Den allmänmedicinska forskningen får i dag marknadsföra sitt existensberättigande på samma villkor som andra i en alltmer hårdnande konkurrens om krympande resurser. Är då detta av ondo? Nej, inte nödvändigtvis. Konkurrensen kan stimulera till att kvaliteten förbättras så att projekten håller minst samma kvalitet som inom slutenvården. För att uppnå detta krävs stort kunnande inom epidemiologi, stati­stik och också kännedom om nya forskningsmetoder vilket ställer stora krav på de allmänmedicinska enheterna. De stora folksjukdomarna handläggs i dag i primärvården där vård av bästa möjliga kvalitet ska levereras utifrån givna förutsättningar. Detta ger goda forskningsmöjligheter där resultaten kan få stor betydelse både för sjukvården och patienterna.

Inom allmänmedicin, som tidigare ägnat mycket tid och kraft åt diskussioner om att definiera vad allmänmedicin egentligen är, finns i dag hopp­ingivande ljuspunkter. En sådan är Nationella forskarskolan i allmänmedicin, som nyligen uppskattande kommenterats i Lancet (!) av tidningens chefredaktör Richard Horton under rubriken »How to save primary care research«. 

Forskarskolan syftar till att lyfta den allmänmedicinska forskningen till internationell nivå. För att nå det målet är kontakten mellan unga doktorander och excellenta forskningsmiljöer i utlandet mycket viktig. Ett exempel på Forskarskolans nytänkande är införandet av två till tre månaders »pre-dok«-vistelser utomlands. Läs en rapport från en sådan vistelse på  sidan 1757.