Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CSPP Läkartidningen 15/2014
Lakartidningen.se 2014-03-28

För allt vad intygen håller

Pelle Baeck
ST-läkare i neuropediatrik, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset i Kalmar

peter.baeck@ltkalmar.se

Jag jobbar på en barnhabiliteringavdelning med en av de viktigaste målgrupperna i samhället – viktigast för att den är ett mått på graden av civilisation. Även i de mest sönderfallande länder finns vård att tillgå för de starka och rika, men barn, och särskilt barn med funktionshinder, ligger långt ner på listan. Därför blir jag sorgsen av att min arbetsdag drunknar i intygsskrivande. Intyg till försäkringskassa, LSS, skolor/förskolor, assistansbolag, i princip allt mellan körkortstillstånd och intyg för att ta med mediciner på charterresan. Samtidigt finns det jag intygar till 90 procent att läsa i patientjournalen, nedtecknat och bevittnat av en annan yrkeskategori, eller så intygar jag det föräldrarna talat om för mig. Det är ett akut slöseri med min mänskliga närvaro i vårdsituationen.

Mitt förslag:

  • Låt alla yrkeskategorier inom vården skriva intyg. Varför ska läkaren intyga att ett barn har utvecklingsstörning om det är en psykologutredning som kommit fram till det? Eller att ett barn mår dåligt av mjölk? Säger föräldrarna det så är det troligen så.
  • Skapa kanaler för kommunikation mellan dem som vill ha intyg och vården. e-intyg är, precis som e-recept, rätt väg, men hellre ett 5-minuterssamtal med en handläggare än 30 minuters intygsskrivande.
  • Den mest radikala vägen: Lita på folk. Skit i intygen eller låt folk själva formulera sin situation eller sina behov. Jag sätter min läkarlön i pant på att det eventuella fusk detta skulle generera inte kommer i närheten av den enorma kostnad vi har nu för att administrera.

Min sits är inte unik för min yrkeskategori. Den uppseglande debatten om »New public management« ger mej hopp om att vi kan vara med och forma vår egen arbetssituation – om våra politiker kan lita på oss på samma sätt som jag vill att vi ska lita på patienterna och deras familjer.

Kommentarer (11)

  • Tack, Pelle

    2014-03-28 11:05 | Tack!

    Florian Martin, distriktsläkare, Hamnstadens Vårdcentral Lidköping

    Jäv:

  • Utmärkt förslag!

    2014-03-28 11:43 | Du beskriver även hur det ser ut inom vuxenpsykiatrin.

    Monica Z, vuxenpsykiater, öppenvårdpsykiatrin

    Jäv:

  • Inte fler intygsskrivare - färre intyg!

    2014-03-28 12:27 | Håller med dej om intygsraseriet. Antagligen löses en hel del genom "journal på nätet" - där patienten kan skriva ut material själv om gjorda utredningar osv. Det som är tokigt är sedan alla dessa onödiga intyg, som är slöseri med tid och pengar. men då blir det bara aningens bättre om en annan personalgrupp skriver dem. Om man vill sätta detta i system på en klinik, så låter man psykologer och sköterskor osv skriva intyget under veckan, och så skriver klinikchefen på alla på en gång efter lunch på fredag. Enkelt och smidigt och meningslöst.

    Robert Svartholm, distriktsläkare, Björknäs HC

    Jäv:

  • Helt rätt!

    2014-03-28 12:28 | Mycket bra inlägg. Håller med dig fullständigt, och det är vi nog många kollegor som gör.

    Anders Lampinen, överläkare, Vuxenpsykiatriska kliniken, Halmstad sjukhus

    Jäv:

  • 100 % medhåll!

    2014-03-28 12:32 | Jag har hävdat precis det du skriver under flera år nu på vår klinik, men det är en tung strid att kämpa. Försökte mig på en debattartikel i ämnet med exakt det du skriver, att man skall skippa intygen och låta patienter på heder och samvete få skriva på att de funktionsnedsättningar de har är sanningsenliga. Sen kan de själva ställas till svars för det om de skulle bluffa. Vi läkare skall inte användas som gisslan för att personer med olika diagnoser skall få olika rättigheter i samhället. Det handlar helt enkelt om rätt använd kompetens - det borde var enkelt! Behöver jag säga att min insändare refuserades utan kommentarer ...

    Anders Svenningsson, docent, överläkare i neurologi i Umeå, Neur klin, NUS

    Jäv:

  • Resursslöseri

    2014-03-29 11:29 | Instämmer helt i bl a Anders Svenningssons inlägg.
    Jag bytte specialitet för några år sedan, från internmedicin/endokrinologi till allmänmedicin. Ett val jag inte ångrat, då jag uppskattar den fantastiska variationen av arbetsuppgifter inom allmänläkeriet.
    MEN, det finns dagar då jag mycket allvarligt överväger en annan yrkesbana. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att intygsskrivande/kontakt med försäkringskassa/komplettering av tidigare författade intyg skulle utgöra en så stor del av min arbetstid.
    Vad gäller FK hamnar man ibland i helt absurda frågeställningar, samt förväntningar på vad jag som läkare kan intyga/förutse när det gäller en persons arbetsförmåga.
    Förutom tid flyttar det fokus från det jag är utbildad för, och dränerar mig på mycket energi som kunde användas konstruktivt för patienterna på ett mycket bättre sätt.
    Jag oroar mig också för hur detta på sikt kommer att påverka rekryteringen till läkaryrket i allmänhet,och allmänmedicin i synnerhet.
    Vi kommer allt längre från vårt yrkes kärnuppgifter!!


    Pia Sonne Sjaggo, specialist allmän intermedicin/endokrinologi/allmänmedicin, HC Arjeplog

    Jäv:

  • Mycket bra inlägg

    2014-03-29 21:24 | Jag håller med författaren och kommentatorerna. När olika intyg begärs från olika myndigheter (till exempel Socialtjänsten) till andra (till exempel Bostadsförmedlingens förturskö) så säger jag till den förste som begär det att det inte finns sådana skäl som kan göra att intyget godkänns. Får svaret att det måste bli ett nekande från den andra myndigheten för att den första ska göra något. Så jag frågar "Tycker Du som skattebetalare att det är vettigt att jag använder min skattebetalade arbetstid till något så meningslöst". Får svaret "det är vad som krävs hos oss". Jag har frågat chefer under årens lopp och de sa "Du måste skriva alla intyg som begärs". VILKET SLÖSERI – jag kunde använda min tid mer meningsfullt.

    Ann Gardner, överläkare, Järvapsykiatrin

    Jäv:

  • Precis så!!

    2014-03-31 07:59 | Klokt och rätt, Pelle!

    Lars Arvidsson, distriktsläkare, VC Jakobsgårdarna, Borlänge

    Jäv:

  • Absolut helt rätt

    2014-03-31 10:50 | När det gäller barn med födoämnesintolerans hade vi länge överenskommelse med länets kommuner att lita på vad föräldrarna säger. Detta har nu ändrats så att skolor och förskolor kräver läkarintyg om barnet behöver speciell kost (av medicinska skäl, inte religösa eller andra skäl). Många gånger kan vi inte bekräfta en överkänslighetsreaktion med blodprover eller pricktest utan måste ta in barnet för en provokation. Därefter kan vi alltså skriva ett medicinskt formellt korrekt intyg. En omfattande, tidskrävande och kostsam process helt i onödan. Vi saknar de resurserna och skriver oftast intyg baserade på anamnes. Jag anser att likväl som vi uppfostrats att tro på patientens anamnes skall även skola och förskola göra det. Visst finns det avarter men de allra flesta föräldrar vill inte att deras barn skall särbehandlas i onödan. Tro på patienten, det gör vi. Skulle leda till att vi slipper skriva hundratals intyg årligen från vår mottagning.

    Kent Åke Henricson, överläkare, Barnallergimottagningen, Hallands sjukhus Halmstad

    Jäv:

  • Utmärkt initativ!

    2014-04-01 11:43 | Det borde saneras rejält i gällande lagstiftning rörande läkares arbetsuppgifter. Andra exempel är signeringstvånget och sjukintygen(man kan göra det enkelt och patientsäkert såsom dom privata försäkringsbolagen) Varför måste dom offentliga verksammhetsområden krångla till det så?

    Klas Hellgren, öl, Alingsås Lasarett

    Jäv:

  • Amen

    2014-04-12 21:21 | Intygen intygar ju vad gäller funktionsnedsättning i slutändan ändå vad patienten beskriver så varför ska en läkare skriva under på det?
    Det som läkare - eller för den del annan personal kan göra - är att ange och intyga statusfynd men ett litet enkelt hembesök från handläggaren på kassan/bolaget/färdtjänsten skulle säga och ge så mycket mer och säkrare bedömning.

    Bo Bertilson, MD, PhD, CeFAM, NVS, KI

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016