkare, Ph D, pensionerad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Tillverkaren överger Macchiarini-metoden

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

bild

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (1 kommentar) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (6 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Jobb i fokus

146 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons