© LÄKARTIDNINGEN

2013-01-15 nummer 3 - Läs artikeln som PDF - Skriv ut
MEDICINSK KOMMENTAR

»Verktyg för klinisk forskning« ny artikelserie i Läkartidningen


Karin Ekström Smedby, docent, Hematologiskt centrum, Karolins­ka universitetssjukhuset, Solna
karin.ekstrom.smedby@ki.se
Ylva Trolle Lagerros, docent, kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge; båda enheten för klinisk epidemio­­logi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska institutet


Sammanfattat

I detta nummer startar en artikelserie om verktyg för klinisk forskning.

Målet är att ge såväl inspiration att ta vara på alla goda forsknings­idéer som tips och råd om studieupplägg, att söka anslag, göra analyser och skriva vetenskaplig artikel.


o Svensk medicinsk forskning har traditionellt sett hållit hög internationell klass, men på senare år har flera rapporter gjort gällande att vi tappar mark. I slutbetänkandet »Klinisk forskning ett lyft för sjukvården« från 2009 [1] satte utredaren Olle Stendahl fokus på behovet av att upprätthålla och utveckla kvaliteten i svensk klinisk forskning och ta vara på våra konkurrensfördelar.

En slut­sats var att det behövs ytterligare förstärkning av Sveriges infrastruktur i form av kvalitetsregister och biobanker. Regeringen träffade under hösten 2011 en överenskommelse med Sveriges Kommuner och landsting om att arbeta i den riktningen.

En annan viktig slutsats var att möjligheten att genomgå forskarutbildning och bedriva forskning parallellt med kliniskt arbete måste öka. Därför är det glädjande att forskningspropositionen 2012 innehåller särskilda stöd till samordning av kliniska studier, klinisk behandlingsforskning och nyttjande av register för forskningsändamål.

I det här numret av Läkartidningen går startskottet för en brett upplagd artikelserie om klinisk forskningsmetodik. Vi har engagerat 35 läkare och forskare för att i kommande nummer beskriva grundläggande principer för planering och genomförande av kliniska forskningsstudier. Artiklarna spänner över såväl randomiserade kliniska prövningar som observationella studieupplägg och utvärdering av nya diagnostiska metoder och screeningprogram.

Tyngdpunkten ligger på grundläggande förståelse av studiemetodik med stöd av kliniska exempel och på relevant och nödvändig biostatistik.

I separata artiklar förmedlas etiska och juridiska aspekter, och praktiska tips ges kring dokumentation, finansiering och manusförfattande.

Vi vill med serien inspirera och stödja alla läkare att ta vara på goda forsk­nings­idéer med hög klinisk relevans. Det gäller för oss läkare att fånga upp relevanta problem i vår kliniska vardag, formulera tydliga frågeställningar och medverka till att de prövas på ett ade­kvat sätt. Högkvalitativ kliniknära forskning är central för ständig utveckling och förbättring av hälso- och sjukvården.

De randomiserade prövningarna är en mycket viktig del av den kliniska forskningen, och möjligheterna att utföra kliniska läkemedelsprövningar i Sverige har beskrivits som goda. Bristande finansiering och omfattande byråkrati är dock betydande hinder [2]. Förutsättningarna särskilt för prövarinitierade studier behöver värnas och utökas [1].

Sett i ett internationellt perspektiv har svenska forskare också unika möjligheter att genomföra högkvalitativa observationella studier, mycket tack vare våra ­personnummer [3] och vår tradition att föra register över befolkningen, som grundlades redan i 1600- och 1700-talets kyrkböcker. Dagens hälso- och sjukvårdsregister initierades på regional eller nationell nivå redan under slutet av 1950-talet och har generellt sett god täckning och hög tillförlitlighet.

Dessa övergripande databaser har under senare år kompletterats med snart ett hundratal kvalitetsregister inom olika områden (Fakta 1). Med observationell forskningsmetodik ger dessa datakällor möjlighet att genomföra stora populationsbaserade studier av icke-­selekterade patientgrupper med minimalt bortfall, fördelar som lyfts fram inte minst inom det snabbt växande fältet implementeringsforskning [4]. Samtidigt finns också många metodologiska fallgropar.

Vår avsikt med denna serie är att ge dig verktyg för att du ska vara bättre rustad att förhålla dig till klinisk forskning oavsett om du själv forskar eller läser andras studier.

Marie Holmqvist et al inleder serien i detta nummer med en artikel om observationell studiemetodik med exempel från området läkemedelssäkerhet.

Trevlig läsning!

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta 1. Svenska kvalitetsregister

Totalt finns 73 nationella kvalitetsregister och 27 s k registerkandidater (2012). Kvalitetsregistren innehåller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat.
För mer information, se <http://www.kvalitetsregister.se>.

Några exempel på register:
Nationella diabetesregistret
Svenska MS-registret
Nationella kataraktregistret
Swedeheart
Riks-Stroke
Svenska höftprotesregistret
Svensk reumatologis kvalitetsregister
InfCare HIV
GallRiks


Referenser
1. Stendahl O. Klinisk forskning ett lyft för sjukvården. Slutbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen. SOU 2009:43.

2. Yachnin J, Enblad G. Krångel och byråkrati hot mot klinisk forskning. Läkartidningen. 2010;107:1525-6.

3. Ludvigsson JF, Otterblad-Olausson P, Pettersson BU, et al. The Swedish personal identity number: possibilities and pitfalls in healthcare and medical research. Eur J Epidemiol. 2009;24:659-67.

4. Nilsen P. Praktikbaserad forskning kan ge forskningsbaserad praktik. Klyftan mellan forskningsresultat och vårdnytta måste överbryggas. Läkartidningen. 2011;108:1672-3.




Kommentarer till Läkartidningens artiklar på nätet
Det finns inga kommentarer till denna artikel.