Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DR7H Läkartidningen 51-53/2015
Lakartidningen.se 2015-12-15

Kvalitetsregistret Riksstroke visar på ojämlik strokevård Omedveten diskriminering kanske förklarar en del av skillnaderna

Marie Eriksson, docent, universitetslektor, enheten för statistik, Handelshögskolan

marie.eriksson@umu.se

Eva-Lotta Glader, docent, ST-läkare, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; båda Umeå universitet

Bo Norrving, professor, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Kjell Asplund, professor emeritus, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

Sammanfattat

I en serie arbeten har vi undersökt strokevård och utfall efter stroke i olika socioekonomiska grupper.

Tillgången till akuta och sekundärpreventiva vårdinsatser samt prognosen är bättre för högutbildade än för lågutbildade, bättre för personer med hög inkomst än med låg inkomst och bättre för sammanboende än för ensamboende. Beträffande födelseland är bilden något mer splittrad. 

Skillnaderna kvarstår efter justering för kända samverkande faktorer – de framstår som oförklarade. 

En del av skillnaderna kan möjligen förklaras av faktorer som vi inte mätt. En möjlig tolkning är dock att det finns inslag av omedveten diskriminering i svensk strokevård.

Det är välkänt att människor med låg socioekonomisk status har ökad risk att insjukna och dö i strokesjukdomar. Detta kan bara delvis förklaras av skillnader i förekomst av livsstilsfaktorer som påverkar risken för stroke. På senare år har intresse riktats mot skillnader i hur vården bedrivs för patienter i olika socioekonomiska grupper. Om skillnader finns, kan de förklaras av andra samverkande faktorer eller står de oförklarade, dvs skulle de kunna vara tecken på diskriminering? 

I projektet EqualStroke har vi undersökt socioekonomiska skillnader inom strokeområdet i Sverige. I en serie artiklar har vi haft olika infallsvinklar beträffande såväl typ av intervention som utfall. I denna artikel summerar vi några av de viktigaste observationerna.

Metod

Detaljerade beskrivningar av metodiken finns i EqualStrokes publikationer [1-6]. I korthet har vi länkat information till och med 2009, eller i vissa studier 2012, från det nationella kvalitetsregistret Riksstroke, Socialstyrelsens läkemedels-, patient- och dödsorsaksregister samt databasen LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier). I direkt anslutning till sammanlänkningen avlägsnades namn och personnummer. Studierna har godkänts av etikprövningsnämnden i Umeå. 

Riksstroke har hög täckningsgrad (94 procent 2012). I bortfallet finns en högre andel patienter som dog tidigt eller inte vårdades på strokeenhet. Detaljerad information finns på Riksstrokes webbplats [7, 8].

Inkomst baserades på individens del i familjens gemensamma inkomst året före stroke och kategoriserades in i tre lika stora grupper (låg, medel och hög). 

Sambandet mellan socioekonomi och utfall analyserades med logistisk regression för behandlingar och Cox-regression för tid till död och suicidförsök. Behandlingar analyserades bland överlevande patienter. I Cox-modellen följdes patienterna till död, utvandring eller uppföljningstidens slut. För att justera för möjliga samverkande faktorer (Tabell I) har dessa lagts till som kovariater i multivariabla regressionsmodeller.

Resultat

Utbildningsnivå 

Överlevnaden efter stroke var högre bland patienter med universitetsutbildning än bland dem med gymnasieutbildning, vilka i sin tur hade högre överlevnad än patienter med grundskoleutbildning [2]. Skillnaderna kvarstod efter justering för samverkande faktorer (Figur 1, Tabell II).

Sedan man tagit hänsyn till samverkande faktorer fanns tidigare en liten men statistiskt säkerställd skillnad i vård på strokeenhet, med lägre tillgång till strokeenhetsvård för personer med låg än med hög utbildningsnivå [1]. 

För akut trombolys eller trombektomi hos patienter med ischemisk stroke var skillnaderna utifrån utbildningsnivå större – efter justeringar för kön och ålder hade patienter med universitetsutbildning 39 procent högre chans att få reperfusionsbehandling [5]. En statistiskt säkerställd skillnad kvarstod också efter justering för ytterligare samverkande faktorer och typ av sjukhus (Tabell II).

Bland patienter med förmaksflimmer fanns stora skillnader beroende på utbildningsnivå i andel patienter som skrevs ut med antikoagulantia som sekundärprevention efter ischemisk stroke [3]. Sedan man tagit hänsyn till samverkande faktorer, bl a samsjuklighet (som kunnat utgöra kontraindikationer för antikoagulantiabehandling) och typ av sjukhus, var chansen att bli förskriven behandling 34 procent högre bland universitetsutbildade jämfört med grundskoleutbildade patienter (Tabell II). 

Andelen patienter med ischemisk stroke som skrevs ut från sjukhus med statiner som sekundärprevention var klart högre bland högutbildade än bland lågutbildade personer [4]. Efter justering för möjliga samverkande faktorer var skillnaderna dock små, om än statistiskt säkerställda (Tabell II). 

Det fanns socioekonomiska markörer för risken för självmord eller självmordsförsök efter stroke [6]. Efter justering för samverkande faktorer hade personer med universitetsutbildning 27 procent lägre risk än personer med gymnasie- eller grundutbildning (Tabell II). 

Inkomst

Höginkomsttagare hade signifikant högre överlevnad än låginkomsttagare [2]. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan olika inkomstgrupper i tillgång till vård på strokeenhet [1]. Däremot erhöll höginkomsttagare vid utskrivningen från sjukhus oftare sekundärpreventiva läkemedel (warfarin och statiner) än låginkomsttagare, även sedan man tagit hänsyn till samverkande faktorer som ålder, kön och samsjuklighet [3, 4]. 

I åldrar under 65 år hade personer med hög inkomst 40 procent högre chans att återvända till arbete än de med låg inkomst [9]. Skillnaden kvarstod efter att man tagit hänsyn till andra faktorer som funktionsstatus och depression. 

Det fanns ett samband mellan hög inkomst och låg risk för självmord och självmordsförsök [6].

Ensamboende och sammanboende

Även sedan man tagit hänsyn till samverkande faktorer hade ensamboende personer högre risk för död än sammanboende. Detta gällde såväl subakut (8–28 dagar) som sen fas (29–365 dagar) efter stroke (oddskvoter 1,14–1,27; statistiskt säkerställda skillnader) [2]. 

Beträffande tillgång till vård på strokeenhet fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan ensamboende och sammanboende [1]. Men jämfört med sammanboende var oddskvoten för att få reperfusionsbehandling nästan halverad hos ensamboende (oddskvot 0,56 [95 procents konfidensintervall: 0,52–0,61]) [5]. Dessutom fick en lägre andel av ensamboende antikoagulantia som sekundärprevention (oddskvot 0,79 [0,72–0,87]) [3].

Att vara sammanboende var en mycket tydlig skyddsmarkör för självmord och självmordsförsök – sammanboende hade 42 procent lägre risk än ensamboende [6]. 

Födelseland

Överlevnaden bland personer födda utanför Europa var avsevärt högre än bland svenskfödda patienter i både subakut och sent skede efter stroke [2]. Men här var antalet avlidna i subgrupperna litet, och den statistiska osäkerheten var därför stor.

Andelen patienter med förmaksflimmer och ischemisk ­stroke som fick sekundärprevention med perorala antikoagulantia var lägre bland patienter födda utanför Europa än bland svenskfödda (oddskvot 0,62; 95 procents konfidensintervall 0,40–0,95) [3]. Men beträffande statiner var mönstret omvänt – utlandsfödda fick oftare behandling än svenskfödda (oddskvot 1,20 [1,08–1,34]) [4].

Personer födda utanför Europa återvände i lägre utsträckning till arbete efter stroke än svenskfödda personer (oddskvot 0,75 [0,42–1‚33]) [9].  

Risken för självmord och självmordsförsök efter stroke var mer än halverad (oddskvot 0,45 [0‚25–0,79]) bland personer födda utom Europa jämfört med svenskfödda personer [6]. 

Typ av sjukhus kan förklara skillnader

Socioekonomiska skillnader i tillgång till viss vård skulle kunna förklaras av vilken typ av akutsjukhus man har tillgång till lokalt. Det är t ex möjligt att patienter på orter med universitetssjukvård (där en hög andel av befolkningen har hög utbildning) generellt har bättre tillgång till vissa behandlingsmetoder. Vi har därför i ett par av analyserna vägt in vilken typ av sjukhus patienten vårdats på. 

När det gäller vård på strokeenhet kvarstod skillnaden mellan utbildningsgrupperna, och de var av samma storlek sedan vi i analyserna tagit hänsyn även till vilken typ av sjukhus patienten vårdats på [1]. 

Beträffande reperfusionbehandling fanns däremot en betydande effekt av sjukhustyp. Skillnaden mellan hög- och lågutbildade patienter reducerades från 39 procent till 14 procent sedan man tagit hänsyn till sjukhustyp [5], men den var fortfarande statistiskt säkerställd (oddskvot 1,14 [1,03–1,26]). 

Socioekonomiska skillnader över tid

Under åren 1995–2009 ökade andelen strokepatienter som fick tillgång till vård på strokeenhet från 57 procent till 88 procent [1]. De skillnader i tillgång till vård på strokeenhet som beskrivs ovan fanns främst under 1990-talet för att sedan utjämnas när tillgången till vård på strokeenhet generellt blev bättre (Figur 2 till vänster, Tabell I).  

Trombolys godkändes i Sverige 2003 på indikationen akut ischemisk stroke. Under åren 2003–2009 ökade andelen behandlade från 1 procent till 8 procent [5]. Som framgår av Figur 2 till höger kvarstår det socioekonomiska gapet i stort sett oförändrat under observationstiden fram till 2012.

Diskussion

Jämlik vård är en av sex viktiga dimensioner av vårdkvalitet [10], och Socialstyrelsens hälsodataregister och de nationella kvalitetsregistren ger möjligheter att analysera i vad mån det finns skillnader i vård och prognos mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Men där saknas i regel uppgifter om andra socioekonomiska förhållanden. Därför krävs länkningar till andra register. 

Vi har valt att analysera sådana vårdprocesser där det finns gott vetenskapligt underlag för att de gynnsamt påverkar förloppet efter stroke [11-15], och som dessutom rekommenderas i de nationella riktlinjerna för strokevård [16]. 

Utbildningsnivå är ett enkelt, stabilt och tillförlitligt mått på socioekonomisk status och därför det mest använda i vetenskapliga studier. Eftersom de flesta strokepatienter är pensionärer, är inkomst ett något mer svårtolkat mått. Våra resultat visar dock att de socioekonomiska gradienterna ändå följer samma mönster som utbildningsnivå. Sammanboende respektive ensamboende är en tillförlitlig variabel. De ensamboendes sämre sociala nätverk avspeglas framför allt i att de har sämre tillgång till akut reperfusionsbehandling (förmodligen för de kommer alltför sent till sjukhus) och att deras risk för självmord eller självmordsförsök efter stroke är avsevärt förhöjd. 

Bekräftar och kompletterar tidigare observationer

I flera avseenden bekräftar våra resultat tidigare observationer, i andra avseenden ger de nya eller kompletterande information. En systematisk litteraturöversikt från 2012 [17] konkluderade att det finns gott vetenskapligt underlag för att låg utbildningsnivå innebär hög risk för stroke och hög dödlighet i stroke. Liknande mönster återkommer i Sverige – personer med låg inkomst har högre strokemortalitet än andra [18]. En dansk studie visade dessutom på en interaktion mellan låg utbildning och andra riskfaktorer, vilket skulle göra socioekonomiskt utsatta grupper extra sårbara [19].

Beträffande yrkestillhörighet är bilden snarlik, även om de svenska resultaten inte är fullständigt enstämmiga. I Sverige är strokeincidensen högre bland kroppsarbetare än bland personer med akademiska yrken [20, 21], och letaliteten efter stroke är högre bland patienter med låg socioekonomisk status [20]. De socioekonomiska klyftorna i strokedödlighet har ökat över de senaste årtiondena [22]. Personer utan yrkesutbildning har dessutom förhöjd sjukdomsbörda orsakad av stroke, mätt som förlorade DALY [23]. En kohortstudie från Göteborg har däremot redovisat att arbetare utan yrkesutbildning hade lägre strokerisk [24].

Möjlig både under- och överskattning

Det finns en uppenbar möjlighet att storleken på de riskökningar vi angivit blivit underskattad när vi justerat för andra socioekonomiska variabler i en och samma modell. Å andra sidan finns skillnader i riskfaktorprofil (Tabell I), och det kan finnas kvarvarande förväxlingsfaktorer, dvs samverkande faktorer som vi inte tagit hänsyn till i våra justeringar (t ex rökning och BMI), något som skulle leda till att effekterna av socioekonomi överskattas.

I relativa tal är de socioekonomiska skillnader vi observerat för strokepatienter av samma storleksordning eller större än dem man ser i befolkningen i stort beträffande t ex livslängd. Vid 30 års ålder är den återstående förväntade livslängden 5 år längre för högutbildade än för lågutbildade (ca 10 procents skillnad) [25]. 

Återkoppling till vården

De tämligen konsistenta socioekonomiska skillnader vi observerat ger anledning till många reflektioner. Den kanske viktigaste för strokevården är att det finns s k oförklarade skillnader i hur patienter ur olika socioekonomiska grupper omhändertas i vården. Att skillnader faktiskt mäts och uppmärksammas innebär i sig en återkoppling till vården med uppfordran att motarbeta eventuell diskriminering, även om den är omedveten. Här finns goda förebilder från arbetet mot könsskillnader i vården.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Glader EL, Edlund H, Sukhova M, et al. Reduced inequality in access to stroke unit care over time: a 15-year follow-up of socioeconomic disparities in Sweden. Cerebrovasc Dis. 2013;36:407-11.
  2. Lindmark A, Glader EL, Asplund K, et al; Riks-Stroke Collaboration. Socioeconomic disparities in stroke case fatality – observations from Riks-Stroke, the Swedish stroke register. Int J Stroke. 2014;9:429-36.
  3. Sjölander M, Eriksson M, Asplund K, et al. Socioeconomic inequalities in the prescription of oral anticoagulants in stroke patients with atrial fibrillation. Stroke. 2015;46:2220-5.
  4. Sjölander M, Eriksson M, Glader EL. Social stratification in the dissemination of statins after stroke in Sweden. Eur J Clin Pharmacol. 2013;69:1173-80.
  5. Stecksén A, Glader EL, Asplund K, et al. Education level and inequalities in stroke reperfusion therapy: observations in the Swedish stroke register. Stroke. 2014;45:2762-8.
  6. Eriksson M, Glader EL, Norrving B, et al. Poststroke suicide attempts and completed suicides: a socioeconomic and nationwide perspective. Neurology. 2015;84:1732-8.
  7. Riksstroke. Årsrapporter [citerat 8 sep 2015]. http://www.riksstroke.org/sve/forskning-statistik-och-verksamhetsutveckling/forskning/arsrapporter/
  8. Riksstroke. Validering av variabler i Riksstroke, det svenska strokeregistret. Förkortad version på svenska [citerat 8 sep 2015]. http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2015/06/Valideringav-variabler-i-Riksstroke-det-svenska-strokeregistret-2014-11-19.pdf
  9. Jonsson B, Eriksson M, Glader EL. Socioeconomic factors’ effect on return to work after first time stroke in younger adults [abstract]. European Stroke Organisation (ESO) Conference, Glasgow, 17–19 apr 2015.
  10. Socialstyrelsen. God vård – verktyg för uppföljning och utvärdering [citerat 8 sep 2015]. http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/godvardverktygforuppfoljningochutvardering
  11. Seenan P, Long M, Langhorne P. Stroke units in their natural habitat: systematic review of observational studies. Stroke. 2007;38:1886-92.
  12. Emberson J, Lees KR, Lyden P, et al. Effect of treatment delay, age, and stroke severity on the effects of intravenous thrombolysis with alteplase for acute ischaemic stroke: a meta-analysis of individual patient data from randomised trials. Lancet. 2014;384:1929-35.
  13. Sheth SA, Jahan R, Gralla J, et al. Time to endovascular reperfusion and degree of disability in acute stroke. Ann Neurol. 2015;78:584-93.
  14. Hart RG, Pearce LA, Aguilar MI. Meta-analysis: antithrombotic therapy to prevent stroke in patients who have nonvalvular atrial fibrillation. Ann Intern Med. 2007;146:857-67.
  15. Ní Chróinín D, Asplund K, Åsberg S, et al. Statin therapy and outcome after ischemic stroke: systematic review and meta-analysis of observational studies and randomized trials. Stroke. 2013;44:448-56.
  16. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. Artikelnr 2009-11-4.
  17. Addo J, Ayerbe L, Mohan KM, et al. Socioeconomic status and stroke: an updated review. Stroke. 2012;43:1186-91.
  18. Toivanen S. Income differences in stroke mortality: a 12-year follow-up study of the Swedish working population. Scand J Public Health. 2011;39:797-804.
  19. Nordahl H, Osler M, Frederiksen BL, et al. Combined effects of socioeconomic position, smoking, and hypertension on risk of ischemic and hemorrhagic stroke. Stroke. 2014;45:2582-7.
  20. Li C, Hedblad B, Rosvall M, et al. Stroke incidence, recurrence, and case-fatality in relation to socioeconomic position: a population--based study of middle-aged Swedish men and women. Stroke. 2008;39:2191-6.
  21. Peltonen M, Rosén M, Lundberg V, et al. Social patterning of myocardial infarction and stroke in Sweden: incidence and survival. Am J Epidemiol. 2000;151:283-92.
  22. Malki N, Koupil I, Eloranta S, et al. Temporal trends in incidence of myocardial infarction and ischemic stroke by socioeconomic position in Sweden 1987-2010. PLoS One. 2014;9:e105279.
  23. Ljung R, Peterson S, Hallqvist J, et al. Socioeconomic differences in the burden of disease in Sweden. Bull World Health Organ. 2005;83:92-9.
  24. Novak M, Torén K, Lappas G, et al. Occupational status and incidences of ischemic and hemorrhagic stroke in Swedish men: a population-based 35-year prospective follow-up study. Eur J Epidemiol. 2013;28:697-704.
  25. Hemström Ö. Medellivslängden ökar mest för högutbildade. 25 jun 2013 [citerat 1 okt 2015]. Statistiska centralbyrån 2013:50. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Medellivslangden-okar-mest-for-hogutbildade/

Summary

In this article, results from a series of studies on the relationships between socioeconomic factors and stroke processes (stroke unit care, acute reperfusion treatment, secondary prevention with oral anticoagulants and statins) and outcomes (long-term survival, return to work and risk of suicide and suicide attempts) are summarized. The overall pattern is that acute and secondary prevention interventions and prognosis are better in patients with a high compared with a low level of education, better in people with high than low income, better in people who are cohabitant than single. As to country of birth, a more complex pattern has emerged. Unmeasured confounding may possibly explain part of the difference, but the socioeconomic gradients remain after adjustment for multiple potential confounders, leaving the possibility that there is an element of unconscious discrimination in stroke care.

Kommentera

Kommentera

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Förbundet tar greppet på ledarskapsfrågan

Nyheter | Läkarförbundet ska bli mer drivande i chefskapsfrågan på tre principiellt olika nivåer, enligt förslag från fyra av förbundets yrkesföreningar och Sveriges läkarförbund student. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Bättre lönepåslag vid chefskap!

Nyheter | När läkare tar på sig chefsskap ska löneökningen få vara 25 procent och uppåt. Det ska Läkarförbundet nu verka för. () 25 MAJ 2016

Annons Annons

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Kraftag för bättre IT-stöd

Nyheter | Läkarförbundet ska lägga kraft på att förbättra IT-stöden för läkare på sex punkter, enligt ett fullmäktigebeslut. () 25 MAJ 2016

bild

Första steget
mot genetiskt skräddarsydd behandling
av giftstruma

Nya rön | I en studie från Sverige och ytterligare tre europeiska länder sågs ett samband mellan agranulocytos som biverkan av tyreostatika och en del av arvsmassan som kodar för HLA-typer, där den starkaste associationen var med HLA-B*27:05.  () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Krav på fackligt inflytande över återbetalda premier avslogs

Nyheter | Fackliga organisationer borde få inflytande över hur återbetalda AFA-premier används, tyckte Upplands allmänna läkarförening, som ville att Läkarförbundet skulle driva detta. Men det blev avslag från fullmäktige. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Avtal kan ge kompensation när läkare deltar i utvecklingsarbete

Nyheter | Läkarförbundet ska verka för avtal med arbetsgivarparten som gör det lättare för läkare att delta i nationellt utvecklingsarbete, till exempel kring intyg eller beslutsstöd. () 25 MAJ 2016

bild

Förbundsfullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« (1 kommentar) 24 MAJ 2016

Depression som tilltar över tid kopplades till ökad risk för demens

Nya rön | Tilltagande depression – men inte stabila eller vikande depressiva besvär – skulle kunna vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom, enligt resultaten i en nyligen publicerad studie i Lancet Psychiatry. () 24 MAJ 2016

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. (1 kommentar) 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (5 kommentarer) 23 MAJ 2016

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

Delade meningar om länskliniker

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons