Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CRHU Läkartidningen 06/2014
Lakartidningen.se 2014-02-04

Dokusåpa på sjukhus? Landstingen bör tänka sig för två gånger

Patienter har rätt till en god vård och ett starkt skydd för den personliga integriteten. Landsting som överväger att släppa in tv-team på sjukhus för dokumentärserier borde analysera lämpligheten i detta med tanke på såväl enskilda patienters som allmänhetens tillit till och förtroende för vården.

Ulrika Sandén
jur dr, lektor i rättsvetenskap, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet; Ledamot i Svenska Läkaresällskapets etiknämnd 
Ulrika.Sanden@oru.se

Det förekommer att landsting tillåter tv-bolag att genomföra filminspelningar på sjukhus. Den omdebatterade dokumentärserien »Sjukhuset« (TV3), som senast spelades in på Akademiska sjukhuset i Uppsala, är ett sådant exempel. Syftet med denna dokumentärserie var enligt avtalet mellan Akademiska sjukhuset och produktionsbolaget Titan Television AB i första hand att skildra verksamheten på sjukhuset med fokus på personalens vardagliga arbete.

Vårdpersonalens vardagliga arbete består i att ge medicinsk vård och behandling till patienter. För att kunna skildra personalens verksamhet är det således oundvikligt att ett tv-team även kommer i kontakt med och filmar patienter. Sådana filminspelningar får dock inte medföra att patientens personliga integritet kränks. En person ska med förtroende kunna vända sig till hälso- och sjukvården i förvissning om att integritetskänsliga uppgifter om honom eller henne inte kommer till andras kännedom.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska landstingen erbjuda patienter en god vård. Detta innebär bland annat att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Lagstiftarens avsikt med kravet på god vård är att understryka vikten av en medmänsklig och förstående inriktning av hälso- och sjukvården samt att betona att en patient alltid har rätt till okränkt värdighet och integritet när han eller hon erhåller vård.

I syfte att tillförsäkra patienten ett starkt skydd för den personliga integriteten har lagstiftaren konstruerat regler om sekretess inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdssekretessen, som regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), innebär att en uppgift om en patient får lämnas till utomstående endast om det i det enskilda fallet kan konstateras att varken patienten eller någon närstående till honom eller henne lider men av att uppgiften röjs.

Lagstiftaren har även skapat regler som möjliggör att patientuppgifter som omfattas av sekretess får lämnas ut. En av dessa regler innebär att om patienten samtycker till att uppgifter om honom eller henne lämnas ut får det ske, trots sekretess. Patientens rätt att förfoga över sitt sekretesskydd stämmer väl överens med det som anges i hälso- och sjukvårdslagen, nämligen att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

Beträffande filminspelningar på landstingsdrivna sjukhus har Justitieombudsmannen (JO) bland annat uttalat att det måste ankomma på vårdpersonalen att lämna fullgod information till berörda patienter så att dessa kan utöva sin rätt att själva bestämma om de vill efterge sitt sekretesskydd eller inte. Vidare har JO yttrat att det också måste åligga personalen att noga kontrollera att alla som filmas och som omfattas av sekretessen dessförinnan lämnat sitt samtycke samt att samtycket inhämtats på sådant sätt att det inte råder något tvivel om att personen i fråga är fullt medveten om vad samtycket innebär.

En patient som befinner sig på ett sjukhus kan på grund av medvetslöshet, förvirring, utmattning eller svår smärtpåverkan vara okontaktbar. Därmed föreligger ett faktiskt hinder för att informera honom eller henne. Ett annat hinder kan vara att patienten på grund av exempelvis stress eller medicinering har begränsad förmåga att ta emot, förstå och tillgodogöra sig informationen. Vad gäller dessa patienter är det inte möjligt för vårdpersonalen att uppfylla JO:s krav på att lämna fullgod information om vad det innebär att samtycka till att medverka i en tv-inspelning. Mot denna bakgrund kan det starkt ifrågasättas att landsting väljer att låta produktionsbolag skildra verksamheter där svårt sjuka eller allvarligt skadade patienter erhåller vård, exempelvis sådan verksamhet som bedrivs vid akutmottagningar. 

Men även om patienten kan informeras om vad det innebär att medverka i en dokumentärserie som »Sjukhuset« finns det anledning att överväga lämpligheten av att en patient möts av vårdpersonal som, för att uppfylla sina skyldigheter, informerar om att det pågår en tv-inspelning, syftet med inspelningen, hur inspelningen kommer att genomföras, vad det inspelade materialet kan komma att användas till, att det inte föreligger någon skyldighet för patienten att medverka i filminspelningen samt sekretessregler med mera.

I samband med denna information åligger det vårdpersonalen att även inhämta patientens samtycke samt kontrollera att han eller hon har förstått vad det innebär att efterge sitt sekretesskydd i detta avseende. Vårdpersonalens åtgärd att informera om och inhämta samtycke till tv-teamets närvaro och filmning kan sannolikt i många situationer behöva vidtas i samband med pågående undersökning eller behandling av patienten ifråga.

Ett landsting som vill försäkra sig om att uppfylla kraven på att ge patienten en god vård, och att tillförsäkra patienten ett starkt skydd för den personliga integriteten, borde analysera lämpligheten av att ingå avtal med produktionsbolag om filminspelningar på sjukhus. Detta för att bibehålla såväl enskilda patienters som allmänhetens tillit till och förtroende för vården. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentarer (1)

  • TV - såporna är en etisk och rättslig katastrof som äventyrar förtroendet för hela sjukvården.

    2014-02-12 09:11 | Reality-såporna från sjukvården i TV har nyligen rönt stor uppmärksamhet i andra media, bland annat i Läkartidningen 45/2013 "TV har gjort mig till en bättre doktor" och 6/2014 "Dokusåpa på sjukhus? Landstingen bör tänka sig för två gånger" men också i ledare och debattartiklar i annan press. Mest tycks Maziej Zarembas artikel i DN 12/1 2014 "När medborgaren förlorade rätten att dö ifred" om ett skadeståndsmål i Uppsala tingsrätt ( T1958-12) ha utlöst intresset. ( Referat i LT 1-2/2014). Det är dock märkligt om detta enda fall öppnat ögonen för många efter att TV-programen funnits i ca 20 års tid och varje kritisk tittare sedan länge bort inse att produktionerna varit både olagliga och integritetskränkande. JO gjorde redan i sin ämbetsberättelse 1998/99 en analys av de rättsliga kraven vilken borde ha medfört att landstingen insett det på grund av förutsägbara lagbrott olämpliga i att medverka i produktioner som "Sjukhuset" TV3/TV8, "Livräddarna" SVT1, och "112 - på liv och död" TV4+/Sjuan.
    Man måste då fråga sig hur det kunnat pågå så länge? Det har årligen varit anmälningar till JO, JK, Socialstyrelsen, IVO, Granskningsnämnden, Polismyndigheten, och nyhetsnotiser även i riksmedia om misstänkta lagbrott. Man kan kanske ha fått intryck av att rättsfallet i Uppsala rört en enstaka olycklig händelse men i anmälan till JO 3014-2009 redovisades 37 likartade fall av sekretessbrott bara ur 44 avsnitt i säsong 4 av serien "Sjukhuset" och i de övriga då inspelade 3 säsongerna på sammanlagt 164 avsnitt var misstänkta lagbrott lika frekventa. Det kan då på goda grunder uppskattas att många 100-tals patienter i Uppsala läns landsting blivit föremål för systematiska brott mot tystnadsplikten. Ytterligare 11 landsting har medverkat i liknande produktioner och i jan 2013 anmäldes alla till JO för ingående av olagliga avtal.
    Det handlar med största säkerhet om att flera tusen patienter runt om i landet genom vårdhuvudmännens egna initivativ blivit föremål för systematiska brott. Det rör sig tveklöst om en av de värsta skandalerna i sjukvården i nutiden. Hur har detta kunnat ske?
    I artikeln LT 6/2014 gavs uppmaningen " Landstingen bör tänka sig för två gånger". Det var något sent
    påtänkt och förefaller ganska aningslöst, det är nämligen precis vad "landstingen" gjort", men kanske på ett annat sätt än skribenten tänkt sig. Landstingsdirektören i Jönköpings län Agneta Jansmyr svarade angående innehållet i JO:s beslut och Socialstyrelsens cirkulär: " Vi har gjort en annan bedömning" och
    beträffande risken för åtal: "Vi är medvetna om denna". Landstingsdirektören i Blekinge län Peter Lilja när den egna landstingsjuristen avrått från medverkan med anledning av förutsedda sekretessbrott och risk för rättsliga påföljder: "Vi är beredda att ta den risken". Politiker verkar ofta okunniga eller ointresserade av problemen kring inspelningarna. Landstingsråden i Blekinge K. Sandström, P-OMattson och A. Wendt underrättades nov 2012 om pågående lagbrott vid inspelningarna men uppvisade ingen reaktion på detta. Landstingsstyrelsens ordförande i Uppsala län Erik Weiman svarade JO angående underlåtenheten att tillförsäkra lagenlig sekretesseftergift innan filmning: "Att inhämta samtycke från en hjälplös patient är en allmän omöjlighet". Detta kan verka okunnigt och insiktslöst men efter 20 år kan omöjligt landstingens administratörer, jurister och förvaltningschefer med medicinsk bakgrund hävda okunnighet om de rättsliga och etiska problemen. Varför har de ändå valt att medverka? Vårdpersonalen som deltagit har ansökt om att få vara med, antingen för lockelsen att bli kändis i tv-rutan, eller för att tillfredställa önskan hos chefer och sjukhusledning att "marknadsföra" verksamheterna. En motivering som är helt inadekvat då någon reklam för offentlig sjukvård inte kan anses befogad.
    Administratörers personliga motiv är dunklare. Även om en del anammat vanliga talesätt som "att visa skattebetalarna vad man får", "främja personalrekrytering","avdramatisera vården," är argumenten
    så uppenbart förljugna för envar som sett något enstaka avsnitt att de inte kan hävdas utan att rodna.
    Folk i allmänhet begår sällan lagbrott fullt medvetet och planerat utan att något slags personlig vinst väntas av gärningen. Några av såporna hör till TV-kanalernas mest lukrativa produktioner någonsin. Det är därför närmast omöjligt att blunda för sannolikheten att nyckelpersoner erbjudits dolda förmåner för att stödja projekten.Inblandade på alla nivåer har anledning att skämmas för att patienterna bedragits - av landsting, sjukhusledningar och vårdpersonal.
     
    Det är mycket glädjande att de etiska organen i Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterske-förening 2014-02-03 enats om ett kritiskt uttalande där man direkt avråder personalen att "delta i TV-program som i dokumentär form önskar spela in svårt sjuka patienter på akutavdelningar eller inom den prehospitala vården". Frågan är om det räcker för att stoppa skändligheterna när det är pengar det handlar om. Från TV-kanaler och vårdadministratörer kan inget väntas. De förra räknar tittare och kronor, de senare kronor och "kunder". Etik finns inte med i någondera kalkylen. Det är möjligt men högst osäkert om framtida rättsliga avgöranden kan få övergreppen att upphöra. Möjligen om det blir ekonomiskt kännbart eftersom oskickens yttersta orsak torde vara den nutida affärsmässigheten i "vårdsektorn" som ej längre har med "vård" (såsom omsorg) eller "välfärd" (såsom ett solidariskt samhällsåtagande) att göra - utan som förvandlats till "marknad" med service som näringsverksamhet och i dessa fall produktion av underhållning - hur nu detta kan ingå i landstingens lagenliga uppdrag?

    Göran Rahm, leg läkare, pensionär, Uppsala

    Jäv: Har haft ett "finger med i spelet" i det mesta som hänt på området de senaste fem åren och har bl a ansvarat för något 20-tal anmälningar till olika instanser

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016