Ny teknik revolutionerar diagnostiken

Om man skulle fråga vilken medicinsk specialist som helst i dag om utvecklingen inom den egna specialiteten skulle man få svaret att den har gått oerhört snabbt. Inom ögonspecialiteten har utvecklingen troligen gått och kommer att gå allra snabbast. Vi går nu från en era med evidensbaserad medicin till individualiserad medicin, där varje patient får sin behandling anpassad efter sina förutsättningar. Tekniken kommer att fortsätta att revolutionera diagnostiken och behandlingen av ögonsjukdomar. 

Det finns redan handhållna tonometrar för självmätning av ögontrycket hos glaukompatienter. Mätvärdena skickas via en smarttelefon till behandlande klinik. En teknik som revolutionerat ögonvården är optisk koherenstomografi, som med hjälp av laserljus kan mäta tjockleken på retinas olika lager för att diagnostisera förtunnat nervfiberlager och olika typer av subkliniska näthinneavlossningar. Dessa apparater har tidigare varit ganska stora och otympliga, men vi kommer att få se handhållna modeller för avancerad diagnostik av näthinnan.  Vi kommer att se både kontaktlinser och intraokulära linser som kan mäta ögontryck och glukoshalt för diabetesuppföljning. 

En smarttelefon kan användas som ögonbottenkamera med en speciell linstillsats, och med denna kommer patienten att själv kunna ta sina ögonbottenbilder för automatiserad analys som kan frikänna de friska och alarmera om sjukdomstecken för vidare handläggning hos oftalmologen.

Mobil synskärpemätning och synfältsmätning med en smarttelefon eller en surfplatta kommer att göra att diagnostik kan utövas även på avlägsna platser.

Kvalitetsregister för uppföljning av sjukdomar och behandlingar kommer att få en ännu större betydelse. Kataraktregistret var det första och är det största medicinska kvalitetsregistret i dag och har bidragit till en mycket positiv utveckling av kirurgin genom att man kan följa upp resultatet av olika tekniker i stora patientgrupper på ett standardiserat sätt. Genterapi för att ersätta en skadlig gen som ger upphov till sjukdom är troligen snart möjlig för en rad sjukdomar även inom oftalmologin.  

I fråga om behandlingar kommer vi att se helt and­ra former av läkemedelsanvändning framöver. Intraokulära mikrorobotar som levererar läkemedel i ade­kvat dos under lång tid är redan nu en möjlighet, och dessa kan styras till korrekt dos genom feedbacksy­stem från till exempel trycket i ögat. 

Redan nu tränar kirurger med simulatorer av olika slag innan de opererar på patienter. Dessutom kommer robotkirurgin att utvecklas så att kirurgen bara behöver övervaka roboten som utför själva ingreppet vid standardkirurgi såsom till exempel kataraktkirurgi. 

Pankreasbetaceller har visats kunna transplanteras till främre ögonkammaren och där fås att växa och utsöndra insulin. Tekniken har fungerat på apa, och försök på människa planeras. 

Neuroprotektion för att skydda nervceller och axoner kommer att kunna få betydelse vid glaukom och efter stroke. I studier på möss har man genom en kombination av visuell stimulering och tillväxtstimulerande genterapi lyckats få synnervsaxoner att växa ut och fungera. Även för patienter som saknar syn kommer ny teknik. Implanterade fotochip till näthinnan kan fås att leverera signaler som kan uppfattas av synnerven och en rudimentär syn återskapas. 

Det kommer att hända mycket inom oftalmologin framöver och vi vill med detta temanummer ge en liten inblick, i hur långt utvecklingen kommit i dag och vad vi kan förvänta oss framöver.