Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CDYZ Lakartidningen.se 2013-06-26

Vad är en hälsosam kost?

Det är naturligtvis viktigt att känna långtidseffekterna av alla typer av medicinsk behandling. Det förefaller dock osannolikt att en kost som förbättrar de flesta av diabetikernas allvarliga riskfaktorer skulle vara ohälsosam på längre sikt, skriver Uffe Ravnskov apropå en artikel i Läkartidningen.

Uffe Ravnskov,

med dr, docent, Lund ravnskov@tele2.se 

Att en sund livsstil skyddar hjärta och kärl, som Mai-Lis Hellénius skrev (Läkartidningen 36/2012, sidorna 1532-3), tror jag alla kan vara överens om. Frågan är vad som menas med en sund livsstil. Att fysisk aktivitet och rökstopp hör dit är knappast kontroversiellt, men hur är det med den så kallade hälsosamma kosten? Enligt Hellénius bör högst 10 procent av kaloriinnehållet utgöras av mättat fett.

Det är säkert korrekt, som hon skriver, att det finns 200 000 vetenskapliga artiklar om mat och hälsa, men jag tror att mer än 99 procent av dessa inte har visat någon nackdel med att äta mättat fett, eller också handlar de om något annat. Min tro bygger dels på 25 års granskning av den relevanta litteraturen [1, 2], dels på en korrespondens med Livsmedelsverkets experter. För tre år sedan publicerade de i Dagens Medicin en lista på 72 artiklar som dokumentation för att mättat fett är hälsovådligt. Tillsammans med elva kolleger granskade jag samtliga studier och konstaterade att endast två av dem med lite god vilja kunde sägas ge stöd. Resten gjorde det inte eller handlade om något annat [3].

Även internationella experter börjar inta en kritisk hållning. En av dem är Walter Willet, professor i nutrition vid Harvard och chef för Nurses' Health Study, världens största och längsta koststudie. Han har i alla år varnat för det mättade fettet, trots att ingen av de talrika rapporter som hans grupp publicerat visat att infarktpatienter har ätit mera mättat fett än andra. Förra året sa han följande i en intervju i Los Angeles Times: »Fat is not the problem. If Americans could eliminate sugary beverages, potatoes, white bread, pasta, white rice and sugary snacks, we would wipe out almost all the problems we have with weight and diabetes and other metabolic diseases.«

Hellénius menar att medelhavskosten har den bästa vetenskapliga grunden. Man får emellertid komma ihåg att i de flesta av de experiment där man testat denna variant har den jämförts med den gängse kolhydratrika dieten, som introducerades av American Heart Association 1984. Det är därför inte säkert att medelhavskosten är det bästa alternativet, åtminstone inte för typ 2-diabetikerna, de som har det största behovet av en hälsosam diet. I SBU:s rapport »Mat vid diabetes« konkluderar författarna till exempel att »det saknas randomiserade kliniska prövningar och kohortstudier av personer med nedsatt glukostolerans som visar hur deras risk att utveckla diabetes påverkas av medelhavskost», och att »det saknas underlag för att dra slutsatser om effekten av medelhavskost hos personer med diabetes« [4].

Som extern granskare av SBU:s rapport påpekade jag att det finns mer än 20 randomiserade kostexperiment på personer med insulinresistens eller manifest typ 2-diabetes. Min metaanalys av dessa studier visade att en kolhydratfattig kost är vida överlägsen den kolhydratrika [5]. Fasteglukos, fasteinsulin och HbA1C normaliserades, blodtrycket och kroppsvikten gick ner och de flesta patienter kunde minska eller upphöra med sin diabetesmedicin. Effekten noterades först när kolhydraternas andel av det totala kaloriintaget var mindre än 40 procent, och effekten blev större ju mindre andelen blev. Detta skedde utan negativa lipideffekter; LDL och totalkolesterol ändrades inte, HDL ökade en smula, och triglyceriderna rasade, trots att det mättade fettet i åtskilliga av experimenten utgjorde mellan 25 och 50 procent av det totala kaloriintaget.

Resultaten från denna analys togs emellertid inte med i den slutliga rapporten därför att man ansåg att experimenten var för korta och omfattade för få patienter. Man saknade också långtidsstudier av lågkolhydratkostens effekter på sjuklighet och dödlighet. Att man i samtliga experiment uppnådde statistiskt säkra skillnader trots det låga antalet försökspersoner tyder emellertid på att behandlingen är effektiv. Dessutom var kontrollen av den använda dieten betydligt bättre än i de stora kostexperimenten. I många av studierna fick deltagarna äta endast den mat som hade preparerats i försökscentret, medan information om deltagarnas kost i samtliga de stora studierna uteslutande baserades på intervjuer.

Det är naturligtvis viktigt att känna långtidseffekterna av alla typer av medicinsk behandling. Det förefaller dock osannolikt att en kost som förbättrar de flesta av diabetikernas allvarliga riskfaktorer skulle vara ohälsosam på längre sikt. Det bör också noteras att med undantag av två korttidsstudier betalda av Nya Zeelands sockerindustri finns det inte en enda randomiserad och kontrollerad studie, vare sig kort eller lång, som visat att högkolhydratkosten är nyttig för diabetespatienter.

Långtidseffekterna av LCHF-dieten bör studeras, men det finns ett problem. I Nielsens och Joenssons kontrollerade koststudie vägrade åtskilliga patienter i kontrollgruppen att fortsätta med högkolhydratdieten när de fick nys om de goda resultaten i LCHF-gruppen [6].

Referenser

  1. Ravnskov U. The questionable role of saturated and polyunsaturated fatty acids in cardiovascular disease. J Clin Epidemiol. 1998;51:443-460.  
  2. Ravnskov U. Is saturated fat bad? I: De Meester F, Zibadi S, Watson RR (editors). Modern dietary fat intakes in disease promotion. New York: Humana Press; 2010. p. 109-19.
  3. Ravnskov
 U, Arfors KE, Eenfeldt A, et al. Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten. Dagens Medicin. 2009;15:21.
  4. SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 201. 
  5. Uffe Ravnskov: Rapport till SBU. www.ravnskov.nu/SBU
  6. Nielsen JV, Joensson E. Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes. Stable improvement of bodyweight and glycemic control during 22 months follow-up. Nutr Metab (Lond). 2006;3:22.

Kommentarer (2)

  • Hear hear

    2013-06-26 18:59 | Hör upp alla kollegor, och lär om! Sedan jag för några månader sedan började rekommendera mina typ 2-diabetiker lågkolhydratskost har de alla sjunkit i HbA1c, utan undantag. Precis som Ravnskov skriver påverkas inte heller deras blodfetter negativt, utan tvärtom. Tråkigt bara att vi lärt ut fel de senaste decennierna ...

    Björn Ekengren, distriktsläkare, Trollbäckens Vårdcentral

    Jäv:

  • LCHF istället för metformin, insulin, statiner och blodtrycksmedicin

    2013-06-26 22:48 | Min man och jag har ätit LCHF sedan oktober 2011. Han är typ 2-diabetiker och hade dessa mediciner enligt ovan. Efter 14 dagar slutade han med dem. Hans blodsocker ligger nu omkring 6,0, och alla andra värden är också bra. På 8 månader gick han ner 20 kg och jag 10 kg. Vi äter fortfarande LCHF, håller vikten och mår jättebra.

    Maud Berlin, pensionär,

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons