Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DUFR Lakartidningen.se 2015-12-09 (uppdaterad 2015-12-14)

Svensk läkare på klimatmötet – en reseberättelse från COP 21 i Paris

Björn Fagerbergs var på klimatmötet i Paris för Läkarförbundets räkning. Läs hans dagboksanteckningar här.

Björn Fagerberg, internmedicinare, styrelseledamot i Läkare för miljön, ledamot i Läkarförbundets arbetsgrupp för klimat och hälsa

Epilog

Jag kommer hem fredag kväll, och under lördagen följer jag förhandlingarna via livesändning med känslan av att jag fortfarande sitter i plenisalen La Seine. Och det blir ett klimatavtal mellan länderna (utom Nicaragua)!

Det finns nu alltså en globalt gemensam problembeskrivning med ett ambitiöst temperaturmål. Visserligen saknas ett regelverk som säkrar vägen dit. De rika länderna har heller inte tagit sitt ansvar med finansiering. Men uppföljning av målen ska ske vart femte år. Och hjulet är nu i rullning: Majoriteten av folk bor i städer, och det växande samarbetet i klimatfrågan mellan för närvarande 1 000 städer och kommuner från hela världen sträcker sig längre än staternas åtaganden. I Paris fanns det otaliga arrangemang som visade näringslivets engagemang att bidra. Många företag ställer upp mer långtgående miljömål än de länder de verkar i.

Politikerna har tagit ett stort och viktig beslut och det faller på oss alla att nu ta vår del av ansvaret. Det kommer inte att bli lätt. Men ny teknik och modifierade levnadsvanor innebär en unik möjlighet till bättre livsmiljö och bättre hälsa for oss alla. Det policyprogram som Läkarförbundet helt nyligen fastställt innebär att vi som yrkeskår kommer att vara en del av lösningen. 

Fredag den 11 december

På fredagsmorgonen verkar alla trötta. Förhandlingsmaskineriet är på väg upp i varv efter diskussionerna kring det senaste avtalsutkastet. Jag tar mig från området zone bleue som bara är till för ackrediterade personer och går ut genom avspärrningarna till Climate generation area som är en kolossal, öppen hall med massor av unga människor och många aktiviteter. Det här stället är öppet för allmänheten. Intrycket är en vital blandning av universitetsmatsal, utställning och stationsbyggnad.

Resten av min tid på kongressen tillbringar jag här på ett symposium vars syfte är att se in i framtiden efter COP 21 – vad gör vi nu? Det finns en åsikt som ständigt återkommer: Samarbeten över ämnes- och landsgränser gör att man kan beskriva och förstå mycket komplexa samband mellan klimat, samhälle och hälsa. Därmed ökar också möjligheten att agera och påverka. Alla tycks utstråla en förvissning om att vi ska ordna detta med klimatomställningen (eller också handlade det mer om deras professionella roller?)

Torsdag den 10 december

Jag travar på morgonen längst gatan till metrostationen på Place de la Republique. Det är tung trafik; i går blev en cyklist ytterst nära överkörd; i dag kommer i samma gatukorsning en ung kvinna cyklande bland bilarna med en baby lindad mot bröstet, glatt pratande i sin mobil. Paris har mycket kvar att bevisa som cykelstad!

På kongressen råder en febril stämning. Det har inte kommit något nytt avtalsförslag ännu. Bredvid mig sitter några tyskar och bollar upphetsat dessa förkortningar av olika förhandlingssteg, som gör COP-mötet till en värld för sig. Dessutom – för en medicinare skiljer sig symposierna totalt från det vi är vana vid. Kommer man in i en sal är det nästan tyst – man hör någon mumla framme vid podiet och alla åhörare har hörlurar. Många lutar sig över sin laptop i knät. Det är nästa kusligt, men får man på sig sina hörlurar får mötet liv. Tolkarna har en otrolig förmåga att göra talen hörvärda.

SVT hade förbokat en intervju med mig, vilket jag såg fram emot. Tyvärr ringer de återbud. Sveriges radio har heller inte nappat på erbjudandet att prata om hälsoeffekter som klimatförändringens viktigaste konsekvens. Det är svårt att göra sin röst hörd i bruset!

Svenska delegationen har kallat till information och dialog med »civilsamhället«, det vill säga alla ickestatliga organisationer som är här. Det är ett fyrtiotal personer och vi hamnar i ett taklöst rum. Alla ljud och röster från omgivningen gör att det är svårt att höra vad som sägs.

Förhandlingarna har pågått hela natten och inga stater är nöjda. Det här är ett bra läge för fortsättningen. Positivt är också att det finns ett starkt förtroende från alla länder för det franska ordförandeskapet, som nu ska komma med ett nytt utkast, som ännu inte är klart. Tre områden är särskilt besvärliga: Ambitioner (t ex temperaturmål), differentiering (t ex mellan länder) och finansiering (vem betalar och hur). Loss and damage är ett svårt område och gäller ersättning till drabbade stater, t ex små ö-länder. Åsa Romson leder denna grupp. Inget har läckt ut.

Frågestunden inleds av Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen. Han frågar om Sveriges inställning till snar uppföljning av utställda löften om minskade växtgasutsläpp för att hålla takten uppe i omställningen. Svaret blir litet svävande. Jag fyller på som representant för Läkarförbundet med att stödja Naturskyddsföreningens åsikt och med att WHO ser klimatförändringens effekter som huvudsakligen en övergripande hälsofråga. Och hälsa finns över huvud taget inte nämnt i avtalstexten. Delegaterna nickar i samtycke. Alla frågor som följer gör det klart att komplexiteten i avtalsförhandlingarna är svårhanterade. Sverige har som temperaturmål att nå så långt som möjligt under 2 grader. Det kan bli ett bindande avtal. De mest utsatta länderna vill införa »decarbonization« som ett tydligt signalord för snabb nedtrappning av fossila bränslen. Det vill inte Saudiarabien och inte EU – även om orsakerna skiljer sig kraftigt. Ett stort bekymmer är att mänskliga rättigheter tydligen inte finns med i avtalstexten.

På eftermiddagen är det ett möte i plenum, som är försenat. Bredvid mig sitter en äldre nunna från New York. Hon har under många år ägnat sig åt utsatta barn och kvinnor och gör mig glad och imponerad. Vi förväntar oss en presentation av ett nytt avtalsförslag. Men icke – det blir bara ett otroligt monotont beslutsmöte, som en lärobok i mötesteknik. I stället är det ett nöje att ta in miljön: Jättelik hangar, längs bort ett podium med knappt skönjbara figurer, som vi ser på stora skärmar. Ordförande är en imponerande man från Afrika med en praktfull, guldfärgad traditionell klädnad. Därefter delegaterna från 196 länder och längst bak vi observatörer på sluttande läktare. Till vänster tolkarnas hytter. Och så alla dessa människor från alla världsdelar. För mig är det oväntat jämn könsfördelning både bland delegater och observatörer och väldigt många unga människor.

Tänk att vi sitter samlade här, män och kvinnor från alla världsdelar och försöker dra denna splittrade värld åt samma håll – en makalös upplevelse. Det känns bra! 

Onsdag den 9 december

Vacker, sval morgon som börjar i Metro-labyrinten vid Place de la Republique. På väg från bussen in till kongresscentrumet i Le Bourget strömmar skaror från hela världen omgivna av poliser av olika slag. Vissa har gevär hängande över bröstet och säkerhetskontrollerna är rigorösa.

Morgonens första uppgift är att skicka ett mejl till Sveriges radios miljöredaktion som finns här. Budskapet är att informationen om klimatförändringen måste skrivas om till en berättelse om att detta är en fråga om hälsa och livskvalitet för dig och mig. Studier visar att motivationen till förändring inte ökar av faktisk upplysning om klimatförändringarnas effekter, däremot av information om att de åtgärder som krävs kommer att leda till bättre miljö och hälsa och nya jobb mm. Den här omformuleringen av problemet kan inte vila på sjukvården – media har också ett ansvar och kan inte jämt bara jaga häpnadsväckande nyheter. Finns det ett intresse av att tala om detta?

Jag passerar USA:s paviljong och lyssnar på ett symposium om Power Africa där Sverige, Norge, USA med flera samarbetar i ett stort projekt med att förse subsahariska delen av kontinenten med miljövänlig el, där solpaneler och vindkraftverk spelar stor roll. Det här handlar mycket om kvinnors livssituation. Många afrikanska kvinnor yttrar sig, både i panelen och bland publiken. Stämningen är stark och hoppfull, och det känns som projektet gör skillnad och att Sverige spelar en viktig roll.

Nu ska John Kerry prata, men jag måste vidare för att hjälpa till med förberedelser till ett symposium under kvällen och också få senaste informationen om förhandlingsläget. Nästa avtalsutkast har försenats, men kommer vid 15-tiden. Det har nu krympts avsevärt (29 sidor), men vid en snabb genomläsning kan till och med jag se att vissa bitar saknas helt (loss and damage, t ex). Temperaturmålet är heller inte klart – här finns olika alternativ till skrivningar. Det återstår mycket nattmangling!

I kaféet ser jag Johan Rockström vid ett bord. Han hinner gå medan jag funderar på om jag ska hälsa på honom och tacka för hans bidrag till temanumret i Läkartidningen om Framtidens miljö och hälsa och berätta att Läkarförbundet nu har en Klimat och hälsa-policy.

Sedan är det dags för symposiet »Health central to climate change action«. Det är arrangerat av HEAL, WHO och Monaco med närvaro av prins Albert II, som visar sig ha ett stort och kunnigt miljöintresse och som via en stiftelse stödjer aktiv klimatforskning. Deltagarna som kommer från många länders regeringar och internationella organisationer utstrålar gemensam kraft och övertygelse om vad som måste göras, vilket känns väldigt hoppfullt, särskilt som många länder är på god väg. Bland talarna gör Sir David King, före detta scientific advisor till Tony Blair ett mycket starkt intryck när han med brittisk akademisk skärpa gör det extremt tydligt att vi nu befinner oss i en värld där extrema väderhändelser som värmeböljor, översvämningar med förfärande konsekvenser, kommer bli mycket vanligare, även om vi lyckas bromsa klimatförändringen. En fransk minister berättade att vektorburna infektioner är i full fart på väg in i landet och att denguefeber är nu etablerad i Sydfrankrike. En högt uppsatt forskare i FN:s miljöprogram informerade om att värmeökningen i Kenya och Sudan tryckt ner produktionen av stapelfödan green pea. En variant av denna växt klarar dock värmen bättre och odlas nu allt mer. Helt aktuella, oroande rapporter visar att denna variant är kraftigt neurotoxisk för människor och djur. Den hotade biologiska mångfalden är en mycket allvarlig effekt av klimatförändringen.

Sjukvården är en stor källa till utsläpp av växthusgaser.  I England lägger man ner stort arbete på att minska detta fotavtryck och att anpassa sig till klimatförändringen. TLC är en allmänt använd förkortning för trust, love and care. Den har nu i en sjukhuskampanj använts som ledord till: Turn off (dator, TV mm), Light out, Close door inom ett sjukvårdsområde, vilket ledde till avsevärda besparingar och minskade utsläpp. Det vill säga enkla åtgärder, lätta att kommunicera. När det gäller transporter är alla helt överens om att aktiv förflyttning med att cykla och gå måste öka.

I det efterföljande minglet talar jag med en ung brittisk läkare som berättar att en lärobok för sjukvården om klimatanpassad medicin är på väg inom kort. Hon lovar att skicka den till mig. När jag lämnar kongressen på kvällen känner jag mig upprymd av att det finns en sådan tydlig och enig problembeskrivning. Vi ska nog fixa till det här om alla blir mer medvetna om att »Climate change is the defining moment of the century«.

Tisdag den 8 december

Min ackreditering till COP 21 gick via World Medical Association genom Health and Environmental Alliance (HEAL) som har kallat till ett arbetsgruppsmöte på morgonen. Här finns nästan tio personer också från World Medical Association och andra organisationer och som kommer från många länder som sträcker sig från Sverige och Norge till Kuwait. Det är unga, engagerade och briljanta människor som drar in mig i en intensiv lobbyverksamhet för att försöka få förhandlingsmaskineriet att åtminstone ta upp hälsofrågan som ett viktigt skäl för avtalet (det står inte ens nämnt för närvarande). På mig faller att kontakta svenska förhandlingsdelegationen för att få ett gensvar. Trots flera försök misslyckas jag med det (och ramlade också över Maria Wetterstrand). Efter kontakt med Karin Båtelson fick får jag ihop en bra lista på namn för en twitterkampanj.

Till lunch är jag med på en aktion organiserad av en studentorganisation (IFMSA) och som håller hus mellan konferenshallarna. Vi håller skyltar och skriker olika slogans som gäller klimat och hälsa. John Kerry, USA:s utrikesminister kommer förbi och håller upp tummen!

Jag passerar Al Gore, vars tal jag inte hinner höra. Plötsligt blir det tumult, och jag undrar om det är en terrorincident. Nej, det är bara Arnold Schwartzenegger med entourage som passerar.

På eftermiddagen går Diana Smith, som är pressansvarig för HEAL, och jag upp till Sveriges radios bås i mediacentrumet. Där sitter Marie-Louise Kristula och de övriga och håller på med morgondagens program, men de lyssnar vänligt och intresserat på vårt förslag att bli intervjuade för att lyfta fram hälsofrågan i förhandlingsarbetet. Men de verkar inte övertygade.

Under kvällen är det ett extremt intressant symposium som modereras av en fransk minister och Richard Horton från Lancet. Titeln är: Why the climate change agreement is critical to public health. För första gången har högsta WHO-chefen kommit till ett COP-möte: Dr Margaret Chan. Hon, liksom den franska hälsoministern, ett par forskare och Horton är helt eniga om sina slutsatser att forskningsdata är väldigt robusta om klimatförändringens effekter på vatten- och matförsörjning, luftkvalitet, sjukdomspanorama och möjligheterna att försörja sig i framtiden med allra största problemen för fattiga människor. Därefter talar en panel av röster, där hälsoministern från Fiji gör ett starkt intryck: »This is about people. People in Fiji suffer now. If we don´t act now, everyone will suffer in the future.«

Mest klargörande är dock presentationen av hälsoministern från Storbritannien. Hon menar att folk i gemen har en rätt abstrakt uppfattning om klimatförändringen och miljöeffekter för egen del. Men egentligen är det så att klimatförändringen huvudsakligen handlar om hälsa och livskvalitet. Det gäller helt enkelt att förändra berättelsen om klimatförändringen i våra liv och därmed ändra människors motivation. Och denna uppgift kan inte vila på hälsosektorn.

Det här kan kanske vara en ingång till att få Sveriges radio intresserad i morgon?

Sedan var dagens möten slut och jag tar mig via buss, tåg och metro tillbaka till hotellet. Som en yngre irländsk delegat som jag träffar på bussen konstaterar – det är intressanta men långa och hårda dagar när man är på COP-möte.

Måndag den 7 december ...

... kommer jag hit med klimatkompenserat flyg och landade på Charles de Gaulle vid 9.30-tiden. Resan till Le Bourget, där konferensen hålls, hade blivit svår om man inte över allt hade placerat ut anvisande personer. COP 21 är inte likt något jag sett förut, både vad gäller storlek och utformning. Amerikanska jättelika salar vid sidorna och i vilka det finns en blandning mellan de olika ländernas nationella arrangemang, ibland mycket påkostade, olika internationella organisationer som IPCC och FN, olika NGO och ideella organisationer eller företag. Här finns människor från jordens alla länder, ibland i traditionella kläder inklusive läppskiva. Insprängt finns stora utrymmen för media och deltagarnas egen webbkommunikation samt serveringar och restauranger växlande från fast food till haute cuisine.

Jag har haft möjlighet att informera mig hos en kontaktperson om hur förhandlingarna löper. Det finns många tvisteämnen och ett alldeles för stort avtalsutkast, som man nu hade lyckats krympa rätt mycket. Ett lägre temperaturmål om 1,5 grader omfattas framför allt av de små önationerna men flera europeiska stater med Merkels Tyskland, Frankrike och Italien har också ställt upp. Arabblockets envisa motstånd har splittrats av att Libanon också hade gått med på detta. Men Sverige hade inte sagt något ännu.

Det återstår andra svåra frågor kring »loss and damage« som gäller ersättningar och finansiering från rika länder mm.

Jag tog också kontakt med den svenska delegationen som hade ett litet och enkelt kontor mellan Kongo och Finland, men det fanns en gemensam nordisk lokal för presentationer. Jag visste att man ibland kallar ihop de svenska deltagarna (civilsamhället) för information och diskussion, och då skulle det kunna finnas möjlighet att presentera hälsoaspekterna som en helt central aspekt på klimatförändringen. Så nu har delegationen Läkarförbundet och mitt namn på sin kallelselista.

I övrigt går jag runt och bekantar mig med miljön och tar reda på vilka förhandlingar man kan lyssna på och vilka intressanta sidoevent det finns. Urvalet är enormt. Det här är Almedalen upphöjt till 1 000  – minst!

CAN (Climate Action Network) är en paraplyorganisation för 950 NGO:s och har intensiv uppföljning av COP och lobbar för att resultaten ska bli så bra som möjligt. Ett udda och kul inslag är att några ungdomar i organisationen i ett skämtsamt format varje dag presenterar The fossil of the day, som är ett skam-pris. Just denna dag var det Saudiarabien som vann beroende på att de skickat sin oljeminister som förhandlare och som förklarade att man inte kan differentiera mellan bra och dåliga energislag (!).

Mitt hotell ligger alldeles intill gatan för terrorattackerna och på Place de la Republique har det blivit en enorm minnesplats med blommor, ljus och texter. Stämningen är sorgsen, men värdig och på något märkligt sätt också hoppfull.

Kommentarer (2)

  • Klimat och hälsa

    2015-12-11 09:08 | Väligt viktigt att de negativa hälsoeffekterna lyfts fram. Tack till dig och Läkarförbundet för engagemanget för ngt som gäller oss alla. Oroande att man redan ser ökningen av Dengue norr om Medelhavet, men hälsoeffekterna i fattiga länder är förstås viktigare. Berörs även problemen vid utomhusarbete i hetta? Väntar med spänning på din rapport från torsdagen.

    Lars Barregård, prof/öl, Sahlgrenska och GU

    Jäv:

  • Klimat och hälsa

    2015-12-11 10:42 | Tyvärr lyfts inga hälsoeffekter fram överhuvudtaget, inte heller problemen med utomhusarbete i hetta.

    Björn Fagerberg, Prof em, Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Kvalitet inom klinisk forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet Distriktsläkaren August Johan Brandt rapporterade om arbetarnas hälsa

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 24-25/2016

Packat och klart för hembesök

Tidigare nummer

Debattera i Läkartidningen!

Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Annons
Annons Annons Annons