Glada på bilden är (fr v) Alexander Wilczek, tidigare verksamhetschef, Solveig Strandberg Eriksson, enhetschef, Johanna Broms, verksamhetschef och Kalle Johansson, tidigare mentalskötare. Foto: Ersta diakoni

Hemligheten bakom att ett 50-årsfirande med smörgåstårta i konferensavdelningen på Ersta psykiatri kunde bli av tillskrivs klinikens förmåga att ständigt modernisera sin verksamhet.   

Så har till exempel Ersta psykiatri på sistone kallats för »…en fristad när vårdpersonalen inte orkar längre« (tidningen Vårdfokus, 2015). Från och med 1980-talet inriktade sig kliniken på att »vårda vårdarna«. Även vårdpersonal kunde söka hjälp här för sin psykiska hälsa utan att riskera att stöta på de egna kollegorna i korridoren. I mitten av 1990-talet var tre av fyra patienter vårdare som vårdades.

– Det som skiljer oss från andra psykiatriska kliniker är att vi inte behandlar depression eller ångestsyndrom. Vi behandlar medmänniskor. Detta är starkt kopplat till tanken om diakoni, säger den tidigare verksamhetschefen Alexander Wilczek i ett pressmeddelande.

Psykiatriavdelningen på Ersta diakoni har alltid anpassat verksamheten efter de behov som uppstod. I dag finns en oroande ökning av AT- och ST-läkare bland patienter med utmattningssyndrom, enligt Alexander Wilczek. Runt en av fyra personer med den diagnosen kommer att drabbas igen, om ingenting görs. Därför jobbar man på Ersta även med att förebygga återfall.

Att människorna som söker vård på kliniken trivs, det visar flera patientenkäter, enligt nuvarande verksamhetschefen Johanna Broms. En trivselkänsla upplevde nog redan prinsessan Sibylla, den nuvarande kungens mor, som i samband med invigningen av lokalerna 1967 lär ha utbrustit: »Vad ska man göra för att få bo här?« 

Ambitionen att starta en psykiatriavdelning på Ersta diakoni i Stockholm kunde förverkligas tack vare medel från en fond till ingenjör Lars Jakob Boëthius minne. Fondens grundare testamenterade sina pengar till välgörande ändamål av en bestämd orsak: »Emedan jag under min lefnad slitit ondt av sjuklighet till följd av dåligt nervsystem och för öfrigt saknar afkomlingar, vill jag i människovänlig afsikt göra något för olyckliga, som lida af samma fel«.