»Är alla som deltar i röntgenronder kriminella?« frågade Aspelin och Nyman i Läkartidningen 2012. Bakgrunden var att en läkare polisanmälts för att ha läst en patientjournal efter avslutad vårdkontakt. Debattinlägget innehöll flera frågor rörande tolkningen av patientdatalagen som infördes 2008. Socialstyrelsens replik var inte helt tydlig. I vissa fall kan det vara nödvändigt att följa upp patienter, men exempelvis ingår inte utbildning i lagens tillämpningsområde, svarade juristerna. År 2014 avfärdade Datainspektionen Socialdepartementets förslag till förenklat regelverk. Ovissheten kvarstår.

När får vi följa upp patienter? Vad räknas som »nödvändigt«? Vem har tolkningsföreträde? Självklart ska patienternas integritet värnas och skvallerläsning av journaler beivras, men när och för vem är patientens journal tillgänglig? Vad får läsas inför ett vårdbesök? Måste remisser innehålla information om patientmedgivande eller är det underförstått? Får studenter vara med på röntgenronder?

För ett år sedan trädde patientlagen i kraft. Syftet var att stärka patientens ställning. Nätjournaler ska vara införda över hela Sverige till 2017. Patienten ska lättare kunna ta del av sin journal och se vilka som varit inne i den. Inför detta måste frågetecknen kring patientdatalagens tillämpning redas ut. Oro för att göra fel och åtalas riskerar att få läkare att avstå från att söka tidigare information eller följa upp. Resultatet kan bli sämre vård, vilket knappast ligger i patienternas intresse.