© LÄKARTIDNINGEN

2008-09-09 nummer 37 - Läs artikeln som PDF - Skriv ut
Det finns 6 kommentarer till denna artikel. Läs kommentarer!
DEBATT OCH BREV

Varför förnekar »kostexperter« vetenskapen?


Ralf Sundberg
med dr, docent, privatläkare, Malmö
ralfsundberg@telia.com

Karl-E Arfors
professor, fd forskningschef, Pharmacia

Annika Dahlqvist
leg läkare, Njurunda

Christer Enkvist
överläkare, Trollhättan

Björn Hammarskjöld
fd överläkare i pediatrik, fil lic i biokemi, Mora
Johan Hedbrantfil dr, forskningsingenjör, Linköping

Åsa Larsson
distriktsläkare, Trollhättan

Tore Persson
leg läkare, Stockholm

Göran Petersson
professor i kemisk miljöveten-skap, Göteborg

Jørgen Vesti-Nielsen
överläkare,Karlshamn

Somliga svenska kostexperter har kopplingar till både svenska och internationella organisationer med livsmedelsindustrin som intressenter. Detta färgar sannolikt experternas utlåtanden – i vart fall bör denna intressekonflikt tas fram i ljuset.

o De senaste 6–7 årens forskning kring kostens sammansättning har i ljuset av även äldre arbeten visat att en kolhydratrik, fettfattig kost kraftigt ökar risken för fetma, metabola syndromet och diabetes [1]. Orsaken är att denna kost ofta leder till hyperinsu-linemi och insulinresistens. Följdsjukdomar till hyperinsulinemi inkluderar hjärt– kärlsjukdom [1, 2], njursvikt [3] och alzheimer [4]. Dessa sjukdomar har kraftigt ökat i hela världen.

Förutom ökad fysisk aktivitet är reduktion av födans innehåll av stärkelse och socker effektivt som prevention och behandling. Beroende på graden av insulinresistens kan ett spektrum av koster med lägre kolhydratinnehåll användas [5]. Kolhydratreduktion leder snabbt till minskad eller upphörd insulinresistens, till spontant minskat kaloriintag, viktreduktion samt förbättring eller normalisering av dygnsblodsockret vid diabetes typ 2 [6]. Ofta kan läkemedelsbehandling reduceras eller avslutas [5]. Aterogen dyslipidemi reduceras eller elimineras av denna kost, även hos normalviktiga och viktstabila individer [7].

Producenter av socker- och stärkelserika födoämnen samt snabbmats-, bantnings- och läkemedelsindustrin förlorar pengar om fler anammar en sådan kost. Dessa industrier och dess företrädare som SNF (Swedish Nutrition Foundation) och ILSI (International Life Sciences Institute) motarbetar därför en förändring av kostråd i den riktningen på bland annat följande sätt.

ILSI har en expertgrupp för diabetes och metabola syndromet, vars uppdrag enligt egen utsago är att identifiera riskfaktorer, att föreslå kost- och livsstilsfaktorer för förebyggande och behandling samt att kommunicera resultaten till beslutsfattare inom EU, WHO, patientorganisationer samt hälsovården. [8]

Gruppen uppger att de medverkat till två publikationer. Den ena är en översiktsartikel om typ 2-diabetes av Parillo och Riccardi, som skrevs för ILSIs räkning mot arvode från bla Coca-Cola, Kellogg och Südzucker. [9] I denna friskrivs socker som riskfaktor för diabetes, med en referens till en annan studie som bekostats av ILSI [10].

Den andra publikationen från denna ILSI-grupp är en pamflett baserad på den första, som vänder sig till myndigheter och makthavare med rekommendationer som påstås minska risken för en växande epidemi av typ 2-diabetes [11]. Rapporten är vetenskapligt redigerad av samme Riccardi och refererar till kostråden från EASD (European Association for the Study of Diabetes) från 2004 [12].

Huvudförfattare för EASDs kostråd är Jim Mann. Redan på 1970-talet fick han sin diabetesforskning bekostad av sockerindustrin [13]. Han är nu liksom vid kostrådens tillkomst expertrådgivare åt New Zealand Sugar Company [14]. Bland Manns medförfattare noteras även här den ILSI-arvoderade Riccardi.

EASDs kostrekommendationer saknar jävsdeklaration, vilket måhända beror på att Riccardi är redaktör för den tidskrift där kostrekommendationerna publicerades [15]. Det har redan beskrivits i Läkartidningen att EASDs kostråd i huvudsak inte grundades på studier på diabetiker utan på selektiv och rent felaktig citering av studier på friska [16].

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) riktade till allmänheten togs fram under ledning av professor Brittmarie Sandström. I en text om hennes arbete, författad av bla Livsmedelsverkets Åke Bruce, framhölls hennes uppdrag för ILSI som en förtjänst(!) [17].

Detta illustrerar ytterligare hur de ansvariga för kostråden inte har rågången klar gentemot industrins särintressen, och det antyder hur kostråden egentligen kommit till. Dessa lobbyisters verkliga mål är tyvärr inte förbättrad folkhälsa utan vinstmaximering för industrin. Denna målkonflikt måste därför fram i ljuset. Det är mot den bakgrunden intensiteten i dagens debatt bör ses.

Det är därför uppseendeväckande när Claude Marcus, Göran Hallmans, Gunnar Johansson, Elisabet Rothenberg och Stephan Rössner med band till dessa industrier – vilket framgår ur jävsdeklarationerna och SNFs webbplats – riktar krav mot Socialstyrelsen att återta sitt tillsynsbeslut gällande Annika Dahl-qvists rekommendation av lågkolhydratkost till diabetiker [18].

Artikeln, som framför allt varnar för fett, excellerar i osakligheter. En detaljerad lista skulle bli för lång, så vi nöjer oss med fyra exempel.

En Cochranestudie citeras som bevis för att fullkorn skulle förebygga diabetes, vilket konklusionen inte stödde. Man skriver att dietärt mättat fett ökar insulinresistensen och citerar en översiktsartikel som tvärtom fann att litteraturen inte stödjer det. En delstudie från Women´s Health Initiative citerades felaktigt med att lågt fettintag skulle förebygga bröstcancer, trots att ett sådant samband inte fanns. Som exempel på att frukt, grönt och fullkorn skulle reducera LDL citeras en studie om Listeria-bakterier i korvsmet [19]!

Bland deras referenser finns fem studier av extrem ketogen kost. När så Socialstyrelsen svarar replikerar författarna att den kosttyp som avsågs inte är »granskad i vetenskapliga studier över huvud taget« [20]. Har de då glömt att de kände till åtminstone fem studier några veckor tidigare? En sökning på PubMed ger 710 träffar bara på sökorden »ketogenic diet« för extrem lågkolhydratkost. Fler studier än så finns med andra sökord.

Marcus´ och medarbetares uttalande i Läkartidningen som vi citerar ovan innebär därför inte bara en självmotsägelse. Uttalandet är dessutom bevisligen osakligt, ovetenskapligt och strider därmed mot Läkarförbundets etiska principer för läkares offentliga uttalanden. Med tanke på gruppens självbild som ledande kostexpertis på området kan detta knappast ursäktas med försumlighet och okunskap.

Vad som är det verkliga motivet till att Marcus och medarbetare vill förneka existensen av vetenskap på området, lämnas åt läsaren att själv fundera över. Den ameri- kanske författaren Upton Sin-clairs bevingade ord kan möjligen tjäna som vägledning: »It is difficult to get a man to understand something when his salary depends on his not understanding it.«

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Referenser
1. Hu FB. Diet and cardiovascular disease prevention the need for a paradigm shift. J Am Coll Cardiol. 2007;50(1):22-4.


2. Beulens JW, de Bruijne LM, Stolk RP, Peeters PH, Bots ML, Grobbee DE, van der Schouw YT. High dietary glycemic load and glycemic index increase risk of cardiovascular disease among middle-aged women: a population-based follow-up study. J Am Coll Cardiol. 2007;50(1):14-21.


3. Sarafidis PA, Ruilope LM. Insulin resistance, hyperinsulinemia, and renal injury: Mechanisms and implications. Am J Nephrol 2006;26(3):232-44.


4. Xu W, Qiu C, Winblad B, Fratiglioni L. The effect of borderline diabetes on the risk of dementia and Alzheimer\'s disease. Diabetes. 2007;56(1):211-6.


5. Accurso A, Bernstein RK, Dahlqvist A, Draznin B, Feinman RD, Fine EJ, Gleed A, Jacobs DB, Larson G, Lustig RH, Manninen AH, McFarlane SI, Morrison K, Nielsen JV, Ravnskov U, Roth KS, Silvestre R, Sowers JR, Sundberg R, Volek JS, Westman EC, Wood RJ, Wortman J, Vernon MC. Dietary carbohydrate restriction in type 2 diabetes mellitus and metabolic syndrome: time for a critical appraisal. Nutr Metab (Lond). 2008;5:9.


6. Boden G, Sargrad K, Homko C, Mozzoli M, Stein TP. Effect of a low-carbohydrate diet on appetite, blood glucose levels, and insulin resistance in obese patients with type 2 diabetes. Ann Intern Med. 2005;142(6):403-11.


7. Feinman RD, Volek JS: Low carbohydrate diets improve atherogenic dyslipidemia even in the absence of weight loss. Nutr Metab (Lond). 2006, 3:24.


8. ILSI Europe. Metabolic Syndrome and Diabetes Task Force.

http://europe.ilsi.org/activities/taskforces/diet/metabolicsyndrome.htm. 2008-08-19.


9. Parillo M, Riccardi G. Diet Composition and the Risk of Type-2 Diabetes: Epidemiological and Clinical Evidence. British Journal of Nutrition 2004;90(1):7-19.


10. Yang EJ, Kerver JM, Park UK, Kayitsinga J, Allison DB, Song WO. Carbohydrate intake and biomarkers of glycemic control among US adults: the third National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES III). Am J Clin Nutr 2003;77:1426-1433.


11. Chaplin S. Type-2 Diabetes - Prevention and Management. ILSI Europe Concise Monograph Series 2005:1-35.

http://europe.ilsi.org/NR/rdonlyres/E8C246A2-A663-4131-9BED-8AD3B6420004/0/Diabetes.pdf . 2008-08-19


12. Mann JI, De Leeuw I, Hermansen K, Karamanos B, Karlstrom B, Katsilambros N, et al; Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association. Evidence-based nutritional approach to the treatment and prevention of diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2004;14:373-94.


13. Simpson RW, Mann JI, Eaton J, Moore RA, Carter R, Hockaday TD. Improved glucose control in maturity-onset diabetes treated with high-carbohydrate-modified fat diet. Br Med J. 1979 Jun 30;1(6180):1753-6.


14. Sugar Research Advisory Service. SRAS Advisers. Jim Mann.

http://www.sras.org.nz/Experts.aspx. 2008-08-19.


15. Elsevier Media. Information and Rates. Nutrition, Metabolism & Cardiovascular Disease.

http://www.elsmediakits.com/journalDetail.php?jrn_id=00000414&ref. 2008-08-19.


16. Sundberg R, Hedbrant J. Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper. Läkartidningen 2008;105(20):1480-2.


17. Astrup A, Isaksson B, Lönnerdal B, Bruce Å, Samuelson G, Asp NG. In memory of Brittmarie Sandström, 1945–2002. Scandinavian Journal of Nutrition 2003;47(1):4-5.


18. Marcus C, Halllmans G, Johansson G, Rothenberg E, Rössner S. Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas. Läkartidningen 2008;105(24-25):1864-6.


19. Schultze KK, Linton RH, Cousin MA, Luchansky JB, Tamplin ML. Effect of preinoculation growth media and fat levels on thermal inactivation of a serotype 4b strain of Listeria monocytogenes in frankfurter slurries. Food Microbiol. 2007;24(4):352-61.


20. Marcus C, Halllmans G, Johansson G, Rothenberg E, Rössner S. Replik: Extrem kost är inte förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkartidningen 2008;105(28-29):2030.


Coca-Cola – en tung intressent bakom studier som friskrivit socker som riskfaktor för diabetes.



Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
Det finns 6 kommentarer till denna artikel:
Datum Inläggets rubrik
2008-09-10 Varför förnekar »kostexperter« vetenskapen?
2008-09-11 Förklaring på paradoxen
2008-09-13 Claude Marcus m.fl. har inte fel
2008-09-15 Hur kan mänskligheten ha utvecklats?
2008-09-16 Fundera lite djupare
2008-09-16 Medicinare och evolutionsexpert?