Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CAH4 Läkartidningen 27–28/2013
Lakartidningen.se 2013-06-26

Nödvändigt att stärka vård och forskning om psykisk ohälsa

Den nedrustning av specialiteterna allmänmedicin och psykiatri som prognostiseras kan leda till att allmänhetens förutsättningar att få psykiatrisk vård ytterligare försämras, skriver företrädare för de båda specialiteterna.

Lena Flyckt
docent, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen
lena.flyckt@sll.se

Lise-Lotte Risö Bergerlind
ledamot av styrelsen, Svenska psykiatriska föreningen 

Gunnar Nilsson
professor, Centrum för allmänmedicin, Huddinge

Ingvar Krakau
docent, Centrum för allmän­medicin, Huddinge, och ­Institutionen för medicin, Solna

Karin Träff Nordström
ordförande, Svensk förening för allmänmedicin

Kenneth Widäng
ledamot av styrelsen, Svensk förening för allmänmedicin

Inom de närmaste tio åren kommer antalet specialistläkare inom psykiatri och allmänmedicin att minska med 28 respektive 32 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ökning inom alla specialiteter med 18 procent. Det är ett trendbrott mot den tidigare ökningen av psykiatrer och allmänläkare [1]. 

Siffrorna är hämtade från Nationella planeringsstödet för 2013. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen lämna bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor, det Nationella planeringsstödet.

Allmänmedicin utgjorde år 2010 den största specialiteten med 63 specialister per 100 000 invånare, följd av psykiatri (18 per 100 000 invånare). De två specialiteterna har också den högsta andelen i åldersgruppen 55 år och äldre; en ökning med nio år mellan 1995 och 2010. 

Drivkrafterna bakom den sviktande tillgången är de omfattande pensionsavgångarna och växande vårdbehov. Både år 2008 och år 2012 bedömde 16 landsting att efterfrågan är mycket större än tillgången baserat på en enkät från Socialstyrelsen. Psykiatri var den specialitet där bristen på ST-läkare var störst, men efterfrågan överstiger tillgången på ST-läkare både inom psykiatri och allmänmedicin [2].

Psykiatrin har under de senaste åren noterat en mycket positiv trend vad gäller antalet ST-läkare, men trots detta ser alltså prognosen så dyster ut. Orsaken till det kraftigt ökande intresset för att söka ST-block i psykiatri kan åtminstone delvis tillskrivas METIS-projektet, där regeringen satsat sammanlagt 36 miljoner för att öka antalet SK-kurser. När nu Ipuls med mycket kort varsel lades ned vid nyår flyttades ansvaret för upphandling av SK-kurser till Socialstyrelsen. Någon tid till förberedelser för detta mycket omfattande arbete, som gäller alla medicinska specialiteter, har inte funnits. 

Tyvärr verkar detta få som konsekvens ett uppehåll i utbudet av SK-kurser, och att ett antal ST-läkare inom alla specialiteter kan bli försenade i att kunna ta ut specialistkompetens. 

För allmänmedicin och psykiatri, med den kraftiga bristen, är detta en mycket besvärlig situation som innebär att allmänhetens förutsättningar att få psykiatrisk vård ytterligare försämras. På de ställen där befolkningen erbjuds en fast personlig allmänläkarkontakt innebär detta ett enkelt och bra omhändertagande av en stor andel av psykiatrisk vård. Tyvärr är detta i dag inte möjligt på många ställen i landet.

Ännu värre ser det ut för tillgången på specialistsjuksköterskor inom psykiatrin. Andelen sjuksköterskor specialiserade i psykiatrisk vård har minskat med drygt 30 procent från 1995 till 2010, och trenden tycks förvärras ännu mer. En orsak tycks vara en ökande genomsnittlig ålder hos specialistsjuksköterskorna inom psykiatri, och att nyrekryteringen till specialiteten bland yngre sjuksköterskor är mycket låg. 

År 2010 var hälften av psykiatrisjuksköterskorna över 55 år; en ökning med 10 år sedan 1996. Tänkbara orsaker är att de svaga ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Lön utgår inte under utbildningen, och lönen efter genomgången specialistutbildning skiljer sig inte avgörande från den lön som sjuksköterskor utan specialistutbildning har.

Andelen med psykiska diagnoser av alla som söker vård har ökat från 29 procent till 37 procent på knappt tio år, och kurvan fortsätter att peka brant uppåt enligt statistik från regeringskansliet [2]. Särskilt bland kvinnor är uppgången markant, både bland anställda och arbetslösa. 

Sedan år 2006 är de psykiatriska sjukdomarna de vanligaste diagnoserna i befolkningen, och psykisk ohälsa har blivit den överlägset vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Nästan fyra av tio sjukskrivna har en psykiatrisk diagnos, och det är framför allt bland kvinnor mitt i livet som den psykiska ohälsan ökat kraftigt, enligt statistik från Försäkringskassan [3]. 

Förutom en upprustning av psykiatrin och primärvården för att möta behovet av snabb och professionell hjälp för att undvika långvarig psykisk ohälsa bör en framtida satsning även gälla behandlingsforskning, epidemiologisk forskning och folkhälsoforskning. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, har sammanställt siffror från Kungliga Vetenskapsakademiens granskning och kommit till slutsatsen att svensk psykiatriforskning länge har varit eftersatt. Sammanfattar man alla publicerade vetenskapliga artiklar med högt genomslag ligger svensk psykiatriforskning under genomsnittet i världen, inräknat utvecklingsländer. 

Primärvården och psykiatrin har det största ansvaret att upptäcka, utreda, diagnostisera och behandla personer med psykisk ohälsa. Företagshälsovåden har också ett ansvar men är volymmässigt otillräcklig för att möta behovet i befolkningen. 

Den nedrustning av specialiteterna allmänmedicin och psykiatri som prognostiseras i Nationella planeringsstödet borde föranleda krafttag från regering och departement. Annars riskerar vi vådliga konsekvenser både för befolkningens hälsotillstånd och för samhällsekonomin.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Nationella planeringsstödet 2013 – tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tand vård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
  2. Regeringskansliet Statistik, antal tusen diagnoser per månad för olika typer av sjukdomar.
  3. Mellgren F. Psykisk ohälsa ökar kraftigt. Svenska Dagbladet. 2013 16 febr.

Kommentarer (1)

  • Effekterna av den beskrivna obalansen mellan behov och tillgång redan synliga?

    2013-09-02 13:12 | I Region Skåne tycker Psykiatri Skåne att den fysiska hälsan hos personer med schizofreni och liknande psykoser är en fråga för primärvården. Styrkortet för allmänpsykiatrin innehåller inga variabler för systematisk uppföljning av patientens fysiska hälsa. Svenska psykiatriska föreningens program för att motverka metabolt syndrom har hittills inte implementerats inom Psykiatri Skåne.
    Primärvården har program för livsstilpåverkan avsedda för patienter som kan förbättra sin fysiska hälsa genom livsstilförändringar. Patienter med psykiska sjukdomar har lagts utanför detta program eftersom de är alltför besvärliga och svåra att ha med i programmet.
    Resultat: Patienter med schizofreni och liknande psykoser har 20-25 års kortare livslängd. De svårast sjuka inom psykiatrin dör i förtid utan att man fokuserar åtgärder mot detta vare sig inom psykiatrin eller primärvården. De ansvariga politikerna har hittills inte kunnat ändra på situationen. Är orsaken resursbrist eller brist på intresse?

    Harald Wilhelmsson, Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne,

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Wikström svarar
på styrningskritik

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. () 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016