Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CRYI Läkartidningen 14/2014
Lakartidningen.se 2014-04-01

Varför var kollegorna tysta i Astrid Lindgren-fallet?

Den oskyldigt anklagade narkosläkaren i Astrid Lindgren-fallet möttes av tystnad och delvis bristande stöd från läkarkollegor på sjukhuset, inklusive en del chefer som också var läkare. Som läkare måste vi ha civilkurage nog att ställa upp för kollegor som hamnar i allvarliga trångmål i samband med sin yrkesutövning. 

Jan Halldin
leg läkare, med dr, Danderyd

jan.halldin@gmail.com

I Läkartidningens helsidesannons för den på egna förlaget år 2012 utgivna boken »3 ml. Om ett blodprov och ett åtal« av Sara Gunnarsdotter står bland annat: »Läs den omskakande dokumentationen om den oskyldigt mordanklagade läkaren som fick sitt liv förstört av polis, åklagare och media« [1]. I annonsen nämns inte läkarkollegorna.

Utifrån främst Gunnarsdotters bok, Kjell-Olof Feldts och Birgitta von Otters bok »Barnläkarfallet. En förnekad rättsskandal« [2] samt en artikel om förändringar av läkares arbetsvillkor [3] har jag försökt göra en bedömning av och hitta en förklaring till en del läkarkollegors hållning i denna Kafkaliknande rättsprocess.

Elva månader efter anhållandet åtalades narkosläkaren i början av februari 2010 för dråp. Enligt åtalet skulle hon uppsåtligen ha berövat ett svårt hjärnskadat spädbarn, Linnéa, livet genom förgiftning med en injektion av narkosmedlet tiopental den 20 september 2008. Efter drygt två och ett halvt års rättsprocess friades hon av en enig tingsrätt den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte. Tack vare att hon själv är narkosläkare och visade sig besitta en stor mental styrka kunde hon med hjälp av sin försvarsadvokat starta en egen utredning i målet [2], vilket sannolikt var av betydelse för utgången.

Den extremt höga tiopentalkoncentrationen i blodprovet på 3 ml som togs på den avlidna flickan tolkades av åklagaren som bevis för att den anklagade narkosläkaren hade utfört ett barmhärtighetsmord.

I den friande tingsrättsdomen ansågs det klarlagt att tiopental hade administrerats vid två tillfällen den 12 september utan att någon journalnotering gjorts. Domstolen ansåg också att det inte kunde uteslutas att tiopental givits i samband med en shuntoperation den 11 september och även i samband med en MR-undersökning den 19 september, dagen innan Linnéa dog [4].

Den specialistläkare som var ansvarig för anestesin den 19 september har nu trätt fram i Läkartidningen. Han säger att han sett narkoskurvan från undersökningen och anser på grundval av denna att det är »mycket osannolikt, på gränsen till omöjligt, att något tiopental givits« den 19 september [5]. Redan i polisförhör i maj 2010 angav han att han inte kom ihåg den här specifika undersökningen. Han säger också att försvarets två expertvittnen har fel när de anser att tiopental skulle kunna ha använts den 19 september trots att det inte fanns noterat i journalen [5].

Den anklagade narkosläkaren ska ha blivit uppringd av en sektionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) sex dagar före rättegångens början. Sektionschefen hade berättat att en av de tre läkarna som ordinerat tiopental sagt att han var ansvarig för att det tiopental som gavs till barnet den 12 september inte hade  journalförts. Sektionschefen ville dock inte lämna ut denne läkare och kollega [2]. En sjuksköterska, kallad som vittne av narkosläkarens försvarsadvokat (och som tidigare blivit förhörd av polisen och av försvarsadvokaten), berättade detaljerat om hur det gick till när Linnéa erhöll tiopental vid två tillfällen den 12 september.

Den anklagade narkosläkaren fick stöd från en del läkarkollegor och andra arbetskamrater på ALB. Bland annat överlämnades till divisionschefen vid ALB en namnlista med vädjan om att narkosläkaren skulle få återgå till sitt arbete. Divisionschefens enda reaktion uppges ha varit ha varit att hon ville veta vem som tagit initiativet till uppropet [2].

Karolinska universitetssjukhuset (KS) stängde omedelbart av narkosläkaren från arbetsplatsen och belade henne med arbetsförbud. Hon fick inte ens uppsöka sitt arbetsrum, som låg i en annan byggnad [2]. Sin grundlön fick hon dock behålla. Våren 2012 köptes hon ut [2].

Narkosläkaren tvingades därtill avbryta sin forskning och undervisning vid Karolinska institutet (KI), vilket hon fick besked om av KI:s rektor [1, 2]. En sekreterare på Utbildningsdepartementet ringde dessutom upp henne och meddelade att hon inte längre fick delta i sammanträden med den regionala etikprövningsnämnden, i vilken hon var ledamot [1, 2]. Varken från ledningen på KS eller KI fick narkosläkaren något stöd.

I paragraf 15 i Läkarförbundets etiska regler står att »Läkaren ska bemöta sina kollegor som han/hon vill bli bemött av dem.« Narkosläkaren fick inte det bemötande hon i enlighet med denna paragraf hade kunnat förvänta sig, vare sig från en del kollegor på arbetsplatsen eller kollegor på sjukhusets olika ledningsnivåer. Varför?

En orsak till läkarkollegornas tystnad kan vara att de själva var rädda för att drabbas av påföljder och massmedial uppmärksamhet om de gav sig till känna. Deras tystnad kan ha förstärkts av att arbetsvillkoren för läkare försämrats [3], och av att divisionschef och sjukhuschef, båda läkare, mest tycktes värna om sjukhusets rykte och varumärke [2].

En jämförelse av enkätdata från två slumpmässiga urval 1992 respektive 2010 rörande svenska läkares arbetsmiljö visar påtagliga försämringar i form av minskat stöd och återkoppling i arbetet, minskat läkarkollegialt ledarskap och avprofessionalisering med minskad tid för kunskapsutveckling och forskning [3].

Denna ändrade arbetsinriktning för läkare med ledningsansvar har lett till en tydligare uppdelning av läkarna i två grupper – dels en grupp som arbetar med ledningsfrågor med främst ekonomistyrning som medel, dels den stora gruppen som arbetar i daglig patientverksamhet. Denna uppsplittring kan leda till lojalitetskonflikter, vilket är en tänkbar orsak till tystnaden hos läkarkollegorna i arbetsledande befattningar i Astrid Lindgren-fallet. 

Vi måste som läkare bryta vår tystnad – även om vi själva riskerar en »prickning« för exempelvis bristande journalföring – och ställa upp om en kollega blir utsatt för liknande rättsövergrepp som narkosläkaren. Detta förhållningssätt bör gälla även för de läkarkollegor som sitter i arbetsledande befattningar.  

För att säkerställa ett sådant förhållningssätt inom vården måste vi tillskapa en förbättrad vårdarbetsmiljö med bland annat bättre arbetsvillkor för läkare.

Vår sjukvård måste genomsyras av humanistiska värderingar, som bör styra vårt handlande som läkare gentemot såväl patienter som läkarkollegor och andra arbetskamrater. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fallet på Astrid Lindgrens barnsjukhus – samlingssida!

 

Referenser

  1. Gunnarsdotter S. 3 ml. Om ett blodprov och ett åtal. Stockholm: Läkartidningens Förlag AB; 2012.  
  2. Feldt KO, von Otter B. Barnläkarfallet. En förnekad rättsskandal. Stockholm: Albert Bonniers Förlag; 2013.
  3. Bejerot E, Aronsson G, Hasselbladh H, et al. Läkarkåren en profession med allt mindre stöd och inflytande. Enkätstudie om svenska läkares arbetsmiljö 1992 och 2010. Läkartidningen. 2011;108:2652-6.  
  4. Gunnarsdotter S. Chefläkaren kontaktade inte läkarna i sin interna utredning. Läkartidningen. 2014;111:323-4.
  5. Gunnarsdotter S. Kollega till narkosläkaren: »Jag har känt mig utpekad som skyldig till att ha givit läkemedel som jag inte har gett«. Läkartidningen. 2014;111:322-3.

Kommentarer (3)

  • Då drog debatten igång

    2014-04-03 10:32 | Jan Halldin frågar sig varför kollegerna var så tysta i Astrid Lindgren-fallet (LT Nr 14 sid 625). Det var faktiskt så att jag som läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus publicerade en artikel på Dagens Nyheters debattsida dagen efter häktningen (7/3 2009) med titeln: ”Åklagaren har allvarligt skadat vår barnsjukvård”. Därmed ”drog debatten i de etablerade medierna igång på allvar”, enligt Sara Gunnarsdotter. Några dagar senare publicerade tre åklagare inklusive Peter Claesson en artikel på DN-debatt med rubriken ”Horribelt Lagercrantz”. De menade att läkare inte kunde stå över lagen, vilket jag aldrig påstått.
    Redan några dagar efter häktningen gick det ut ett påbud från sjukhusledningen att ingen anställd på Karolinska Universitetssjukhuset skulle yttra sig för media utan det skulle enbart ske via sjukhusets presstalesman.
    Samma år publicerade Karolinska University Press boken: ”Liv och död. Livsuppehållande behandling från början till slut”, som författats av fem läkare vid Karolinska inklusive jag själv samt en jurist. Dåvarande rektor försökte stoppa utgivningen, antagligen för att skydda Karolinskas varumärke. Boken handlade om vad som är mänskligt liv och när är det rimligt att inte fortsätta med livsuppehållande behandling. Denna fundamentala fråga har tyvärr kommit bort i diskussionen om Astrid Lindgren-fallet, som mest handlat om bristande dokumentation och juridiska tillkortakommanden.

    Hugo Lagercrantz, senior professor, Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus

    Jäv:

  • Vårdanställdas tystnad måste brytas

    2014-04-04 10:40 | Hugo Lagerkrantz skriver i sin kommentar till min artikel i LT nr 14/2014 om hur man från sjukhusledningens sida genom ett påbud fick anställda vid Karolinska Universitetssjukhuset att inte yttra sig till media i Astrid Lindgren-fallet - ett påbud som strider mot yttrandefriheten.
    Det viktigaste i vården just nu är att skapa ett sådant arbetsklimat att anställda vågar bryta sin tystnad exempelvis när patienters liv och hälsa hotas eller arbetskamrater utsätts för rättsövergrepp.
    En annan viktig aspekt, som Lagerkrantz mycket riktigt påpekar har kommit bort i diskussionen, är frågan om vad som är mänskligt liv och när det är rimligt att inte fortsätta med livsuppehållande behandling. Dessa frågeställningar avhandlas förutom i en bok, som Lagerkrantz nämner i sin kommentar och som jag tyvärr inte har läst, också i den klart sevärda pjäsen Intensiven, som just nu går på Stadsteatern.

    Jan Halldin, leg läk, med dr, pensionär

    Jäv:

  • Är alla läkare per automatik oskyldiga?

    2014-04-05 10:50 | Jag har noga följt den här debatten och läst väldigt många publicerade inlägg, närvarat i rättssalen, m.m. Bristande stöd av kollegor påstår Halldin. Jag har tvärt emot reagerat på hur kollegor, på ett tidigt stadium, utan några faktaupgifter, försvarat läkaren som att det var ett övergrepp att ens reagera på rättsläkarens larm. För det var ju faktiskt en kollega som larmade. Socialstyrelsens utredning som trots det höga morfin och tiopentalvärdet, och utan vidare reflektion, gör bedömningen att vård givits enl VBE, för att man inte kunnat identifiera några systemfel. När rättsväsendet börjar acceptera den typen av expertulåtanden som underlag för att lägga ner förundersökningar, DÅ bör vi oroa oss. Inte så att det måste finnas någon skyldig men nog skulle det varit fel att inte vända på alla stenar och försöka finna orsak till uppmätta värden.
    Är det självklart att läkare per automatik ska försvara kollegor utan tillgång till fakta, bara för att det är läkare? Handlar alla läkare alltid "rätt" i ett yrke där det finns mycket gråzon? Det borde ligga i allas intresse att utreda och förstå, både förklara värden men också öppet diskutera var gränsen för läkares så kallade vårdbeslut ska gå.
    Den intressanta frågan hade ju som författarna ovan säger, varit var gränsen för att avbryta vård rimligen ska gå. Hade domstolen kommit fram till att det var ställt utom all tvivel att läkaren gett tiopentalet och fortfarande medan barnet levde då hade frågan om rimligheten om avbrytande av vård kommit i fokus, och målet fått ett värde för framtida vård.
    Nu utsattes en kollega för stark psykisk press bara med den vinning att rättsväsendet blivit mer klara över att de behöver noga granska expertutlåtandens bevisvärde. Det i sig har nog större betydelse än vad många inser.

    Susanne Flyborg, överläkare, Landstinget Värmland

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Wikström svarar
på styrningskritik

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. () 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016