Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CE33 Lakartidningen.se 2013-08-15

Replik till Sven Grützmeier och Jonas Tovi: Minoriteter upplever alltid olägenheter

Bror Gårdelöf
anestesiöverläkare, Linköping
Bror.Gardelov@lio.se

Det mesta i Sven Grützmeiers och Jonas Tovis artikel »Doktorn, var är din HBTQ-patient?« (LT 29–31, sidan 1356) är förstås bara att instämma i. Det är utmärkt att kriminalisering och sjukdomsstämpling av »avvikande« sexuella preferenser tagits bort, och att öppenheten för HBTQ ökar i samhället – även om det säkert kan bli ännu bättre. Likaså kan vården utvecklas för ett bättre bemötande av HBTQ-personer.

Men om en HBTQ-person känner sig provocerad eller kränkt (detta numera absurt missbrukade ord i svenskan!) av att någon inom vården gör misstaget att tro att hen lever i ett »heteronormativt förhållande« sitter nog problemet i individens huvud, inte i vårdapparaten. Sådana misstag torde praktiskt taget alltid orsakas av slentriantänkande, det vill säga det finns ingen illasinnad baktanke. Författarnas förslag att man regelmässigt skulle fråga vilket kön patientens eventuella partner har skulle måhända provocera betydligt fler!  

Som vänsterhänt har jag levt hela mitt liv i en tillvaro skapad för högerhänta. Detta medför en del olägenheter, men jag har aldrig ens funderat över att situationen på något sätt skulle vara kränkande! (Jag hade turen att börja skolan så pass sent under förra seklet, att ingen tvingade mig att skriva med höger hand etc.)

Mer eller mindre skämtsamma benämningar som »skevhänt« (vanligt på Västkusten) eller boxningstermen »south paw« har inte heller varit något problem. Att jag tillhör en minoritet har alltid varit lika självklart som att jag inte är »onormal«. För HBTQ-personer bör detta vara lika självklart, eftersom statistik visar att så är fallet.

HBTQ-personer har samma självklara rättighet som alla andra till respektfullt bemötande inom vården, men att ta illa vid sig för att någon inte med automatik förutsätter att man tillhör en minoritet är onekligen att vara känslig i överkant!

Kommentarer (9)

  • Heteronormativitet?

    2013-08-15 19:06 | Själv homosexuell och läkare noterar jag alltid hur kollegor och kandidater ställer frågan om "relationsstatus". Om man frågar huruvida patienten är ensamstående eller lever i ett förhållande, så uppfattar jag det som extra kompetent både när jag är patient och läkare. Som patient blir jag oftast tillfrågad om jag är gift. Inte så sällan har doktorn blivit generad när jag svarat att jag lever i ett partnerskap med en man. Några har nästan bett om ursäkt för sin oförsynta fråga när de upptäckt att den lett till ett svar som blev mer än de bett om. Då brukar jag skämta till det för att lätta upp stämningen, och framhålla att min sambo är intensivvårdssköterska på thorax och väl kvalificerad att hålla reda på mitt blodtryck och mina mediciner.

    Det är en bagatell, tycker jag. Där är vi ense. Men med en mindre bekväm patient kanske man missar något väsentligt, när patienten svarar nej på frågan om man är gift. Kanske finns det ändå en resursperson av motsvarande kvalitet som kan vara ett stöd för patienten i olika medicinska sammanhang - som kan hjälpa till med att hålla reda på mediciner och compliance, övervaka suicidalitet, komplettera anamnes osv.

    Långt ifrån att känna mig kränkt så noterar jag ändå att vissa kolleger har grepp om situationen, medan andra inte riktigt hänger med på noterna. Och så är det väl med alla doktorer, att vi har olika fallenhet och kompetenser.

    Men det kan vara ett bra tips för den kollega som vill förbättra sin socialmedicinska färdighet. Relationsstatus är mycket mer än en fråga om man är gift eller inte. Ibland kan det vara av värde att göra en mer fullständig utredning av patientens resurser i form av kontaktnät och nära relationer.

    Lars Bohman, dr, Pensionerad

    Jäv:

  • Varför inte provocera då?

    2013-08-15 22:15 | Ditt resonemang att man med automatik inte kan förutsätta att någon är i en minoritetsgrupp får mig att tänka att du trots allt positivt accepterar begreppet. Du har rätt i att det kan vara svårt att förutsätta minoriteters olikheter i en omvärld som präglas av den normgivande majoritets värderingar. Det som däremot blir obegripligt är vad det är som du då beklagar? Att du fått veta att du brustit i kunskap och respekt och därför kanske bör uppgradera ditt medvetande? Vad kan vara fel med detta? Borde du inte istället vara tacksam över att du i din närmiljö och i ditt dagliga liv fått lära dig något du uppenbarligen förbisett. Liknelsen med att vara vänsterhänt är så absurd att du säkert, när du fått tänka till lite på det, förstår det själv. Åtminstone om du tar dig en funderare på när din vänsterhänthet senast satte dig i riskzonen för våld, glåpord eller dina vänsterhänta medmänniskor i vissa länder riskerade att avrättas. Med det perspektivet är det kanske lättare att förstå att HBTQ-personer försöker påkalla förändring var helst behov av det finns. Det handlar om betydligt större saker än "en del olägenheter" som du säger att du upplevt som vänsterhänt. Måhända skulle vissa personer ta illa upp att få frågan vilket kön deras partner har. Troligen med samma obehag som somliga upplevde frågan om de trodde att jorden var rund, inte platt. Det kom vi över. Då kommer vi säkert över det med att få frågan vilket kön min partner har. Kanske i en framtid att personer som du slutar att överhuvudtaget reflektera över något annat än att människor lever på väldigt många olika sätt, och det kan innebära att en och annan annorlunda tanke bör få slå rot i allas våra huvuden. Innebär det att någon blir provocerad så låt det ske. Oändligt mycket gott har kommit in i denna värld för att någon vågat provocera!

    Christine Hellsten, Admin , Göteborg

    Jäv:

  • Om "kränkthet"

    2013-08-16 05:27 | Liknelser i all ära, men i sammanhanget anser jag inte att det är särskilt relevant huruvida vänsterhänta känt sig kränkta eller ej av nedsättande termer. HBTQ-personer trakasseras, misshandlas och mördas världen över på grund av sin läggning. Jag tror att det finns en något större grund för "känsligheten" för särbehandling hos denna grupp än hos vänsterhänta som fått använda saxen för högerhänta hela sitt liv.

    Sofia Lundgren, AT-läkare, SUS Malmö

    Jäv:

  • Kan vi hålla oss till saken?

    2013-08-16 12:23 | Till Sofia Lundgen: Läs innantill! I mitt inlägg ovan står ordagrant att HBTQ-personer har samma självklara rättighet som alla andra till respektfullt bemötande inom vården. Att de beklagligtvis behandlas mycket illa inom många andra områden och lever i fara för livet i åtskilliga länder vet vi, och civiliserade personer tar skarpt och oreserverat avstånd från sådant - men det är inte vad jag tar upp i inlägget ovan.

    Dessutom påpekar jag särskilt att om man inom vården råkar anta att en HBTQ-person lever i ett heternormativt förhållande utgör detta inte särbehandling - snarare tvärtom! Det är bara ett misstag.

    Vad som däremot SKULLE vara särbehandling är om man anser sig tvungen att behandla HBTQ-personer med "psykologiska silkesvantar" - utifrån antagandet att de inte klarar av att bemötas på samma sätt som andra! Men det är måhända en politiskt korrekt särbehandling?

    Bror Gårdelöf, anestesiöverläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

    Jäv:

  • Generellt förlegade begrepp

    2013-08-16 16:49 | För Lars Bohman vill jag bara påpeka att frågan om man är gift eller inte inte på något sätt är heteronormativ - numera kan homopar gifta sig lika mycket som heteropar.

    Personligen tycker jag att själva frågan "är du gift?" i sig är lite förlegad och "giftas-normativ", särskilt i ett land som Sverige där en stor del av alla par lever tillsammans utan att vara gifta ...

    Inom vården ställer man ju frågan ofta för att få reda på om man har någon därhemma som kan ta hand om en - varför inte fråga just detta? Det kan ju faktiskt röra sig om ett barn eller till och med en god vän som man bor med. Frågar man om man lever i ett förhållande kan ju personen faktiskt göra det utan att bo med personen/personerna i fråga.

    Ett annat, mycket enkelt alternativ är: "Har du någon sambo?" – ytterligare ett könsneutralt uttryck som kan referera till en partner man är gift med eller inte.

    Jag håller med om att det kanske snackas lite för mycket plattityder kring minoriteter vad gäller saker som egentligen är oväsentliga - däremot så tycker jag att finns det stereotyp-neutrala uttryck för något (vad som helst egentligen, det kan handla om att man kanske inte frågar om just negerbollar utan talar om chokladbollar i stället) kan man väl bemöda sig om att använda dessa för att minimera möjliga sårade känslor och upprätthålla en god allians med patienten? Bara en tanke.

    Ewa Agami, leg läkare, Psykiatri Södra Stockholm

    Jäv:

  • Homoäktenskap

    2013-08-19 09:39 | Ewa Agami kanske bara vill utbilda mig i största allmänhet när hon framhåller att homosexuella numera faktiskt kan gifta sig. Jag har inte påstått motsatsen eller fördenskull hävdat att frågan huruvida man är gift skulle vara heteronormativ, vilket jag dock förmodar att den oftast är.

    Att kartlägga boendeförhållanden med frågan om man har en sambo är ett steg framåt men missar kanske ett hemmavarande barn eller en förälder, släkting eller arbetskamrat som man sammanbor med. Det framgår inte heller om man bor i en studentkorridor med täta sociala kontakter eller om man har en "särbo". Man missar även om patienten ifråga bor på en institution för särskilt behövande eller i ett kollektiv.

    Det understryker vad jag sa i mitt förra inlägg om att en utredning av socialt kontaktnät med fler än en fråga ibland kan vara befogad.

    Lars Bohman, dr, pensionerad

    Jäv:

  • Tonen i artikeln känns fel

    2013-08-19 13:40 | Visst kan artikeln ha en poäng i att man bör se upp med uttryck som »kränkt«. Men HBT-personer har en speciell problematik där sjukvården behöver bli bättre på bemötande (jag lämnar detaljer därhän). Jämförelsen mellan vänsterhänthet och HBT känns något plump.

    Benny Fhager, överläkare, Neuropsykiatri/SU Mölndal

    Jäv:

  • Av största vikt att Läkarförbundet deltar i nästa års Pride

    2013-08-20 14:40 | Som kliniker består patientmötet av två grundpelare: anamnes och status. Anamnesupptagning är ett enormt viktigt redskap för att få en bakgrund på personen vi har framför oss, att arbeta fram olika differentialdiagnoser samt för att få bättre insikt i vilken kontext en patient som söker vår hjälp lever i. Det Gårdelöf, och många med honom, fullkomligt missar är att vi lätt börjar ställa fel frågor - för att vi har snabba synapser som direkt tänker tanken att en kvinna med ring på sitt finger är gift med en man.

    Problemen är flera:
    1. Om en läkare ska skriva ut en patient kan det vara avgörande att veta huruvida personen har stöd och hjälp hemma för att klara vardagssituationer. Huruvida det är en partner, en vän, ett barnbarn eller hemtjänsten kan självklart vara relevant - däremot är den primära frågan sällan könet på den personen.
    2. I vissa sammanhang är det tvivelaktigt viktigt att få insikt om hur, och med vilka, en patient har sexuella relationer med. Det kan vara svårt att prata om - men igen: att inleda med att fråga om en patient är sexuellt aktiv, att vidare fråga vilka personen har sexuella relationer med tar en skicklig kliniker en mycket längre bit på vägen fram till klinisk misstanke än en kliniker som är mentalt låst vid att "en man nog har sex med en kvinna".

    Resonemanget med vänsterhänthet är dels ett plumpt sätt att förminska debatten rörande HBTQ-personers vardag, men också haltande, och kan kort sammanfattas med att det i vissa fall kan vara helt avgörande om en person är vänster- eller högerhänt. Men, det är endast en oskicklig kliniker som missar att fråga om detta om det till exempel rör sig om en handskada eller vid halvsidig förlamning. Det handlar således inte om att vara kränkt som Gårdelöf tycks tro, det handlar om att läkare ska ha möjlighet att sköta sitt arbete.

    Sammantaget gäller följande: de frågor vi ställer patienter handlar oftast om att få bättre insikt i symtom, för att förstå en patients sociala sammanhang eller för att komma underfund med hur vi kan hjälpa personen i fråga. Mot bakgrund av detta bör vi fundera över hur vi bättre kan formulera våra frågor för att undvika misstaget att missa viktig information. Att bemöta patienter på lika villkor handlar både om att det är en viktig princip som vi bör söka implementera i vårt arbete - men också ett verktyg för att öka vår möjlighet att utföra vårt arbete på bästa sätt. Så istället för att förminska problematiken, som både patienter och medarbetare kan känna av, borde Sveriges läkarförbund fortsätta att visa sig som ett öppet och inkluderande förbund. Ett förbund som bejakar alla patienter, och alla sina medlemmar, torde vara något som ligger i samtliga medlemmars intresse, vi anser därför att det är av största vikt att Sveriges läkarförbund deltar även på nästa års Pride och fortsatt arbetar för en konstruktiv diskussion om hur vi kan bli bättre.

    Anna Bergström
    med dr och forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet; med kand, Karolinska institutet

    John Maret-Ouda
    med kand, Karolinska institutet; styrelseledamot, MSF Stockholm
    john.ouda@gmail.com

    , ,

    Jäv:

  • Som sagt: Kan vi hålla oss till saken?

    2013-08-21 19:45 | Analogin med vänsterhänthet var precis, vad rubriken säger: Minoriteter upplever alltid olägenheter. Att tre personer finner den plump (!), tar jag med (förvånad) ro.

    Till Anna Bergström och John Maret-Ouda: det finns inte en rad i artikeln som argumenterar mot ett förfinat sätt att ta upp anamnes (sådant vore professionellt självmål) - bara ett påpekande att om läkaren råkar formulera sig mindre bra finns inga rimliga skäl att förutsätta kränkande avsikt. Doktorn har bara gjort ett misstag - som lämpligen hanteras med en smula överseende humor, vilket Lars Bohmans första inlägg illustrerar på ett ypperligt sätt.
    Analogin med vänsterhänthet avsåg "det vanliga samhället" - naturligtvis inte professionella vårdinsatser vid svår handskada eller hemipares!

    Till Christine Hellsten: "Personer som jag" har inte slutat "att över huvud taget reflektera över ... att människor lever på väldigt många olika sätt". Det VET vi.

    Sedan drygt ett decennium ansvarar jag för anestesierna vid obstetriska och gynekologiska ingrepp på ett universitetssjukhus. Naturligtvis träffar jag därmed av och till homosexuella par som väntar barn, eller där en av dem skall opereras. I samband med den preanestetiska bedömningen anar jag ibland en viss misstänksamhet - som brukar försvinna inom ett par minuter, när paret inser att jag a) tar deras relation som en fullständig självklarhet samt b) fokuserar på uppgiften: att ta min del av ansvaret för att patienten skall genomgå det aktuella vårdtillfället på ett så positivt sätt som omständigheterna tillåter - avseende såväl psyke som soma.

    Med detta avslutas mitt deltagande i denna debatt.

    Bror Gårdelöf, anestesiöverläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons