Det som mest syns i medierna om sjukvården är larmrapporter om brister och missförhållanden. Det är naturligtvis i högsta grad befogat att rapportera om när det inte fungerar, och det är helt klart att det finns flaskhalsar som leder till att patienter inte får den vård de borde. Det är dock lätt att få intrycket att hela den svenska sjukvården är i kris och att det mesta fungerar dåligt. Så är det inte alls, enligt min uppfattning, vilket jag vill exemplifiera med följande fallbeskrivning som patienten gett sitt tillstånd till. 

Det rör min 91-årige granne i den lilla skånska by där jag befinner mig stora delar av sommaren. Han miste förra sommaren sin nästan jämngamla hustru. Hon dog hemma efter en rätt lång sjukdomstid, och den palliativa vård hon fick i hemmet fungerade utmärkt. Maken själv hade efter ett i stort sett friskt liv funnit att krafterna börjat avta och insjuknade så i lungödem på försommaren i år. Orsaken var en tät aortastenos som åtgärdades med kateterbaserad implantation av aortaklaff (TAVI) just efter midsommar. Han säger att han nu känner sig återställd och skrivs ut från sjukhuset i skrivande stund.

Min uppfattning är att dessa två exempel inte är undantag utan visar att svensk sjukvård, som är till för alla på lika villkor, förmår att både lindra och bota på ett imponerande sätt. Vi kan vara stolta över det. Det utesluter inte att det även finns mycket att förbättra. Med tillönskan om en fortsatt trevlig sommar!