Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CRYI Läkartidningen 14/2014
Lakartidningen.se 2014-04-01

Varför var kollegorna tysta i Astrid Lindgren-fallet?

Den oskyldigt anklagade narkosläkaren i Astrid Lindgren-fallet möttes av tystnad och delvis bristande stöd från läkarkollegor på sjukhuset, inklusive en del chefer som också var läkare. Som läkare måste vi ha civilkurage nog att ställa upp för kollegor som hamnar i allvarliga trångmål i samband med sin yrkesutövning. 

Jan Halldin
leg läkare, med dr, Danderyd

jan.halldin@gmail.com

I Läkartidningens helsidesannons för den på egna förlaget år 2012 utgivna boken »3 ml. Om ett blodprov och ett åtal« av Sara Gunnarsdotter står bland annat: »Läs den omskakande dokumentationen om den oskyldigt mordanklagade läkaren som fick sitt liv förstört av polis, åklagare och media« [1]. I annonsen nämns inte läkarkollegorna.

Utifrån främst Gunnarsdotters bok, Kjell-Olof Feldts och Birgitta von Otters bok »Barnläkarfallet. En förnekad rättsskandal« [2] samt en artikel om förändringar av läkares arbetsvillkor [3] har jag försökt göra en bedömning av och hitta en förklaring till en del läkarkollegors hållning i denna Kafkaliknande rättsprocess.

Elva månader efter anhållandet åtalades narkosläkaren i början av februari 2010 för dråp. Enligt åtalet skulle hon uppsåtligen ha berövat ett svårt hjärnskadat spädbarn, Linnéa, livet genom förgiftning med en injektion av narkosmedlet tiopental den 20 september 2008. Efter drygt två och ett halvt års rättsprocess friades hon av en enig tingsrätt den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte. Tack vare att hon själv är narkosläkare och visade sig besitta en stor mental styrka kunde hon med hjälp av sin försvarsadvokat starta en egen utredning i målet [2], vilket sannolikt var av betydelse för utgången.

Den extremt höga tiopentalkoncentrationen i blodprovet på 3 ml som togs på den avlidna flickan tolkades av åklagaren som bevis för att den anklagade narkosläkaren hade utfört ett barmhärtighetsmord.

I den friande tingsrättsdomen ansågs det klarlagt att tiopental hade administrerats vid två tillfällen den 12 september utan att någon journalnotering gjorts. Domstolen ansåg också att det inte kunde uteslutas att tiopental givits i samband med en shuntoperation den 11 september och även i samband med en MR-undersökning den 19 september, dagen innan Linnéa dog [4].

Den specialistläkare som var ansvarig för anestesin den 19 september har nu trätt fram i Läkartidningen. Han säger att han sett narkoskurvan från undersökningen och anser på grundval av denna att det är »mycket osannolikt, på gränsen till omöjligt, att något tiopental givits« den 19 september [5]. Redan i polisförhör i maj 2010 angav han att han inte kom ihåg den här specifika undersökningen. Han säger också att försvarets två expertvittnen har fel när de anser att tiopental skulle kunna ha använts den 19 september trots att det inte fanns noterat i journalen [5].

Den anklagade narkosläkaren ska ha blivit uppringd av en sektionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) sex dagar före rättegångens början. Sektionschefen hade berättat att en av de tre läkarna som ordinerat tiopental sagt att han var ansvarig för att det tiopental som gavs till barnet den 12 september inte hade  journalförts. Sektionschefen ville dock inte lämna ut denne läkare och kollega [2]. En sjuksköterska, kallad som vittne av narkosläkarens försvarsadvokat (och som tidigare blivit förhörd av polisen och av försvarsadvokaten), berättade detaljerat om hur det gick till när Linnéa erhöll tiopental vid två tillfällen den 12 september.

Den anklagade narkosläkaren fick stöd från en del läkarkollegor och andra arbetskamrater på ALB. Bland annat överlämnades till divisionschefen vid ALB en namnlista med vädjan om att narkosläkaren skulle få återgå till sitt arbete. Divisionschefens enda reaktion uppges ha varit ha varit att hon ville veta vem som tagit initiativet till uppropet [2].

Karolinska universitetssjukhuset (KS) stängde omedelbart av narkosläkaren från arbetsplatsen och belade henne med arbetsförbud. Hon fick inte ens uppsöka sitt arbetsrum, som låg i en annan byggnad [2]. Sin grundlön fick hon dock behålla. Våren 2012 köptes hon ut [2].

Narkosläkaren tvingades därtill avbryta sin forskning och undervisning vid Karolinska institutet (KI), vilket hon fick besked om av KI:s rektor [1, 2]. En sekreterare på Utbildningsdepartementet ringde dessutom upp henne och meddelade att hon inte längre fick delta i sammanträden med den regionala etikprövningsnämnden, i vilken hon var ledamot [1, 2]. Varken från ledningen på KS eller KI fick narkosläkaren något stöd.

I paragraf 15 i Läkarförbundets etiska regler står att »Läkaren ska bemöta sina kollegor som han/hon vill bli bemött av dem.« Narkosläkaren fick inte det bemötande hon i enlighet med denna paragraf hade kunnat förvänta sig, vare sig från en del kollegor på arbetsplatsen eller kollegor på sjukhusets olika ledningsnivåer. Varför?

En orsak till läkarkollegornas tystnad kan vara att de själva var rädda för att drabbas av påföljder och massmedial uppmärksamhet om de gav sig till känna. Deras tystnad kan ha förstärkts av att arbetsvillkoren för läkare försämrats [3], och av att divisionschef och sjukhuschef, båda läkare, mest tycktes värna om sjukhusets rykte och varumärke [2].

En jämförelse av enkätdata från två slumpmässiga urval 1992 respektive 2010 rörande svenska läkares arbetsmiljö visar påtagliga försämringar i form av minskat stöd och återkoppling i arbetet, minskat läkarkollegialt ledarskap och avprofessionalisering med minskad tid för kunskapsutveckling och forskning [3].

Denna ändrade arbetsinriktning för läkare med ledningsansvar har lett till en tydligare uppdelning av läkarna i två grupper – dels en grupp som arbetar med ledningsfrågor med främst ekonomistyrning som medel, dels den stora gruppen som arbetar i daglig patientverksamhet. Denna uppsplittring kan leda till lojalitetskonflikter, vilket är en tänkbar orsak till tystnaden hos läkarkollegorna i arbetsledande befattningar i Astrid Lindgren-fallet. 

Vi måste som läkare bryta vår tystnad – även om vi själva riskerar en »prickning« för exempelvis bristande journalföring – och ställa upp om en kollega blir utsatt för liknande rättsövergrepp som narkosläkaren. Detta förhållningssätt bör gälla även för de läkarkollegor som sitter i arbetsledande befattningar.  

För att säkerställa ett sådant förhållningssätt inom vården måste vi tillskapa en förbättrad vårdarbetsmiljö med bland annat bättre arbetsvillkor för läkare.

Vår sjukvård måste genomsyras av humanistiska värderingar, som bör styra vårt handlande som läkare gentemot såväl patienter som läkarkollegor och andra arbetskamrater. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fallet på Astrid Lindgrens barnsjukhus – samlingssida!

 

Referenser

  1. Gunnarsdotter S. 3 ml. Om ett blodprov och ett åtal. Stockholm: Läkartidningens Förlag AB; 2012.  
  2. Feldt KO, von Otter B. Barnläkarfallet. En förnekad rättsskandal. Stockholm: Albert Bonniers Förlag; 2013.
  3. Bejerot E, Aronsson G, Hasselbladh H, et al. Läkarkåren en profession med allt mindre stöd och inflytande. Enkätstudie om svenska läkares arbetsmiljö 1992 och 2010. Läkartidningen. 2011;108:2652-6.  
  4. Gunnarsdotter S. Chefläkaren kontaktade inte läkarna i sin interna utredning. Läkartidningen. 2014;111:323-4.
  5. Gunnarsdotter S. Kollega till narkosläkaren: »Jag har känt mig utpekad som skyldig till att ha givit läkemedel som jag inte har gett«. Läkartidningen. 2014;111:322-3.

Kommentarer (3)

  • Då drog debatten igång

    2014-04-03 10:32 | Jan Halldin frågar sig varför kollegerna var så tysta i Astrid Lindgren-fallet (LT Nr 14 sid 625). Det var faktiskt så att jag som läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus publicerade en artikel på Dagens Nyheters debattsida dagen efter häktningen (7/3 2009) med titeln: ”Åklagaren har allvarligt skadat vår barnsjukvård”. Därmed ”drog debatten i de etablerade medierna igång på allvar”, enligt Sara Gunnarsdotter. Några dagar senare publicerade tre åklagare inklusive Peter Claesson en artikel på DN-debatt med rubriken ”Horribelt Lagercrantz”. De menade att läkare inte kunde stå över lagen, vilket jag aldrig påstått.
    Redan några dagar efter häktningen gick det ut ett påbud från sjukhusledningen att ingen anställd på Karolinska Universitetssjukhuset skulle yttra sig för media utan det skulle enbart ske via sjukhusets presstalesman.
    Samma år publicerade Karolinska University Press boken: ”Liv och död. Livsuppehållande behandling från början till slut”, som författats av fem läkare vid Karolinska inklusive jag själv samt en jurist. Dåvarande rektor försökte stoppa utgivningen, antagligen för att skydda Karolinskas varumärke. Boken handlade om vad som är mänskligt liv och när är det rimligt att inte fortsätta med livsuppehållande behandling. Denna fundamentala fråga har tyvärr kommit bort i diskussionen om Astrid Lindgren-fallet, som mest handlat om bristande dokumentation och juridiska tillkortakommanden.

    Hugo Lagercrantz, senior professor, Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus

    Jäv:

  • Vårdanställdas tystnad måste brytas

    2014-04-04 10:40 | Hugo Lagerkrantz skriver i sin kommentar till min artikel i LT nr 14/2014 om hur man från sjukhusledningens sida genom ett påbud fick anställda vid Karolinska Universitetssjukhuset att inte yttra sig till media i Astrid Lindgren-fallet - ett påbud som strider mot yttrandefriheten.
    Det viktigaste i vården just nu är att skapa ett sådant arbetsklimat att anställda vågar bryta sin tystnad exempelvis när patienters liv och hälsa hotas eller arbetskamrater utsätts för rättsövergrepp.
    En annan viktig aspekt, som Lagerkrantz mycket riktigt påpekar har kommit bort i diskussionen, är frågan om vad som är mänskligt liv och när det är rimligt att inte fortsätta med livsuppehållande behandling. Dessa frågeställningar avhandlas förutom i en bok, som Lagerkrantz nämner i sin kommentar och som jag tyvärr inte har läst, också i den klart sevärda pjäsen Intensiven, som just nu går på Stadsteatern.

    Jan Halldin, leg läk, med dr, pensionär

    Jäv:

  • Är alla läkare per automatik oskyldiga?

    2014-04-05 10:50 | Jag har noga följt den här debatten och läst väldigt många publicerade inlägg, närvarat i rättssalen, m.m. Bristande stöd av kollegor påstår Halldin. Jag har tvärt emot reagerat på hur kollegor, på ett tidigt stadium, utan några faktaupgifter, försvarat läkaren som att det var ett övergrepp att ens reagera på rättsläkarens larm. För det var ju faktiskt en kollega som larmade. Socialstyrelsens utredning som trots det höga morfin och tiopentalvärdet, och utan vidare reflektion, gör bedömningen att vård givits enl VBE, för att man inte kunnat identifiera några systemfel. När rättsväsendet börjar acceptera den typen av expertulåtanden som underlag för att lägga ner förundersökningar, DÅ bör vi oroa oss. Inte så att det måste finnas någon skyldig men nog skulle det varit fel att inte vända på alla stenar och försöka finna orsak till uppmätta värden.
    Är det självklart att läkare per automatik ska försvara kollegor utan tillgång till fakta, bara för att det är läkare? Handlar alla läkare alltid "rätt" i ett yrke där det finns mycket gråzon? Det borde ligga i allas intresse att utreda och förstå, både förklara värden men också öppet diskutera var gränsen för läkares så kallade vårdbeslut ska gå.
    Den intressanta frågan hade ju som författarna ovan säger, varit var gränsen för att avbryta vård rimligen ska gå. Hade domstolen kommit fram till att det var ställt utom all tvivel att läkaren gett tiopentalet och fortfarande medan barnet levde då hade frågan om rimligheten om avbrytande av vård kommit i fokus, och målet fått ett värde för framtida vård.
    Nu utsattes en kollega för stark psykisk press bara med den vinning att rättsväsendet blivit mer klara över att de behöver noga granska expertutlåtandens bevisvärde. Det i sig har nog större betydelse än vad många inser.

    Susanne Flyborg, överläkare, Landstinget Värmland

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Stark facklig oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

bild

Anna Sarkadi, ny ordförande för Svensk socialmedicinsk förening: Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. () 24 AUG 2016

bild

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande: »Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

bild

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (3 kommentarer) 19 AUG 2016

Regeringen tar tillbaka förslag om hälsoväxling efter partsinitiativ

Nyheter | Regeringen drar tillbaka sitt förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, detta efter att arbetsgivare och fackförbund lämnat ett alternativt förslag. () 24 AUG 2016

bild

ATLS – om hur tragedin vändes till framgång Genomslaget för detta traumavårdskoncept förbluffande stort, trots att mycket talade emot

Kommentaren | ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. () 23 AUG 2016

Datainspektionen överklagar på nytt anhörigas tillgång till journal

Nyheter | Datainspektionen vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om patienter ska kunna låta anhöriga ta del av nätjournalen.  () 23 AUG 2016

bild

Far och dotter, båda läkare – då föddes »Medicinpodden«

Människor & möten | Rebecca Levi, 27, och Richard Levi, 57, är båda läkare. De har startat den medicinska podcasten »Medicinpodden« som redan hörts av över 25 000 lyssnare. Målgruppen är främst medicinstuderande och unga läkare. () 23 AUG 2016

Ny stopplag föreslås

Nyheter | Ett förslag till ny stopplag som ska hindra privatiseringar av universitetssjukhus skickas ut på remiss i dag, tisdag. (1 kommentar) 23 AUG 2016

»Jag föreslår att vi respekterar patientens sätt att hantera sin situation ...«

Krönika | En kollega inom den palliativa hemsjukvården vill att onkologen tar sitt ansvar och inskärper hos kvinnan med långt gången cancer att hennes sjukdom är obotlig. Men att ta det ansvaret vore att förstöra patientens strategi för att uthärda det outhärdliga, skriver onkologen Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (9 kommentarer) 23 AUG 2016

P-piller kan minska sexlusten

Nyheter | P-piller kan minska sexuell lust, upphetsning och tillfredsställelse, enligt en randomiserad kontrollerad studie gjord vid Karolinska institutet. () 23 AUG 2016

Utred möjligheten till självvalt livsslut

Debatt | Möjligheten till självvalt livsslut bör utredas. Det finns en bred acceptans hos den svenska befolkningen och motståndet i läkargruppen är inte så stort att det skulle hindra en diskussion om patienters rättigheter i livets slut, skriver Staffan Bergström och medförfattare. (2 kommentarer) 23 AUG 2016

Familjär medelhavs-feber viktig sjukdom i en globaliserad värld

Översikt | Familjär medelhavsfeber är i typfallet en autosomalt recessiv sjukdom som karakteriseras av återkommande självbegränsande feberattacker med en duration på 12–72 timmar. Sjukdomen bör misstänkas framför allt hos individer med ursprung i östra Medelhavsområdet. Kolkicin ger effektiv behandling. Utan behandling är risken att utveckla amyloidos betydande. () 22 AUG 2016

Landsting fick falsk information om »välrenommerad« hyrläkare

Nyheter | SVT Nyheter avslöjade i går att bemanningsföretaget Proffice sålt in en hyrläkare med falsk information. I dag meddelade landstinget där läkaren arbetat att han får sluta omedelbart. (1 kommentar) 22 AUG 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons