Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CDYZ Lakartidningen.se 2013-06-26

Vad är en hälsosam kost?

Det är naturligtvis viktigt att känna långtidseffekterna av alla typer av medicinsk behandling. Det förefaller dock osannolikt att en kost som förbättrar de flesta av diabetikernas allvarliga riskfaktorer skulle vara ohälsosam på längre sikt, skriver Uffe Ravnskov apropå en artikel i Läkartidningen.

Uffe Ravnskov,

med dr, docent, Lund ravnskov@tele2.se 

Att en sund livsstil skyddar hjärta och kärl, som Mai-Lis Hellénius skrev (Läkartidningen 36/2012, sidorna 1532-3), tror jag alla kan vara överens om. Frågan är vad som menas med en sund livsstil. Att fysisk aktivitet och rökstopp hör dit är knappast kontroversiellt, men hur är det med den så kallade hälsosamma kosten? Enligt Hellénius bör högst 10 procent av kaloriinnehållet utgöras av mättat fett.

Det är säkert korrekt, som hon skriver, att det finns 200 000 vetenskapliga artiklar om mat och hälsa, men jag tror att mer än 99 procent av dessa inte har visat någon nackdel med att äta mättat fett, eller också handlar de om något annat. Min tro bygger dels på 25 års granskning av den relevanta litteraturen [1, 2], dels på en korrespondens med Livsmedelsverkets experter. För tre år sedan publicerade de i Dagens Medicin en lista på 72 artiklar som dokumentation för att mättat fett är hälsovådligt. Tillsammans med elva kolleger granskade jag samtliga studier och konstaterade att endast två av dem med lite god vilja kunde sägas ge stöd. Resten gjorde det inte eller handlade om något annat [3].

Även internationella experter börjar inta en kritisk hållning. En av dem är Walter Willet, professor i nutrition vid Harvard och chef för Nurses' Health Study, världens största och längsta koststudie. Han har i alla år varnat för det mättade fettet, trots att ingen av de talrika rapporter som hans grupp publicerat visat att infarktpatienter har ätit mera mättat fett än andra. Förra året sa han följande i en intervju i Los Angeles Times: »Fat is not the problem. If Americans could eliminate sugary beverages, potatoes, white bread, pasta, white rice and sugary snacks, we would wipe out almost all the problems we have with weight and diabetes and other metabolic diseases.«

Hellénius menar att medelhavskosten har den bästa vetenskapliga grunden. Man får emellertid komma ihåg att i de flesta av de experiment där man testat denna variant har den jämförts med den gängse kolhydratrika dieten, som introducerades av American Heart Association 1984. Det är därför inte säkert att medelhavskosten är det bästa alternativet, åtminstone inte för typ 2-diabetikerna, de som har det största behovet av en hälsosam diet. I SBU:s rapport »Mat vid diabetes« konkluderar författarna till exempel att »det saknas randomiserade kliniska prövningar och kohortstudier av personer med nedsatt glukostolerans som visar hur deras risk att utveckla diabetes påverkas av medelhavskost», och att »det saknas underlag för att dra slutsatser om effekten av medelhavskost hos personer med diabetes« [4].

Som extern granskare av SBU:s rapport påpekade jag att det finns mer än 20 randomiserade kostexperiment på personer med insulinresistens eller manifest typ 2-diabetes. Min metaanalys av dessa studier visade att en kolhydratfattig kost är vida överlägsen den kolhydratrika [5]. Fasteglukos, fasteinsulin och HbA1C normaliserades, blodtrycket och kroppsvikten gick ner och de flesta patienter kunde minska eller upphöra med sin diabetesmedicin. Effekten noterades först när kolhydraternas andel av det totala kaloriintaget var mindre än 40 procent, och effekten blev större ju mindre andelen blev. Detta skedde utan negativa lipideffekter; LDL och totalkolesterol ändrades inte, HDL ökade en smula, och triglyceriderna rasade, trots att det mättade fettet i åtskilliga av experimenten utgjorde mellan 25 och 50 procent av det totala kaloriintaget.

Resultaten från denna analys togs emellertid inte med i den slutliga rapporten därför att man ansåg att experimenten var för korta och omfattade för få patienter. Man saknade också långtidsstudier av lågkolhydratkostens effekter på sjuklighet och dödlighet. Att man i samtliga experiment uppnådde statistiskt säkra skillnader trots det låga antalet försökspersoner tyder emellertid på att behandlingen är effektiv. Dessutom var kontrollen av den använda dieten betydligt bättre än i de stora kostexperimenten. I många av studierna fick deltagarna äta endast den mat som hade preparerats i försökscentret, medan information om deltagarnas kost i samtliga de stora studierna uteslutande baserades på intervjuer.

Det är naturligtvis viktigt att känna långtidseffekterna av alla typer av medicinsk behandling. Det förefaller dock osannolikt att en kost som förbättrar de flesta av diabetikernas allvarliga riskfaktorer skulle vara ohälsosam på längre sikt. Det bör också noteras att med undantag av två korttidsstudier betalda av Nya Zeelands sockerindustri finns det inte en enda randomiserad och kontrollerad studie, vare sig kort eller lång, som visat att högkolhydratkosten är nyttig för diabetespatienter.

Långtidseffekterna av LCHF-dieten bör studeras, men det finns ett problem. I Nielsens och Joenssons kontrollerade koststudie vägrade åtskilliga patienter i kontrollgruppen att fortsätta med högkolhydratdieten när de fick nys om de goda resultaten i LCHF-gruppen [6].

Referenser

  1. Ravnskov U. The questionable role of saturated and polyunsaturated fatty acids in cardiovascular disease. J Clin Epidemiol. 1998;51:443-460.  
  2. Ravnskov U. Is saturated fat bad? I: De Meester F, Zibadi S, Watson RR (editors). Modern dietary fat intakes in disease promotion. New York: Humana Press; 2010. p. 109-19.
  3. Ravnskov
 U, Arfors KE, Eenfeldt A, et al. Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten. Dagens Medicin. 2009;15:21.
  4. SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 201. 
  5. Uffe Ravnskov: Rapport till SBU. www.ravnskov.nu/SBU
  6. Nielsen JV, Joensson E. Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes. Stable improvement of bodyweight and glycemic control during 22 months follow-up. Nutr Metab (Lond). 2006;3:22.

Kommentarer (2)

  • Hear hear

    2013-06-26 18:59 | Hör upp alla kollegor, och lär om! Sedan jag för några månader sedan började rekommendera mina typ 2-diabetiker lågkolhydratskost har de alla sjunkit i HbA1c, utan undantag. Precis som Ravnskov skriver påverkas inte heller deras blodfetter negativt, utan tvärtom. Tråkigt bara att vi lärt ut fel de senaste decennierna ...

    Björn Ekengren, distriktsläkare, Trollbäckens Vårdcentral

    Jäv:

  • LCHF istället för metformin, insulin, statiner och blodtrycksmedicin

    2013-06-26 22:48 | Min man och jag har ätit LCHF sedan oktober 2011. Han är typ 2-diabetiker och hade dessa mediciner enligt ovan. Efter 14 dagar slutade han med dem. Hans blodsocker ligger nu omkring 6,0, och alla andra värden är också bra. På 8 månader gick han ner 20 kg och jag 10 kg. Vi äter fortfarande LCHF, håller vikten och mår jättebra.

    Maud Berlin, pensionär,

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Alvedon har orsakat svår-behandlad förgiftning Nya rekommendationer ska förhindra leverskador

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. () 27 MAJ 2016

bild

Hjärnskadade missgynnas – se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. () 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016

Alla valdes enhälligt om

Nyheter | Ordförande Heidi Stensmyren, andre vice ordförande Ove Andersson och övriga ledamöter i förbundsstyrelsen vars poster var uppe till val – alla valdes om. Allt enligt valberedningens förslag. () 25 MAJ 2016

Kontinuitet bör bli kvalitetsmått

Nyheter | Malmö läkareförening hade inga problem att få stöd för en motion om att Läkarförbundet ska verka för att kontinuitet i vården ska få status som kvalitetsindikator. () 26 MAJ 2016

Nej till förslag om momsfrihet

Nyheter | Malmö läkareförening fick inte gehör för sin motion att Läkarförbundet ska verka för momsbefrielse för frukt och grönt. () 26 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons