Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CESZ Läkartidningen 32–33/2013
Lakartidningen.se 2013-08-06

Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk

Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna. 

Håkan Enbom

MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom

ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner; båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

inga.malcus@telia.com

Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom [1, 2] samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera [3, 4].

Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln. 

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening. [5]

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar [6]. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner [7, 8]. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera [9]. Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent [10, 11]. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär.Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression [12]. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

1. Woolf CJ. Central sensitization: Implications for the diagnosis and treatment of pain. Pain. 2011;152(3 Suppl): S2–15. 

2. Aguggia M, Saracco MG, Cavallini M, et al. Sensitization and pain. Neurol Sci. 2013;34 Suppl 1:S37-40. 

3. Farboud A, Crunkhorn R, Trinidade A. ’Wind turbine syndrome’: fact or fiction? J Laryngol Otol. 2013;127(3):222-6.

4. Shepherd D, McBride D, Welch D, et al. Evaluating the impact of wind turbine noise on health-related quality of life. Noise Health. 2011;13(54):333-9.

5. Arbetsmiljöverket. Buller och bullerbekämp1ning. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2002. 

6. Salt AN, Hullar TE. Responses of the ear to low frequency sounds, infrasound and wind turbines. Hear Res. 2010;268(1-2):12-21.

7. Todd NP, Rosengren SM, Colebatch JG. Tuning and sensitivity of  the human vestibular system to low-frequency vibration. Neurosci Lett. 2008;444(1):36-41.

8. Enbom, H. Vestibular and somatosensory contribution to postural control [dissertation] Lund: Lunds universitet; 1990. 

9. Lovati C, Mariotti C, Giani L, et al. Central sensitization in photophobic and non-photophobic migraineurs: possible role of retino nuclear way in the central sensitization process. Neurol Sci. 2013;34(Suppl):133-5.

10. Ashina S, Bendtsen L, Ashina M. Pathophysiology of migraine and tension-type headache. Tech Reg Anesth Pain Manag. 2012(16):14-8. 

11. Aurora SK, Wilkinson F. The brain is hyperexcitable in migraine. Cephalalgia. 2007;27:1442-53. 

12. Desmeules JA, Cedraschi C, Rapiti E, et al. Neurophysiologic evidence for a central sensitization in patients with fibromyalgia. Arthritis Rheum. 2003;48:1420-9.

Kommentarer (23)

  • Noceboeffekten en troligare förklaring till ohälsa

    2013-08-06 15:14 | Jag är medveten om att detta forum är främst för läkare, men jag hoppas ändå att ett par påpekanden kan få komma med. Artikeln beskriver, såvitt jag kan utläsa, på ett adekvat sätt forskningskonsensus vad gäller infraljud och dess, nota bene, potentiella påverkan på människor. Vad gäller detta litar jag helt till den expertis som de båda artikelförfattarna innehar. Problemen börjar när denna forskning - som väl ändock bäst bör beskrivas som befinnandes i sin linda - extrapoleras till situationer som forskningen inte täcker.

    Att enbart forska kring infraljuds påverkan på människan utan kontext är givetvis av akademiskt intresse, men för att utröna huruvida vindkraftverk faktiskt har en påverkan på människors hälsa kan man ägna sig åt forskning kring just detta, något som endast två av de tolv citerade artiklarna gör. Den första (nummer 3) är en reviewartikel som egentligen inte alls beskriver forskningsläget vad gäller just vindkraftverk (titeln till trots), utan är mer en beskrivning av hur vindkraftverk rent fysikaliskt genererar ljud och hur örat och kroppen uppfattar dessa, och den blandar vid flera tillfällen äpplen och päron (mest noterbart är hur hörbart och icke-hörbart ljud används utbytbart vid flera tillfällen). Den andra artikeln i denna kategori (nummer 4) behandlar verkligen vindkraftverks påverkan på människors hälsa och kommer fram till att påverkan förmodligen är negativ. Tyvärr är studien baserad på frågeformulär (istället för objektiva mätningar av exempelvis infraljud) och har ett mycket litet statistiskt urval, låg svarsfrekvens samt saknar vettiga kontrollgrupper.

    Det finns däremot mer forskning på detta område. En metastudie av 18 metastudier (http://ses.library.usyd.edu.au//bitstream/2123/8977/4/Complaints%20FINAL.pdf) rörande alla australiens vindkraftsparker ger troligare förklaringsmodeller kring det lilla samband som finns mellan vindkraftsparker och ohälsa - de som förväntar sig att bli sjuka blir också det, och de kan även "smitta" andra med denna sjukdom. Mätningar utförda på uppdrag av Environment Protection Authority i Australien (http://www.epa.sa.gov.au/xstd_files/Noise/Report/infrasound.pdf) visar att infraljudsnivåerna i bostäder i närheten av vindkraftsparker inte alls skiljer sig från bostäder långt bort från vindkraftsparker. Men kan det istället för ljudnivån ha att göra med ljudets pulserande natur? Självfallet finns det en möjlighet att så är fallet, men nu greppar vi efter halmstrån. Att blodets passage genom blodkärlen dessutom ger upphov till infraljud av pulserande karaktär (detta går att läsa i artikelförfattarnas citerade artikel nummer 3) gör detta argument än mer osannolikt.

    Jag hävdar inte att ljud som inte uppfattas av örat inte kan påverka människan, och försiktighetsprincipen är inte något man ska ta alltför lätt på. Men när det finns vettig, applicerad forskning i stor mängd på området så gör man klokt i att ta den till sig. Bevisen pekar mot att den ohälsa som skapas av vindkraftverk beror på noceboeffekten snarare än infraljuden i sig.

    Björn Genfors, Hälsoinformatiker, Konsult

    Jäv:

  • Intressant

    2013-08-06 23:36 | Intressant och viktig artikel!

    Sonja Werner, öl, Astma- allergimott SUS Lund

    Jäv:

  • Självklart är vindkraftens infraljud en hälsorisk!

    2013-08-07 10:31 | Eftersom att jag har en bekant med hörapparat som bor 1300 meter från vindkraftverk som störs oavsett om hon har sin apparat i örat eller inte. Det finns massor av forskning som visar att vindkraftens infraljud är ett problem. Detta har vindindustrin känt till sedan 1987 men ändå hävdas att problemen inte finns. Nu undrar jag vad Björn ovan har att vinna på sitt inlägg, att vindkraften stör och skadar människor är ett faktum i Sverige. Det bör en hälsoinformatiker kunna informera sig om!!

    Jimmie Lindberg, Hemtjänsten, Forsalid

    Jäv:

  • Meniérès sjukdom

    2013-08-08 12:35 | År 2006 uppfördes 4 st 120 m höga vindkraftverk ca 1 000 m från mitt hem. Pulserandet från dem hörs ständigt när de snurrar. År 2010 drabbades jag av Ménières sjukdom, en störning i innerörat som ger bl a tinnitus och yrsel. En tillfällighet eller ett sammanträffande? Antagligen omöjligt att bevisa, men jag har aldrig haft problem med öronen förr och därför ligger det nära till hands att tro att orsaken finns hos vindkraftverken.

    Ulla Henning, redaktör, hemmet

    Jäv:

  • Ulla Henning's Meniere's disease

    2013-08-09 05:17 | This is a topic most worthy of research by otolaryngologists such as the authors of this article. Professor Alec Salt (USA, Washington University) showed experimentally in guinea pigs in 2005 or so that exposure to infrasound causes endolymphatic hydrops (increased fluid pressure inside the inner ear), and this is the basic pathophysiology of Meniere's disease.
    If the otolaryngologists have a means to detect pressure in the inner ear (such as use of the Marchbanks method and apparatus), it might be worthwhile to perform such measurements on a series of patients with complaints and history like that of Ulla Henning.

    Nina Pierpont, MD, PhD, Malone, NY, USA

    Jäv:

  • Infraljud från vindkraftverk är inget reellt problem, men buller kan upplevas som störande och ge besvär

    2013-08-13 16:29 | Infraljud – javisst, men man måste hålla koll på dosen/styrkan vid bedömning av risker för ohälsa och skada! Infraljudnivåer några hundra meter från vindkraftverk är i samma storleksordning som “bakgrundsnivån”. Vid havsstränder och i städer är infraljudnivåerna ofta högre än några hundra meter från vindkraftverk. Omfattande mätningar har utförts nära Adelaide i Australien (Measurement of Infrasound from Windfarms and Other Sources. Turnball CP, Turner JP, konferenspresentation WTN Rome 2011.) Vid samtliga mätningar var infraljudsnivåerna avsevärt lägre än tex Arbetsmiljöverkets riktvärden. Vid 0,7-1 Hz, normal pulationsfrekvens för vindkraftverk, är uppmätt ljudtrycksvariation ungefär 1/1000 del av perceptionströskeln (enl dagens uppfattning/standard; kan naturligtvis ändras men hur mycket???).
    Om nu infraljudet vid så här låga nivåer är skadligt undra man ju hur människor överlevt vid havsstränder, och inte bara överlevet utan många föredrar att bo vid havsstränder. Även städer verkar ha stor lockelse på moderna människor trots buller och infraljud. Nej jag tror inte på infraljud som fysikalisk förklaring till människors upplevelser av och reaktioner på vindkraftsljud. Möjligtvis kan infraljudspekulationer orsaka besvär, även om de är ogrundade.

    I artikeln hävdas att man inte tagit hänsyn till det rytmiskt pulserande ljudet från vindkraftverk, och det är korrekt. Jag tror att ljudets karaktär, amplitudmodulerat brus, kan ha betydelse för störningsupplevelsen och därmed även för störningsreaktioner. Jag har därför tagit fram en analysmetod för amplitudmodulerat brus; presenterades vid WTN Rome 2011. Amplitudmoduleringens betydelse är dock inte helt enkel att bedöma och forskning saknas. Vindkraftverk har ofta en pulsationsfrekvens på ca 0,7-1 Hz, Östersjövågbrus som Sveriges Radio sänder som avslappnings- och nattbrus har en pulsationsfrekvens på ca 0,4 Hz och oceanvågor kan ligga på ca 0,2 Hz. Havsvågor är dock inte lika stabila i sin periodicitet som amplitudmodulerat brus från vindkraftverk. (Jag tycker personligen att Sveriges radios Östersjövågor är extremt jobbiga. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2413&artikel=3217799).

    Jag anser att riktvärden för buller från vindkraftverk, normalt 40 dB(A), bör vid låga bakgrundsnivåer (dvs i lantlig miljö utan betydande trafikstörningar etc) sänkas till 35 dB(A) bla med hänsyn till amplitudmoduleringen och till störningsreaktioner. Naturvårdsverket är av samma uppfattning, att 35 dB(A) bör vara riktvärde vid låga bakgrundsnivåer. Domstolspraxis är dock 40 dB(A) generellt. Dessutom bör Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus gälla, dvs max 25 dB(A) (med hänsyn till bullrets karaktär) och Riktvärden för låga frekvenser.

    Kan det inte vara så att människor upplever vindkraftsljud vid nu gällande riktvärden som psykiskt störande och att besvären orsakas av stressreaktioner? Ledande forskare på vindkraftsljud verkar vara av den åsikten.

    (Jag har ej läst i artikeln angivna referenser. Man skall vara skeptisk till rapporter som diskuterar störningars samband med fysikaliska fenomen utan att ange dosen/ljudstyrkan. Spekulationer om infraljuds skadlighet brukar grundas på lösan sand, dvs helt utan relationer till dosen. För här bara fram mina personliga åsikter/fördomar efter 35 år som bulleringenjör. Har arbetat till och från med vindkraftsljud från början på 1990-talet.)

    Gunnar Lundmark, Civ.ing, Lundmark Akustik & Vibration

    Jäv:

  • Kommentar ang. noceboeffekt

    2013-08-14 11:39 | Björn Genfors vill av någon anledning sopa problemet under mattan.
    När man inte funnit någon rationell förklaring till att personer nära vindkraftverk drabbats av besvär så tolkar man lätt besvären som psykogena.
    Man kan kalla det för nocebo-effekt – dvs när vindkraftverk uppförs så förväntar man sig att vindkraftverket skall framkalla besvär – och själva denna förväntan blir sedan självuppfyllande.

    Syftet med artikeln var att visa att det faktiskt finns en rationell förklaring som grundar sig på de senaste årens genetisk forskning om migrän och sentitisering.
    Att personer med migrän och andra former av sensorisk överkänslighet är känsligare än andra för olika typer av sinnesintryck inklusive infraljud är ett faktum.
    Att personer med migrän och andra former av sensorisk överkänslighet kan drabbas av ökade besvär p.g.a. central sentitisering framgår av senaste årens forskning.
    Att migrän är kopplat till genetiska förändringar framgår av senaste årens forskning.
    Prevalensen för att drabbas av migränhuvudvärk och andra migränrelaterade besvär är 10 – 30 %, vanligare hos kvinnor. Hur stor andelen av befolkningen som bär på dessa genetiska förändringar utan att ännu ha utvecklat migränrelaterade symptom vet ingen.

    Men vi vet att en kontinuerlig sensorisk stimulering kan skapa besvär hos personer som har migrän och att andelen personer med anlag för migrän är hög i befolkningen.
    Det finns därför en stark anledning att ta problemet på allvar eftersom det är en hälsorisk som lätt går att åtgärda genom att öka säkerhetsavståndet till boende.

    Håkan Enbom, MD, PhD, Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • Kommentar ang Meniere

    2013-08-14 11:44 | Enligt vår uppfattning är sannolikheten stor att diagnosen Meniere som Ulla Henning fått är felaktig. Migrän utlöst t.ex av infraljud från närliggande vindkraftverk kan många gånger vara förvillande lik Menieres sjukdom med långa yrselattacker, lockkänsla för örat och tinnitus.

    Håkan Enbom, MD, PhD, Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • Pluralis majestatis?

    2013-08-19 15:48 | Och vilka är vi som ligger bakom "vår uppfattning" ....?

    Erik Lindqvist, dr, Västra Götalandregionen

    Jäv:

  • En kommunicerad sjukdom

    2013-08-22 09:46 | Det är ganska underligt att artikeln överhuvudtaget inte bemöter eller ens nämner den rådande huvudteorin kring "vindkraftssjuka", nämligen att det är en socialt överförd smitta. Det är klart att det ska vara högt i tak och att även alternativa teorier ska kunna få komma fram, men det blir en aning märkligt när den mest etablerade teorin inte ens nämns. Detta blir i sin tur komplicerat når Håkan Enbom här i kommentarerna, utan någon som helst fysisk undersökning drar slutsatsen att diagnosen som Ulla Henning har fått är fel. Detta baserat på absolut ingenting. Dock ligger det helt i linje med de forskningsfynd om "vindkraftssjuka" som finns, dvs att den främst sprids av anekdotisk bevisning där olika diffusa symtom tillskrivs vindkraften, utan att någon som helst undersökning utförs. (http://www.canwea.ca/pdf/talkwind/Wind_Turbine_Sound_and_Health_Effects.pdf)

    Det är även intressant att Nina Pierpont, upphovsperson till en av de mest kritiserade studierna, har hittat hit och kommenterar.

    Lars Hansen, civilingenjör, Lund

    Jäv:

  • Att stress ger ohälsa är välkänt

    2013-08-28 06:56 | För den som bosatt sig på landet för att slippa ständiga civilisationsljud är ljudet från vindkraftverken oerhört stressande. Att ett ständigt stresspåslag kan orsaka både diabetes, högt blodtryck och andra hälsoproblem är väldokumenterat.

    Maria Jonsson, hälsocoach, egenföretagare

    Jäv:

  • Nya rön om infraljudfrån vindkraftverk

    2013-09-03 23:47 | I december 2012, har fyra akustiska konsultföretag samarbetat för att studera buller från tre vindkraftverk vid bostäder i Brown County, Wisconsin, som hade övergetts av sina ägare efter att det närliggande Shirley Wind-projektet startade sin verksamhet. Studien, som anordnas av den regionala miljögrupen Clean Wisconsin och betalas av statens Public Regulatory Commission, ska hjälpa kommissionens handläggning av en föreslagen ny vindkrafsanläggning i området.

    Två saker är utmärkande för denna nya studie.
    1. Valet att föra samman flera akustiker med allmänt motsatta åsikter:
    • Hessler och Associates, ofta anlitade för att ljud bedömningar för vindkraftsbolag
    • Rand Acoustics, som anlitats av berörda medborgargrupper på grund av dess mycket mer varnande bedömning av vindkraftbuller,
    • Schomer and Associates, vars arbete ofta varit i centrum, med särskilda rapporter som används av båda sidor i debatten,
    • Channel Islands Acoustics, som har arbetat mycket mindre med vindkraftsfrågor än de andra tre.
    Denna mångskiftande grupp av akustiker har lagt fram en 13-sidig samförståndsrapport (redigerad till 12 sidor i den slutliga versionen), tillsammans med ett tillägg rapport från varje företag, som fokuserar på olika aspekter av studien som de fann mest övertygande.

    2. Tydlig dokumentation av infraljud (< 20Hz) och lågfrekvent buller (hörbart ljud >20Hz) från vindkraftverk som genomgående är mätbara i bostäder. Insamlade data visade tydligt toppar i ljudspektrumet som motsvarar "Blad passeringsfrekvensen ” (BPF, som upplevs som dunk när vingen passerar tornet) strax under 1Hz, eller en puls per sekund, med flera övertoner av BPF upp till ca 5 Hz. Dessa pulser påvisades både inom och utanför den närmaste bostaden, 1280 feet från det närmaste vindkraftverket. Dessutom mättes en mer blygsam infraljuds- och lågfrekvent topp vid 15-30Hz, som återspeglar den naturliga resonans som finns i typiska bostadskonstruktioner. Denna topp kan ha utlösts av buller från vindkraftverk eller av vinden eller andra yttre ljudkällor. En akustiker (Rand), har i sitt tillägg angett en eventuellt motsvarande puls i intervallet 9-14Hz, som kan förknippas med att verken möter turbulenta luftflöden. Ändå har det infraljud som mättes i denna studie, som i de flesta andra liknande mätningar av buller från vindkraftverk, på dB lägre än vad som normalt anses märkbar av människor.
    Recencentens kommentar: Obs: två nya men fortfarande begränsade rapporter hävdar att verkens infraljud kan ha snabba toppar som närmar sig standardhörtröskeln och att våra öron kan reagera fysiologiskt till ljud på lägre nivåer än vad som kan uppfattas. Ingenting i Wisconsin-studien berör dessa frågor, men senare analys av data kan bidra till studier av kortsiktiga toppar.

    Egna kommentarer: Ca 60 % av ljudenergin ligger < 200Hz.
    • Bob Thorne. Ca 61 dB vid 1 Hz. Paper submitted to the First international Symposium on Adverse Health Effects from Wind Turbines, Oktober 2010.
    • Robert Thorne, 30 January 2011 rev1. Wind Farms in a Rural Environment and Potential for Serious Harm to Human Health due to Noise Submission to the Senate Community Affairs Committee ‘Inquiry into the social and economic impacts of rural wind farms’
    o Fig 4. Känsliga personer kan ha hörtröskel runt 80 dB vid 10 Hz eller ca 20 dB under infraljudströskeln.
    o Här refereras även till Moller H., Pedersen C. S., (2004). Hearing at low and infrasonic frequencies. Noise Health, 6, pp37-57. ……. The hearing becomes gradually less sensitive for decreasing frequency, but despite the general understanding that infrasound is inaudible, humans can perceive infrasound, if the level is sufficiently high. The ear is the primary organ for sensing infrasound, but at levels somewhat above the hearing threshold it is possible to feel vibrations in various parts of the body. The threshold of hearing is standardized for frequencies down to 20 Hz, but there is a reasonably good agreement between investigations below this frequency. It is not only the sensitivity but also the perceived character of a sound that changes with decreasing frequency. Pure tones become gradually less continuous the tonal sensation ceases around 20 Hz, and below 10 Hz it is possible to perceive the single cycles of the sound. A sensation of pressure at the eardrums also occurs. The dynamic range of the auditory system decreases with decreasing frequency. This compression can be seen in the equal-loudness-level contours, and it implies that a slight increase in level can change the perceived loudness from barely audible to loud. Combined with the natural spread in thresholds, it may have the effect that a sound, which is inaudible to some people, may be loud to others. Some investigations give evidence of persons with an extraordinary sensitivity in the low and infrasonic frequency range, but further research is needed in order to confirm and explain this phenomenon.
    Konsensusrapporten, som undertecknats av alla akustikföretagen, introducerar en ny hypotes, baserat på en studie av US Navy som fann att vibrationer kan utlösa illamående hos piloter i frekvenser vid 0,5-0.9 Hz, med topp vid 0.2 Hz. Särskilt oroande är att när turbinbladen blir längre, reduceras BPF,så att den för nya vindkraftverk sjunkit under 1Hz (vilket kanske bidrar till att förklara den senaste tidens uppgång av hälsobesvär bland en delmängd boende vid vindkraftverk),och som för planerade större vingar kommer nära 0.2 Hz och som starkt kan utlösa illamående. Samtidigt betonas att detta ännu är ett mycket preliminärt antagande, särskilt eftersom det innebär en studie baserad på fysiskt vibrerande kroppar, medan turbin infraljud är en vibration i luften runt en kropp.

    Som lekman kan jag också hänvisa till allmän litteratur och de likheter som finns till begreppet yrsel, som kan utlösas av infraljud. Yrsel är ett symtom som beror på att inkommande signaler från balanssystemet inte matchar dem som hjärnan förväntar sig. Ibland blir symtomen så uttalade att även illamående uppstår. Yrsel uppkommer när det blir en konflikt mellan de sinnesintryck som hjärnan mottar från syn, muskelsinne och inneröronens balansorgan beträffande huvudets och kroppens läge och rörelse. Upplevelsen av yrsel kan vara ett skrämmande tillstånd. Yrsel ger ofta psykiska komplikationer, en existentiell överlevnadsångest. Orsaken till detta är att balanssystemet är sammankopplat med hjärnans ångestsystem.
    Likheter finns också med begreppen åksjuka- sjösjuka – flygsjuka som bland annat beror på att
    • balansorganens signaler inte stämmer överens med övrig balansinformation som hjärnan tar emot.
    • eller att de tre enheterna som vardera balansorganet består av ger olika tolkningar av en rörelsesituation. Balansorganen består av tre båggångar och två hinnsäckar.
    Känsligast är balansorganen i låga accelerationsfrekvenser vid 0,2-0,3 Hz. (Yrselcentrum)
    Det kan också nämnas att använd mätapparatur inte korrekt redovisar de ljudtoppar ”peaks” som belastar människans hörselsystem. (Wade Bray/Rich James). Apparaterna ger medelvärden per 125 ms medan örat uppfattar ljud per 2 ms. Här bortfiltreras 5-7 dB.

    Ove Björklund, Styrelseledamot, Föreningen Svenskt Landskapsskydd

    Jäv: Företräder drabbade medborgare

  • Infraljud från vindkraftverk är utan tvivel en hälsorisk

    2013-09-10 17:38 | • Utan ytterligare bevis eller utredningar kan man konstatera att infraljud från vindkraftverk är en hälsorisk. Det är bevisat att infraljud är en sensorisk stimulus som via innerörat påverkar centrala nervsystemet.
    (Referenser: Responses of the ear to low frequency sounds, infrasound and wind turbines. A. Salt, T. Hullar ; Hear Res. 2010 September 1; 268(1-2): 12–21.
    Cheatham MA, Dallos P. Inner hair cell response patterns: implications for low-frequency hearing. J Acoust Soc Am. 2001;110:2034–2044.)

    • Det är bevisat att det ohörbara infraljudet från vindkraftverk har ett kraftigare ljudtryck (mätt i decibel) än hörbart ljud på samma avstånd.
    (Referenser:, Jørgen Jakobsen, Danish Environmental Protection Agency, Infrasound Emission from Wind Turbines, J. of Low Frequency Noice, Vibration and Active Control. 2005; 145 – 155. South Australian EPA and Resonate Acoustics: Infrasound Levels Near Windfarms and in Other Environments, February 2013)

    • Det är bevisat att 30 % av människorna i närheten av vindkraftverk har genetisk disposition att utveckla migrän och därmed en medfödd ökad känslighet för sensoriska stimuli t.ex. infraljud från vindkraftverk.
    Referenser: Anttila, V et al Genome-wide meta-analysis identifies new susceptibility loci for migraine. Nat Genet, 45, 912–917 (2013)
    Anttila, V. et al. Genome-wide association study of migraine implicates a common susceptibility variant on 8q22.1. Nat. Genet. 42, 869–873 (2010).
    Chasman, D.I. et al. Genome-wide association study reveals three susceptibility loci for common migraine in the general population. Nat. Genet. 43, 695–698 (2011).
    Ligthart, L. et al. Meta-analysis of genome-wide association for migraine in six population-based European cohorts. Eur. J. Hum. Genet. 19, 901–907 (2011).
    Freilinger, T. et al. Genome-wide association analysis identifies susceptibility loci for migraine without aura. Nat. Genet. 44, 777–782 (2012).
    Stovner LJ, Hagen K. Prevalence, burden, and cost of headache disorders. Curr. Opin. Neurol. 2006;19(3):281–285.
    Bigal ME, Lipton RB. The epidemiology, burden, and comorbidities of migraine. Neurol. Clin. 2009;27(2):321–334.)

    • Det finns även vetenskapliga belägg för att personer som utvecklar migrän eller migränrelaterade besvär till följd av kronisk sensorisk stimulering (tex av infraljud) löper signifikant större risk att med tiden drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.
    (Referenser: T. Kurth,; J.M Gaziano,et al. Migraine and Risk of Cardiovascular Disease in Men
    Archives of Internal Medicine. 2007;167:795-801.
    Schürks, M. et al. Migraine and cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis. Br. Med. J. 339, b3914 (2009). )

    • Det som inte är bevisat är vilket som är säkerhetsavståndet för att inte utveckla migrän eller migränrelaterade besvär av infraljud från vindkraftverk. Eftersom utbredningen av infraljud är längre och ljudtrycket är högre bör man räkna med ett säkerhetsavstånd på 4–5 km från vindkraftverk.

    Håkan Enbom, MD, PhD, Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • Replik: Kommunicerad sjukdom

    2013-09-10 17:49 | Det i särklass vanligaste sättet att bortförklara symtom man inte begriper är att förklara dem som psykiska besvär, social smitta, nocebo, kommunicerad sjukdom eller inbillning. Ingen bryr sig om personer som fått psykiska besvär eller inbillningssjuka. De får skylla sig själva – ingen behöver vidta någon åtgärd – ingen behöver ta ansvar. Självklart är det så att alla misstänkta hälsorisker måste tas på allvar. Oavsett om symtom och besvär beror på infraljud eller psykiska faktorer så är det något som måste tas på allvar. Om 30 procent av människorna som bor nära vindkraftverk drabbas av symtom som klassas vara av psykogen natur så är detta naturligtvis lika allvarligt som om besvären orsakas av infraljud. Ansvaret för att människorna som bor nära vindkraftverk mår bra försvinner inte. Kravet på ett större säkerhetsavstånd till vindkraftverk är lika starkt om dessa människors besvär är av psykogen natur.

    Håkan Enbom, MD PhD, Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • Nya rön?

    2013-09-16 09:28 | Ove Björklund, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, argumenterar för att infraljud är skadligt med Shirley Wind Farm-studien som underlag.

    Visst, man kan mäta infraljud från vindkraftverken vid den bostad som ligger ca 380 m från det närmaste vindkraftverket. Men är det verkligen infraljudet som är problemet? De uppmätta infraljudnivåerna är låga, långt under uppfattbarhetsgränsen. Men man spekulerar dock i att det skulle kunna vara samma mekanismer mellan ”infraljudsbesvär” vid vindkraftverk och åksjuka, med hänvisning till att åksjuka orsakas av rörelser/vibrationer i frekvensområdet 0,1-0,5 Hz. Man jämför tydligt kännbara rörelser/vibrationer med infraljudnivåer (tryckpulsationer i luften) långt under uppfattbarhetsgränsen. Jag tycker att det verkar extremt långsökt, och dessutom mycket förvånande att man inte på något sätt relaterar till styrkan på respektive stimuli.

    Det som dock är mest uppseendeväckande med Shirley Wind-parken är att man har byggt stora vindkraftverk (Nordex 2,5 MW) så nära bostäder. Vid den närmaste bostaden beräknas ljudnivån uppgå till 48 dB(A) (med Naturvårdsverkets beräkningsmetod och ljuddata för svenska marknaden), och Hessler Associates redovisar en uppmätt nivå på 48-49 dB(A). Wisconsin tillåter ljudnivåer upp till 50 dB(A)! (Vissa stater har tillåtit ännu högre ljudnivåer, tror jag.)

    Familjen som bodde i det närmaste huset ca 380 m från vindkraftverket har flyttat, och det skulle jag också ha gjort.

    Gunnar Lundmark, civilingenjör, Lundmark Akustik & Vibration

    Jäv:

  • Replik: Kommunicerad sjukdom

    2013-09-16 12:03 | Men faktum kvarstår. Du exkluderar all den forskning som talar emot din tes, och du ägnar dig åt vilt diagnostiserande i kommentarsfältet utan att ens ha sett patienten. Siffran 30 procent som du nämner har inte något som helst stöd. Du skriver att det är migränprevalensen och helt plötsligt så säger du att det är antalet som har vindkraftsrelaterade besvär! Helt plötsligt har alltså alla som har migrän, oavsett om de bor nära ett vindkraftverk eller ej, fått migrän på grund av den!

    Lars Hansen, civilingenjör, Lund

    Jäv:

  • VINDKRAFTEN LEGITIMERAD EFTER STUDIER FRÅN NATURVÅRDSVERKET?

    2013-09-16 13:22 | KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING OM INFRA- OCH LÅGFREKVENT LJUD FRÅN VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR: EXPONERING OCH HÄLSOEFFEKTER
    Författare:
    Mats E. Nilsson - psykolog, Gösta Bluhm – kardiolog (Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet)
    Gabriella Eriksson (Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Linköpings universitet)
    Karl Bolin (Marcus Wallenberg Laboratoriet, Kungliga tekniska högskolan)

    Brister i denna studie från Naturvårdsverket:
    Det finns ingen neurolog eller expert på innerörats sjukdomar bland utredarna – ingen med kompetens om migrän eller neurologiska störningar!
    Man gör inga egna undersökningar eller mätningar utan grundar sin bedömning på tidigare studier efter sökning på Internet.

    Författarna skriver bland annat:
    Sammanfattningsvis kan sägas att ljudnivåerna i lågfrekvens- och infraljudsområdet inte är högre än för många andra vanligt förekommande bullerkällor i miljön", och "De infraljudsnivåer som uppmätts från vindkraftverk tycks inte vara högre än de infraljudsnivåer människor utsätts för dagligen. (sant men man har inte belyst att vindkraftbuller har varierande och specifika frekvenstoppar och amplitudvariationer)
    Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. (sant men man glömmer att infraljud påverkar innerörat även om ljudet inte kan uppfattas som ljud).
    Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. (felaktigt: infraljud uppfattas inte som buller men för personer med sensorisk överkänslighet föreligger en betydande hälsorisk. Författarna har otillräckliga kunskaper om migrän och migrängenetik. Den ene är psykolog och den andre är specialist på hjärtsjukdomar. Det finns inget expertutlåtande från neurolog eller otoneurolog.)
    Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindkraftparker. (falskt: slutsatsen bygger på otillräckliga neurologiska kunskaper).
    Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. (sant men man tar inte heller i detta påstående med att infraljudet från vindkraftverk skiljer sig markant från annat infraljud)
    Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk men ljudnivåerna ligger långt under svenska riktvärden för infraljudsnivåer i arbetslivet. (sant, men återigen bryr man sig inte om att vindkraftverk ger specifika växlande frekvenstoppar).

    Man har även refererat till en aktuell studie från Australien:

    INFRASOUND LEVELS NEAR WINDFARMS AND IN OTHER ENVIRONMENTS
    T Evans, J Cooper & V Lenchine Resonate Acoustics Adelaide South Australian Environment Protection Authority January 2013

    Brister i denna studie:
    Det som är bra med denna studie är att man utfört egna mätningar i storstadsmiljö respektive nära vindkraftverk.
    Det skrämmande är att de tekniker och ingenjörer som utfört utredningen tillåter sig att dra medicinska slutsatser som de inte någon som helst kompetens till.

    Slutsatsen från denna studie är att infraljudsnivån vid hus nära vindkraftverk inte är högre än de nivåer som finns i övriga stads- eller landsbygdsmiljöer och att vindkraftens bidrag till uppmätta infraljudsnivåer är obetydliga i jämförelse med bakgrundsnivån av infraljud i den övriga miljön.
    Det är visserligen sant men återigen påtalar man inte att det finns växlande frekvenstoppar och amplitudmodulationer även om man tydligt kan se detta på deras diagram o bilder.
    Man använder även medelvärden som missleder.

    En review-artikel fastslår:
    A cursory examination of the document as set out below suggests a substantial degree of incompetence or alternatively, that it is a document intended to mislead the community. Download original document: “Comments on SA EPA and Resonate Acoustics report: ‘Infrasound Levels Near Windfarms and in Other Environments’”

    Håkan Enbom, MD, PhD, Läkarhuset Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • »Rubba inte mina cirklar«

    2013-09-17 11:32 | De "doktoringenjörer" som så kategorisk "vet" vad hälsoproblemen i förhållande till vindkraftverk (vkv) handlar om bör tänka på, att de själva genom de senaste 20-30 åren stort sett alena har formulerat de "sanningar" de nu försöker att försvara för att rädda vkv-industrin och de politiker som inte förstått bättre. Tyvärr har världens läkare som så ofta förr också svikit, fram till nu.

    Ser man evolutionsteoretiskt på saken har fysisk kontakt, vibrationer och lågfrekvent buller (som är det överlägset vanligaste i naturen, innan människan började hitta på märkvärdiga teknologier) varit varningssignaler, från amöborna och uppefter. Således har ljudlandskabet ("soundscape") gradvis inbyggts, sannolikt basalt via genetiken och socialt (kraftiga ljud kan vara behagliga ibland, invanda ljud rör oss inte - men vkv-buller har ännu ingen vant sig till och det tvärt om gör oss tilltagande överkänsliga. De som reagerade adekvat på varningsljuden och flydde, överlevde genetiskt, som beskrivits av Darwin. I naturen utlöser storm/orkan, skogsbrand, vulkanutbrott, jordbävningar, åskväder och stora djurflockars vandringar infraljud och lågfrekvent buller (ILFN), som allt levande reagerer på som farosignaler, även (djuret) människan. Kroppen, även örat, uppfångar dessa svängningar i luften - de lägsta ( 0-10 Hz) dock som andra obehag i kroppen. Men de uppfångas av hjärnan även under sömn och stör sömnkvaliteten, även om vi inte vaknar eller minns det nästa morgon. Barnen vaknar ofta med ångest eller panikreaktioner, de inte vet vad beror på. Dessa reaktioner påverkar "gamla" hjärnkretslopp, som även medför depressioner och påverkar minnes- och koncentrationsförmågan. Med andra ord: vkv-buller dygnet runt medför snabbt ett tilltagande kroniskt stresstillstånd, med hormonkaskader som ökar blodtrycket, påverkar blodsockret, humöret, kretsloppet och mycket annat negativt - även immunförsvaret. Vi vet från grundig forskning, att just vkv-buller från stora (höga, energirikt producerande) vkv, som utsänder relativt mycket mera ILFN är de små möllorna, att detta vkv-buller av alla upplevs mycket mera obehagligt än allt annat människoskapat buller. Det tränger in genom tegel och betong i byggnader och förstärks ofta, speciellt i små rum. Det är bara aldrig undersökt av läkare. Men ingenjörerna har internt beslutat, att "om man inte kan höra det, blir man inte sjuk av det". Enkelt och lätt, inte sant? Man mäter heller inte bullret i intervallet 0-10 Hz, för säkerhets skull, och gör man det då och då, skjuter man in ett A-filter, som effektivt hindrar apparaten att registrera det mest energirika och obehagsutlösande bullret mellan 0-5 Hz. "Rubba inte mina cirklar", hette det i sin tid.

    Nu skulle vi gärna av hänsyn till folkhälsan få denna galenskap med vkv stoppad meddetsamma, då den heller inte producerar "grön" (CO2-fri), men mycket dyr elektricitet (fossil back up krävs i all framtid), den minskar antalet arbetsplatser och gör vkv-grannar sjuka här och nu. Om vi om 100 år har en ny istid eller jordklotet kokar vet ingen idag, men det botar inte de plågade grannarna i natt.

    Med venlig hilsen

    Mauri Johansson, MHH, specialist i samfundsmedicin/arbejsmedicin , pensionär, Bording, Danmark (f d medlem av Sveriges läkarförbund)

    Jäv:

  • Noseboeffekt eller fysisk effekt ger båda samma upplevda verklighet.

    2014-01-05 23:05 | Jag har lyssnat på infraljud med olika frekvenser mellan 1Hz till 20 Hz och upplevde en pumpande känsla. I ett akustiskt tyst döddämpat rum kan man känna hjärtslagens pumpande rytm. I hjärnan finns 4 infrafrekvenser alfa, beta, delta och theta kan dessa frekvenser interferera med infrafrekvenser från vk.
    Såg ett TV program från Tyskland där en dam var så påverkad av vk ljud att hon tog 14 dagars semester där ingen vk fanns. Symtomen försvann. Vid hemkomsten beslöts att huset skulle säljas. Mäklare tillkallades och gav ett svar när frågan om priset kom . Osäljbart. Ett äldre par i Frankrike som tidigare haft barnbarnen hos sig fick vänja sig med att barnen vägrade sova över. Visst vindkraften är vår nästa neurosedyn och astbestkatastrof.

    "Svenska myndigheter sätter riktvärden så att 80 – 90 % av de som exponeras inte störs.
     Det innebär att man inte räknar med att skydda alla."

    Det betyder att 1-2 miljoner människor i Sverige inte kan räkna med skydd för störande ljud från vindkraftindustrier.

    Brochyr om ljud från Ångpanneföreningen som mäter in ljudutbredning för vindkraftindustrier:
    http://www.austri.no/wp-content/uploads/2013/08/Ljud-från-vindkraft-M.-Almgren-komprimert.pdf

    En internet adress till en sjuksköterska i Australien som trott på den gröna, sköna förnybara energin från vindkraften. http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51

    En mätning som jag efterlyser är EEG, EKG, rörelsemönster under sömn och håranalys av kortisol i områden där vindkraft finns.

    Orsaken till mitt engagemang är den enorma naturförstörelsen, människors och djurs lidande av vindkraften för ett så marginellt tillskott av energi till orimliga kostnader för en ekonomisk drifttid på 15-20 år.
    Kort sagt få stopp på vidareutbyggnad med ökande problem då kommande generationer skall kunna generera upp till 10 MW jämfört med dagens största verk på 2,5 - 3 MW.

    Curt Widlund, Ingenjör radio o telekommunikation , SOLVEXhb

    Jäv: Nej inget jäv.

  • Trafikstörningar kan ge kvinnor bröstcancer. Borde undersökas om vindkraftljud ger samma resultat.

    2014-07-31 00:18 | Trafikstøj øger risiko for brystkræft
    Danske forskere står bag det første videnskabelige studie, som påviser sammenhæng mellem et højt støjniveau og udvikling af kræft.
    http://ing.dk/artikel/trafikstoej-oeger-risiko-brystkraeft-164439

    Curt Widlund, Ingenjör radio och telekommunikation, SOLVEXhb

    Jäv:

  • Vindkraftljud kan liknas vid tortyr från infraljud som används i totalitära länder.

    2014-08-02 12:13 | Video: Health effects explained It isn't just annoying noise.
    Adressen i tidigare inlägg har ändrats till http://www.epaw.org/multimedia.php?lang=en&article=ns51 En sjuksköterska som sett fram mot den rena vindkraftens reaktion efter installationen.
    En bra beskrivning på vindkraftens fysikaliska påverkan på människan och ett vittnesmål från drabbad familjefar som berör.
    Scituate, Mass., Wind Turbine Information Session. Video: Health effects explained It isn't just annoying noise.
    https://www.wind-watch.org/video-scituate2.php

    Infraljud används som påtryckning och straff i vissa länder.
    Infra-Sound Turbine Torture Falmouth:
    Falmouth Infra-Sound Wind Turbine Torture The United States has acoustic weapons which are under research and development since the 1990s. The sounds are called Infra Sound.
    http://patch.com/massachusetts/falmouth/infrasound-turbine-torture-falmouth#.U9sq8yh-HTA

    Infra ljuds effekt på människor:
    https://www.youtube.com/watch?v=tX6nHUrL1Xs

    Curt Widlund, Ingenjör radio och telekommunikation, SOLVEXhb

    Jäv:

  • Öppen fråga till Naturvårdverket

    2014-08-05 23:58 | Hur många studier av vindkraftverkens hälsoeffekter har utförts av neurolog eller otoneurolog. Svar: inte en enda. Psykologer, kardiologer, ingenjörer, miljömedicinare har varit involverade men ingen neurolog. Ingen med kompetens eller kunskap om migrän och migränrelaterade besvär. Ingen med otoneurologisk kompetens. Med fel fokus och fel ställda frågor riskerar man att missa relevanta samband.

    Migrän har en hög prevalens. Andelen anlagsbärare som riskerar utveckla migrän är långt fler.

    Migrän en polygenetisk ärftlig sjukdom som ibland ger upphov till karakteristisk huvudvärk. Det är också väl känt att personer med migrän är mer känsliga för ljud och ljus än normalbefolkningen. Vidare det är ett välkänt faktum att pulserande ljud och flimrande ljus är starka triggers för att framkalla en attack av migrän.

    Migrän är en mycket vanlig sjukdom i befolkningen med 15% prevalens för migrän. Det är ganska uppenbart att andelen personer med genetiska anlag är mycket högre. Alla med en genetisk disposition kommer inte att drabbas av migrän. Man kan mycket väl leva med anlag för migrän och aldrig drabbas av huvudvärk under hela sitt liv.

    Nya studier har funnit att dessa genetiska förändringar påverkar bland annat cellernas Ca-kanaler. Ökad mängd Ca-joner intracellulärt ökar cellens depolarisering vilket för nervcellerna innebär att dessa är mer känsliga för stimulus. Det behövs betydligt mindre stimulus för att utlösa en nerv-potential.

    Ljudstimulering kan utlösa migrän. Infraljud är en migrän-trigger.

    De viktigaste utlösande faktorerna för migrän är:
    1. alla typer av sensorisk stimulering (ljud, ljus, lukt, vibration mm).
    2. födoämnen som innehåller biogena aminer såsom tyramin, glutamin, histamin etc.
    3. ökade nivåer eller fluktuerande nivåer av östrogen.

    Alltså: Ljudstimulering är en utlösande faktor. Högt ljud av varierande amplitud är en stark trigger som kommer att öka den neurala känsligheten hos personer med migrän. Om vi tänker oss som exempel en lärare med en genetisk tendens till migrän i en bullrig klassrum. Efter ett tag alla sinnen blir känsligare (mer känsliga för ljud, mer känslig för ljus, mer känsliga för vestibulära stimuli till exempel). Den ökade ljudöverkänsligheten gör situationen i klassrummet värre och så småningom utlöses en attack av migrän.

    Lågfrekvent buller eller infraljud är inget undantag. Även om ljudet inte hörs så kommer ljudtrycket att utöva samma kraft trumhinnan som hörbart ljud. Ljudvågorna kommer att överföras till innerörat och hårcellerna stimuleras. Även om stimuleringen inte uppfattas som ljud så utlöser ljudstimuleringen aktionspotentialer i hörselnerven som i sin tur påverkar centra i hjärnstammen.

    Infraljud är normalt inte möjligt att höra, man är mer benägna att känna det som en vibration. Lågfrekvent ljud är möjligt att höra om volymen (ljudtryck i dB) är stark nog. Men det är ett känt faktum att det finns personer som kan höra lågfrekvent ljud och infraljud vid ljudtrycksnivåer på 40 dB eller mindre.

    Infraljud från vindkraftverk har en speciell karaktär

    Infraljud från vindkraftverk har egenskaper som skiljer sig från andra typer av infraljud såsom infraljud från naturliga källor (t.ex. vind, floder) och från artificiella källor inklusive vägtrafik. Infraljud från vägtrafiken (liksom andra exempel) har en kontinuerlig, konstant karaktär - en slags konstant bakgrundsljud. Infraljud från vindkraftverk har en fluktuerande karaktär med varierande amplitud. Infraljud från vindkraftverk har också tre olika frekvenser med högre amplitud än övriga infraljudsfrekvenser (blade-pass frequency) vilket inte framgår av en medelvärdesberäkning.

    En annan egenskap är att ljudtrycket för infraljud och lågfrekvent ljud är mycket starkare än ljudtrycket för det hörbara ljudet. Om den uppmätta ljudtrycket vid ett givet avstånd är 40 dB för hörbart ljud, så är ljudtrycket för infraljud är 60-80 dB vid samma mätpunkt.

    Dessutom förstärks fluktuerande lågfrekvent ljud inuti byggnader p.g.a. resonanseffekter.

    Konklusion

    Slutsatsen är alltså:

    att lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraft påverkar innerörats hårceller.
    att denna ljudstimulering registreras av och påverkar centrala nervsystemet.
    att lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk är av en sådan karaktär att ljudexponering från vindkraftverk kan aktivera centra i hjärnstammen och framkalla en neurogen sensitisering med ökad känslighet och så småningom migrän eller andra migränsymtom - såsom yrsel eller tinnitus (utan huvudvärk).
    att kontinuerlig stimulering av lågfrekvent buller och infraljud med tiden skapar en gradvis ökad central sensitisering i hjärnan hos personer med anlag för migrän med risk att utveckla en invalidiserande kronisk extremt ökad känslighet för sensorisk stimulering.
    att migrän har en hög prevalens i befolkningen och andelen anlagsbärare är långt större med risk att utveckla symptom vid exponering av lågfrekvent buller från vindkraftverk.
    att man måste ta hänsyn till detta med bl.a. större säkerhetsavstånd och korrekt designade studier för att inte i onödan äventyra folkhälsan

    Egentligen är blotta misstanken att lågfrekvent ljud kan påverka folkhälsan en tillräcklig anledning att föranstalta om ökat säkerhetsavstånd och en restriktiv inställning till nyetablering nära bebyggelse.

    Håkan Enbom, MD PhD, Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • Med IMRI visar bilder att hjärnan reagerar på infraljud.

    2015-08-09 17:31 |
    Can you actually hear "inaudible" sound?
    PTB has investigated the limits of human hearing (infrasound and ultrasound) within the scope of an international cooperation project.
    http://www.ptb.de/cms/en/presseaktuelles/journalisten/press-releases/press-releases-article.html?tx_news_pi1[news]=5963&tx_news_pi1[controller]=News&tx_news_pi1[action]=detail&tx_news_pi1[day]=10&tx_news_pi1[month]=7&tx_news_pi1[year]=2015&cHash=0f54

    Curt Widlund, Konsult, Solvexhb

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Operationspersonal på NÄL insjuknade akut

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem i tisdags. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. () 27 MAJ 2016

Annons Annons

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

bild

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning Nya rekommendationer ska förhindra leverskador

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

bild

Hjärnskadade missgynnas
– se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. (1 kommentar) 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016