Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CHLW Läkartidningen 42/2013
Lakartidningen.se 2013-10-04

Replik om vindkraft:Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem

Det finns inget stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom. Vindkraftsbuller och det visuella intrånget uppfattas av många som en allvarlig försämring av både boendemiljön och livskvaliteten. Det är denna fråga som vi bör diskutera.

Mats E Nilsson, professor i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet; Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm

mats.nilsson@psychology.su.se 

Karl Bolin, doktor i teknisk akustik, Marcus Wallenberglaboratoriet för ljud- och vibrationsforskning, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm

Gösta Bluhm, docent i miljömedicin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm

Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom hävdar i Läkartidningen 32–33/2013 (sidorna 1388-9) att infraljud från vindkraftverk utgör en hälsorisk. På uppdrag av Naturvårdsverket granskade vi år 2011 litteraturen på området och drog den motsatta slutsatsen [1-3]. Vi ger här en kort sammanfattning av våra argument.

Enboms och Malcus Enboms argumentation bygger på en artikel av Salt och Hullar [4], som hävdar att ohörbart infraljud kan vara hälsofarligt. Infraljud – ljud med frekvenser under 20 Hz – är hörbart vid mycket höga nivåer. Vi utsätts dock sällan för sådana nivåer, men däremot ständigt för ohörbart infraljud från omgivningen, vilket allmänt anses vara ofarligt för människors hälsa [5]. Salts och Hullars artikel handlar inte om vindkraft utan om hur innerörat påverkas av infraljud. Men de gör en koppling till vindkraft genom att hävda att 1) vindkraft genererar ohörbara men potentiellt skadliga infraljudsnivåer, och 2) vindkraftsbuller orsakar symtom som kan antas vara orsakade av infraljud.

Som stöd för det första påståendet refererar Salt och Hullar till tre akustiska studier. Två av dessa gäller mätningar direkt vid vindkraftverk [6, 7]. Mätvärdena är därför inte relevanta för exponering invid bostäder som befinner sig på flera hundra meters avstånd. Observera att infraljud, liksom alla ljud, avtar genom geometrisk spridning (6 dB per fördubblat avstånd från en punktkälla [8]). Den tredje akustiska studien redovisar mätningar utförda 800 meter från en holländsk vindkraftspark [9]. De uppmätta infraljudsnivåerna var 10–30 dB högre än andra mätresultat [10-14]. Tolkningen av den holländska studien försvåras av att mätningarna på 800 meters avstånd endast hade cirka 5 dB lägre infraljudsnivå än mätningar på 150 meters avstånd, trots att den geometriska spridningen av ljudenergin borde ge 13 dB lägre nivå.

I en studie från Australien såg man liknande resultat i vissa mätningar [13], det vill säga små skillnader i infraljudsnivåer på stort och litet avstånd från vindkraftsverken, vilket tyder på att andra infraljudskällor i omgivningen helt eller delvis påverkat mätningen. I den australiensiska studien genomfördes också mätningar i områden utan vindkraftverk, och där var infraljudsnivåerna inte lägre (ofta högre) än nivåer uppmätta i områden med vindkraftverk. Samma iakttagelse gjordes i en annan australisk studie, som konstaterade att infraljudsnivåer nära havet och nära en storstad (Adelaide, 1,2 miljoner invånare) var högre än nivåerna nära de undersökta vindkraftsparkerna [12].

Vindkraftverk tycks alltså inte generera högre infraljudsnivåer än många andra vanligt förekommande ljudkällor. Om denna infraljudsexponering är skadlig, som Salt & Hullar och Enbom & Enbom Malcus hävdar, borde symtomen vara mer allmänt förekommande; det bor ju fler människor längs kuster och i storstäder än kring vindkraftverk. (Akustikern Gunnar Lundmark gjorde samma påpekande i kommentarsfältet till Enbom och Enbom Malcus artikel.)

Enbom och Enbom Malcus nämner som särskilt skadligt vindkraftverkens »pulserande« och »rytmiskt pumpande« infraljud. Men vad menas med detta? Vindkraftsljud har en pulserande karaktär eftersom ljudnivån varierar rytmiskt över tid (amplitudmodulering), men detta ljud är inte ett infraljud, utan har sin energi i frekvenser över 200 Hz [15]. Vad vi vet saknas studier som hävdat att infraljud från vindkraftverk skulle vara amplitudmodulerat.

Den andra frågan gäller vindkraftsbullrets hälsopåverkan. Enbom och Malcus Enbom nämner depression, yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet och huvudvärk. Det finns dock inga studier som kopplat sådana symtom till nivån på vindkraftsbullret (än mindre till dess infraljudsinnehåll). En sammanställning av tre enkätstudier, med sammanlagt cirka 1 600 enkätsvar, visade ett konsistent ökande samband mellan ljudnivån på vindkraftsbuller och andelen bullerstörda boende [16]. Resultaten indikerade också ett samband med självrapporterad sömnstörning, även om detta endast kunde ses i två av de tre studierna. För övriga undersökta besvär, bland annat tinnitus, huvudvärk, onormal trötthet och stress, sågs inga konsistenta samband med buller [17]. Enbom och Malcus Enbom nämner inte dessa studier, men refererar till två betydligt mindre studier [18, 19], som inte kopplat enkätsvar till ljudnivåer, utan definierat exponering som boende kring vindkraftverk. Det är därför oklart om besvärsrapporterna i dessa studier var kopplade till själva bullret (och än mindre till dess infraljudsinnehåll) eller till andra aspekter av vindkraften, till exempel visuellt intrång i miljön.

För att sammanfatta: Det saknas belägg för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud, och det saknas belägg för att vindkraftsbuller, oavsett frekvens, orsakar de påstådda symtomen. Det är däremot fullt klart att vindkraftsbuller upplevs som störande av många som bor nära vindkraftverk. Tillsammans med det visuella intrånget i en ofta tidigare idyllisk miljö uppfattas nyuppförda vindkraftverk av många som en allvarlig försämring av boendemiljön och därmed av livskvaliteten. En utbyggnad av vindkraften kommer att utsätta allt fler personer i befolkningen för detta. Är det värt det? Det är denna fråga som vi bör diskutera.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Bolin K, Bluhm G, Eriksson G, et al. Infrasound and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects. Environ Res Lett. 2011;6:035103.
  2. Henningsson M, Jönsson S, Bengtsson J, et al. Vindkraftens påverkan på människors intressen. En syntesrapport. Stockholm: Naturvårdsverket; 2012. Rapport 6497.
  3. Nilsson ME, Bluhm G, Eriksson G, et al. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Stockholm: Naturvårdsverket; 2011. www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/buller/buller-vindkraft/infra-lagfrekv-vindkraftverk-slutrap-rev20111128.pdf
  4. Salt AN, Hullar TE. Responses of the ear to low frequency sounds, infrasound and wind turbines. Hear Res. 2010;268:12-21.
  5. Arbetsmiljöverket. Buller. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2005:16). Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2005.
  6. Sugimoto T, Koyama K, Kurihara Y, et al. Measurement of infrasound generated by wind turbine generator. Tokyo: SICE (Society of Instrument and Control Engineers) Annual Conference; 2008.
  7. Jung SS, Cheung WS. Experimental identification of acoustic emission characteristics of large wind turbines with emphasis on infrasound and low-frequency noise. J Korean Phys Soc. 2008;53:1897-1905.
  8. Makarewicz R. Is a wind turbine a point source? (L). J Acoust Soc Am. 2011;129:579-81. 
  9. van den Berg GP. The sound of high winds: The effect of atmospheric stability on wind turbine sound and microphone noise [dissertation]. Groningen, Netherlands: University of Groningen; 2006.
  10. Jakobsen J. Infrasound emission from wind turbines. Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. 2005;24:145-55.
  11. O’Neal RD, Hellweg RD, Lampeter RM. Low frequency noise and infrasound from wind turbines. Noise Control Engineering Journal. 2011;59:135-57.
  12. Thurnbull CP, Turner JP. Measurement of infrasound from wind farms and other sources. In: Proceedings of the Fourth International Meeting on Wind Turbine Noise. Rome: WTN; 2011.
  13. Evans T, Cooper J, Lenchine V. Infrasound levels near windfarms and in other environments. Adelaide, Australia: South Australia Environment Protection Authority; 2013.
  14. Hayes Mckenzie Partnership Ltd. The measurement of low frequency noise at three UK wind farms. London: UK Department of Trade and Industry; 2006.
  15. van den Berg GP. The beat is getting stronger: The effect of atmospheric stability on low frequency modulated sound of wind turbines. Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. 2005;24:1-24.
  16. Pedersen E, van den Berg F, Bakker R, et al. Response to noise from modern wind farms in The Netherlands. J Acoust Soc Am. 2009;126:634-43.
  17. Pedersen E. Health aspects associated with wind turbine noise – Results from three field studies. Noise Control Eng J. 2011;59:47-53.
  18. Pierpont N. Wind turbine syndrome: A report on a natural experiment. Santa Fe, NM: K-Selected Books; 2009.
  19. Shepherd D, McBride D, Welch D, et al. Evaluating the impact of wind turbine noise on health-related quality of life. Noise Health. 2011;13:333-9.

Kommentarer (12)

  • Ljudnivå på avstånd

    2013-10-05 18:16 | En studie i artikeln avfärdas med att ljudnivån på ett visst avstånd från en vindkraftspark borde avta på samma sätt som ljudnivån avtar med avståndet från en punktkälla. En vindkraftpark är väl snarare en mycket utbredd källa eller, om man så vill, summan av ett antal utspridda punktkällor. Nivån borde då avta betydligt »långsammare« med avståndet än teorin för en punktkälla anger, kanske i den takt som anges i den förkastade studien.

    Åke Cederblad, sjukhusfysiker, pensionär, f d Sahlgrenska, Göteborg

    Jäv:

  • Buller – viktig miljöfaktor

    2013-10-07 14:03 | Michael M Merzenich är professor emeritus i neurovetenskap vid University of California, San Francisco. Han har i imponerande omfattning bidragit till kunskapen om hjärnans plasticitet; vetenskapen om neuroplasticitet. Bland hans många upptäckter finns den, att så kallat »white noise« – vitt buller – har en mycket stark påverkan på hjärnbarkens hörselcentrum. Vitt buller består av många frekvenser och härstammar från en mängd olika källor i dagens omgivning: motorer, elektriska fläktar med mera. Och även från vindkraftverk.

    Merzenichs egen uppmärksamhet väcktes av två studier. Den ena visade, att ju närmare barn växte upp i närheten av den bullriga flygplatsen i Frankfurt, Tyskland, desto lägre var deras intelligens. Den andra, liknande studien gällde närheten till Dan Ryan Expressway i Chicago med samma resultat: ju närmare Expressway barnen växte upp, desto lägre intelligens.

    Kort sagt så tror Merzenich numera att den här miljöfaktorn, buller, kan påverka vem som helst, men särskilt ärftligt disponerade [1].

    Referens
    1. Doidge N. The brain that changes itself. New York: Penguin Books; 2007. p. 81–2.

    Görgen Göstas, dr med (tysk), psykiater, pensionär, f d Örebro läns landsting

    Jäv:

  • Utveckling av ljudnivå på avstånd

    2013-10-09 13:25 |
    Hej Åke, Jag heter Karl Bolin och är en av författarna till repliken ovan. Tack för din observation. För en park med vindkraftverk som inte innesluter observatören (vilket inte är fallet med parken i Holland) bör spridningen vara mellan punktkälla (6 dB:s minskning per distansdubbling) och linjekälla (3 dB:s minskning per distansdubbling); kombinationen beror givetvis på den aktuella geometrin. van den Bergs minskning (5 dB) ligger utanför intervallet som skulle kunna förmodas (6,5-13 dB för linje- respektive punktkälla), och det är därför en av anledningarna till att vi är skeptiska till mätningens kvalitet, dvs om mätningen verkligen avsåg ljud från parken eller störningar på mikrofonen, på grund av vind. Ursäkta att vi inte preciserade detta resonemang i repliken. Hoppas att du tycker att mitt resonemang ovan är adekvat, annars ser jag fram emot ytterligare diskussion.

    Mvh Karl

    Karl Bolin, tekn dr, Marcus Wallenberglaboratoriet för ljud- och vibrationsforskning, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm

    Jäv:

  • Ett stort ansvar vilar på den som förnekar en hälsorisk.

    2013-10-15 12:35 | Efter en litteraturgranskning för två år sedan har Mats Nilsson, Karl Bolin och Gösta Bluhm dragit slutsatsen att infraljud från vindkraftverk inte utgör en hälsorisk. Utan egna studier och utan neurologisk kompetens gör man den kategoriska bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan utgöra någon hälsorisk. Hur lätt är det inte att dra felaktiga slutsatser av dåligt utförda studier eller felaktigt designade studier speciellt om man själv inte genomfört studien?

    Det torde vara utom tvivel att infraljud, liksom hörbart ljud, stimulerar innerörats hårceller och utgör en sensorisk stimulering. Frågan är om infraljudet från vindkraftverk har en ljudtrycksnivå som kan vara skadlig eller ej. När vi talar om skadlig nivå så talar vi inte om bullerskada i traditionell mening utan om den skadliga effekt av sensorisk stimulering som kan trigga fram migränbesvär hos personer med migrän. Ingen av de angivna studierna har varit designad för att svara på den frågeställningen.

    Om vi granskar en kurva från den refererade australiensiska infraljuds-undersökningen så framgår det att ljudtrycket i intervallet för infraljud ligger på omkring 55 dB, medan ljudtrycket för hörbart ljud ligger på omkring 30 dB. Infraljudet har med andra ord ett högre ljudtryck än hörbart ljud på samma distans. Kurvan visar även specifika frekvenstoppar 0,8–1,6 och 3,15. Mätningar i område utan vindkraftverk men nära motortrafikled visar i stort sett lika höga infraljudtrycksnivåer men utan specifika frekvenstoppar och en tydlig relation till trafikintensiteten med betydligt lägre värden nattetid.

    Alldeles uppenbart är infraljuden till sin karaktär inte jämförbara. Ljudet som alstras när rotorbladen skär genom luften har en pulserande karaktär där frekvensbild och amplitud upprepas för varje varv på ett sätt som skiljer sig från exempelvis infraljudet från en motortrafikled. Det saknas studier som analyserar den typen av frekvensförändingar och amplitudmodulationer från vindkraftverk, enligt Karl Bolin.

    Enligt vår bedömning kan man inte kategoriskt utesluta att infraljud från vindkraftverk är en hälsorisk för personer med migrän, sensorisk överkänslighet och ADHD.

    Till slut vill jag referera till en studie utförd av fyra akustiska konsultföretag som samarbetat för att studera buller från tre vindkraftverk vid bostäder i Brown County, Wisconsin, som hade övergetts av sina ägare efter att det närliggande Shirley Wind-projektet startade sin verksamhet:

    Report Number 122412-1
    Issued: December 24, 2012
    A Cooperative Measurement Survey and Analysis of
    Low Frequency and Infrasound at the Shirley Wind Farm in
    Brown County, Wisconsin
    Prepared Cooperatively By:
    Channel Islands Acoustics, Camarillo, CA
    Principal: Dr. Bruce Walker
    Hessler Associates, Inc., Haymarket, VA
    Principals: George F. and David M. Hessler
    Rand Acoustics, Brunswick, ME
    Principal: Robert Rand
    Schomer and Associates, Inc., Champaign, IL
    Principal: Dr. Paul Schomer

    Conclusions
    Unequivocal measurements at the closest residence R2 are detailed herein showing that windturbine noise is present outside and inside the residence. Any mechanical device has a unique frequency spectrum, and a wind turbine is simply a very large fan and the blade passing frequency is easily calculated by RPM/60 x the number of blades, and for this case; 14 RPM/60 x 3 = 0.7 Hz. The next six harmonics are 1.4, 2.1, 2.8, 3.5, 4.2 & 4.9 Hz and are clearly evident on the attached graph below. Note also there is higher infrasound and LFN inside the residence in the range of 15 to 30 Hz that is attributable to the natural flexibility of typical home construction walls.

    The critical questions are what physical effects do these low frequencies have on residents and what LFN limits should be imposed on wind turbine projects. The reported response at residence R2 by the wife and their child was extremely adverse while the husband suffered no ill effects whatsoever, illustrating the complexity of the issue. The family moved far away for a solution.
    A most interesting study in 1986 by the Navy reveals that physical vibration of pilots in flightsimulators induced motion sickness when the vibration frequency was in the range of 0.05 to 0.9 Hz with the maximum (worst) effect being at about 0.2 Hz, not too far from the blade passing frequency of future large wind turbines. If one makes the leap from physical vibration of the body to physical vibration of the media the body is in, it suggests adverse response to wind turbines is an acceleration or vibration problem in the very low frequency region.
    The four investigating firms are of the opinion that enough evidence and hypotheses have been given herein to classify LFN and infrasound as a serious issue, possibly affecting the future of the industry. It should be addressed beyond the present practice of showing that wind turbine levels are magnitudes below the threshold of hearing at low frequencies.


    Håkan Enbom, MD PhD, Cityhälsan ÖNH, Ängelholm

    Jäv:

  • Även den som larmar har ett ansvar

    2013-10-22 15:05 | Vad vi påpekar är att det saknas empiriska belägg för ett samband mellan infraljud från vindkraft och migrän eller övriga symtom som Enbom & Malcus Enbom räknar upp. Det finns inte en enda publicerad studie som påvisat ett sådant samband. Bevisbördan ligger hos den som alarmerar, inte hos de som påpekar att larmet saknar empiriskt stöd. Hälsolarm riskerar, om de är felaktiga, att skapa onödig oro hos de som är utsatta för exponeringen och dra uppmärksamhet och forskningsresurser från verkliga hälsorisker. Det är därför en god idé att avstå från att slå larm tills dess att det finns åtminstone något empiriskt stöd för ens påstående. Det räcker inte med allmänna spekulationer om en möjlig mekanism.

    Mats Nilsson, professor, Gösta Ekmans Laboratorium, psykologiska institutionen, Stockholms universitet

    Jäv:

  • Militär och Polis använder infraljud vid förhör, straff och skingring av folkmassor

    2014-09-11 09:06 | Militär och polis skulle inte satsa på infraljud om det inte hade inverkan på de människor som skall angripas utan att skada människor för livet..

    Curt Widlund, Ingenjör radio och telekommunikation, Solvexhb

    Jäv:

  • Infraljudet dämpas mindre och når längre.

    2014-09-11 22:04 | Karl Bolin
    " Tolkningen av den holländska studien försvåras av att mätningarna på 800 meters avstånd endast hade cirka 5 dB lägre infraljudsnivå än mätningar på 150 meters avstånd, trots att den geometriska spridningen av ljudenergin borde ge 13 dB lägre nivå."
    Skall ingå i baskunnande för akustiker.
    Dämpningen för infraljud är lägre än hörbart ljud. Gäller även genom hinder som lövverk. Samma fenomen med radiofrekvenser. Elefanter kan kommunisera på 3-4 km avstånd med infraljud. Älgens brunstljud lågfrekvent.

    Curt Widlund, Ingenjör radio och telekommunikation, Solvexhb

    Jäv: NEJ

  • Spridning och dämpning skilda fenomen

    2014-09-12 10:15 | Hej Curt,

    Spridning är ett fenomen skilt från dämpning, det första handlar om att ett ljud sprider sig det andra handlar om att vågenergin genom friktion övergår i värme. Atmosfärsspridningen för lågfrekvent och infraljud bestäms av lösningen till vågekvationen (utan källterm) och är för 800 m utbredning mycket sannolikt väldigt lik för infra-, låga- och höga frekvenser. Atmosfärsdämpningen är däremot lägre för ljud med låga frekvenser men noggranna beräkningsmetoder av denna för infra- såväl ljud i högre frekvenser finns tillgängliga (ISO 9613-1:1993).

    Mvh Karl Bolin

    Karl Bolin, TDr, KTH/MWL

    Jäv:

  • Infraljud som vapen

    2015-01-14 19:14 | Akustiska vapen.
    Problem för krigssjukvården behandla skador efter ”mindre dödliga vapen”
    Källa: Från FOA-tidningen nr 2-1998
    Av B Thomas Kjellström
    Akustiska vapen
    Som exempel på akustiska vapen kan nämnas infraljudsvapen. Infraljud är ljudvågor med så låg frekvens (under 20 Hertz), att det mänskliga örat inte kan uppfatta dem - man kan alltså inte höra infraljud. Däremot vet man, att människan kan påverkas av infraljud på andra sätt. Ett exempel är det infraljud som en väderfront föregås av. När en sådan front rör s ig genom atmosfären, bildas infraljud framför den, som bogvågen framför ett fartyg. Detta infraljud k an nå oss något dygn innan själva fronten kommer fram, och det finns de som anser, att den väderkänslighet som vissa människor känner av i form av t ex trötthet och huvudvärk något dygn eller några timmar för e ett hastigt omslag i vädret, beror på infraljudet , som föregår fronten.
    Infraljud bildas också av vissa maskiner och har ibland ansetts vara ett hälsoproblem inom industrin. Infraljud kan färdas lång a sträckor utan att det dämpas nämnvärt. Vattenkraftverk, t ex i Norrlandsälvarna, bildar under vissa omständigheter ett kraftig t infraljud (upp till 1 megawatts effekt), som har kunnat registreras i atmosfären på upp till 500 km avstånd från kraftverken.
    Akustiska vapen finns som prototyper. De finns i form av fordons- eller helikoptermonterade vapen och som handburna ”akustiska gevär”. Man har även gjort försök med akustiska ”staket” för att avspärra markområden eller byggnader.
    Ljudvågorna från akustiska vapen kan påverka innerörats hårceller och ge yrsel och illamående, ungefär som åksjuka. Vissa frekvenser och intensiteter av ljudvågor kan åstad- komma resonanssvängningar i inre organ som kan leda till smärtor, kramper och till och med i vissa fall döden. Effekterna på kort och lång sikt på de olik a organen i kroppen och på de celler, som bygger upp dem, är i princip helt okända, liksom eventuella effekter på de enskilda cellernas olika beståndsdelar.
    http://www.nyapolitiken.biz/sve_p…/mindre-dodliga-vapen.html
    Akustiska vapen:
    http://www.google.se/images
    :
    http://gizmodo.com/what-is-the-lrad-sound-cannon-5860592
    :
    The ideology behind "non-lethal" weapons was not new. Police had used chemical sprays and rubber bullets, to name just two, to quell domestic riots in the US throughout the 1960s. A second-wave of non-lethals were introduced in the Gulf War and then, later, in Somalia in 1994: sticky foams to adhere a person to an object or another person; caustics to dissolve tires and roadways; lasers to disorient and temporarily blind; acoustic weapons that used high-decibel noise to cause pain, or infrasound to cause unbearable nausea. The US had already discovered, while dropping bombs over Vietnam, that sudden, high-decibel noise would deafen people, though this was not what non-lethal researchers had intended. (The 1907 Hague Convention clearly prohibits the use of "arms, projectiles, or materials calculated to cause unnecessary suffering.") But it presented an interesting question: Was it possible to project sound at a precise decibel level that caused pain without permanent ear damage? Furthermore, there was anecdotal evidence suggesting that at the right frequency, infrasound would "liquefy [people's] bowels and reduce them to quivering diarrheic masses."1
    :
    http://cabinetmagazine.org/issues/5/acousticsofwar.php
    Hitta text: tryck på ctrl och F. Fyll i rutan som kommer upp till höger "infra" kommer upp antal infra på sidan som markeras. Hittade 16 "infra"(ljud) i texten för adressen ovan.

    Curt Widlund, Ingenjör, Solvex

    Jäv:

  • 2011 är passé, dags att uppdatera!

    2015-02-12 17:13 | Idag byggs verk med höjder som högre än 200 m och med genratorer som har effekter kring 2,5-3 MW.

    Tidigare forskning och ljudberäkningar utgår från små verk med betongtorn. Idag använder man ibland "mekano-torn", alltså ihopbultade plåttorn, som bildar ett stort vibrerande resonansrör.

    Exploatörer som t.ex. Statkraft, säger själva att de har problem med lågfrekvent ljud vid dessa typer av verk. De har ännu inte lokaliserat ljudkällan och löst problemen (20150212).
    Läs gärna mer på Statkrafts sida, www.vindkraftnorr.se

    I vindparken Mörttjärnberget (Jämtlands län) finns minst ett ljudproblem som inte är löst, lika så i andra parker med samma verk och torn.

    DET ÄR INGET INBILLAT LÅGFREKVENT LJUD - DET FINNS!!!
    ,även om det inte går att mäta med dBA. 40 dB, om vi snackar swischljud, är kanske ok, men nu är det dags att ta infraljuden på allvar och släppa det gamla 40 dB-måttet som inte håller.

    Infraljud finns och skadar, de uppträder inte vid alla verk!
    MEN att idag försöka blunda för faktum ger samma effekt som en struts uppnår när den försöker sticka huvudet i marken...

    VAD ger de lågfrekventa ljuden för effekter på växande barn?
    VILKA effekter ger det på människor och djur?

    "No touch torture" är i vissa fall effektivare och grymmare än fysisk smärta.

    Som granne till vindpark med problem och som småbarnspappa är jag verkligen oroad, problemen finns => LÖS!

    Ingemar Salomonsson, Lärare, JGY

    Jäv:

  • Infrasound och frekvenser registrerades i hjärnan med hjälp av fMRI. Se rapport.

    2015-08-09 17:10 | Wind Farms, Infrasound And The Brain

    PTB has investigated the limits of human hearing (infrasound and ultrasound) within the scope of an international cooperation project. 10.07.2015

    http://www.ptb.de/cms/en/presseaktuelles/journalisten/press-releases/press-releases-article.html?tx_news_pi1[news]=5963&tx_news_pi1[controller]=News&tx_news_pi1[action]=detail&tx_news_pi1[day]=10&tx_news_pi1[month]=7&tx_news_pi1[year]=2015&cHash=0f54
    *

    Curt Widlund, Konsult, Solvexhb

    Jäv:

  • Vindkraftbuller är visst ett infraljudsproblem

    2016-04-04 16:41 | I repliken har man inte tagit hänsyn till att infraljudsbuller kan förstärkas inomhus. En byggnadsstomme och inneslutna luftvolymer ger resonans. Noggranna mätningar i USA har visat på detta, http://docs.wind-watch.org/in12-ambrose-rand-krogh-falmouth.pdf. En mer omfattande brittisk litteraturstudie finns på http://windvictimsontario.com/uploads/3/1/4/3/3143767/infasound__and_wind_turbines_final_version_4_august_2015.pdf

    Härje Thunholm, tekn.lic., Pensionär

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Operationspersonal på NÄL insjuknade akut

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem i tisdags. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. () 27 MAJ 2016

Annons Annons

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

bild

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning Nya rekommendationer ska förhindra leverskador

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

bild

Hjärnskadade missgynnas
– se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. (1 kommentar) 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons