Det talas ofta om systemfel inom vården, om olika incitamentsstrukturer som leder oss fel. Vården är inte ensam, liknande svårigheter har uppmärksammats inom polis och läraryrket. Problemet är inte unikt för Sverige utan liknande diskussion förekommer även internationellt.
Även inom vetenskaplig publikation finns systembrister. Forskningsfusk förekommer men är svårt att upptäcka. Tilldelning av forskningsmedel knyts till bibliometri. Ju fler artiklar desto bättre, material som skulle kunna bli en artikel delas ibland upp i fler. Ju högre rankad tidskrift desto bättre, och mer pengar trillar in.
Rankningsverktyget för tidskrifter, impact factor, är dock inte helt oproblematiskt och har diskuterats mycket. Nyligen åkte flera brasilianska tidskrifter fast då de citerat varandra för att manipulera och höja sin impact factor.
Läkartidningen har ingen impact factor beräknad men nog har vi impact! När Zaremba skrev sin artikelserie i Dagens Nyheter syntes Läkartidningen ofta i referenslistorna. Inte sällan ligger de vetenskapliga artiklar vi publicerar till grund för inslag i radio och TV.
En kollega som fick sin debattartikel publicerad påpekade den uppmärksamhet han fått (vilket han jämförde med tystnaden efter debattartiklar i andra kanaler). Läkartidningen läses och påverkar. Kanske blir ditt bidrag publicerat härnäst?
