Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CSPP Läkartidningen 15/2014
Lakartidningen.se 2014-03-28

För allt vad intygen håller

Pelle Baeck
ST-läkare i neuropediatrik, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset i Kalmar

peter.baeck@ltkalmar.se

Jag jobbar på en barnhabiliteringavdelning med en av de viktigaste målgrupperna i samhället – viktigast för att den är ett mått på graden av civilisation. Även i de mest sönderfallande länder finns vård att tillgå för de starka och rika, men barn, och särskilt barn med funktionshinder, ligger långt ner på listan. Därför blir jag sorgsen av att min arbetsdag drunknar i intygsskrivande. Intyg till försäkringskassa, LSS, skolor/förskolor, assistansbolag, i princip allt mellan körkortstillstånd och intyg för att ta med mediciner på charterresan. Samtidigt finns det jag intygar till 90 procent att läsa i patientjournalen, nedtecknat och bevittnat av en annan yrkeskategori, eller så intygar jag det föräldrarna talat om för mig. Det är ett akut slöseri med min mänskliga närvaro i vårdsituationen.

Mitt förslag:

  • Låt alla yrkeskategorier inom vården skriva intyg. Varför ska läkaren intyga att ett barn har utvecklingsstörning om det är en psykologutredning som kommit fram till det? Eller att ett barn mår dåligt av mjölk? Säger föräldrarna det så är det troligen så.
  • Skapa kanaler för kommunikation mellan dem som vill ha intyg och vården. e-intyg är, precis som e-recept, rätt väg, men hellre ett 5-minuterssamtal med en handläggare än 30 minuters intygsskrivande.
  • Den mest radikala vägen: Lita på folk. Skit i intygen eller låt folk själva formulera sin situation eller sina behov. Jag sätter min läkarlön i pant på att det eventuella fusk detta skulle generera inte kommer i närheten av den enorma kostnad vi har nu för att administrera.

Min sits är inte unik för min yrkeskategori. Den uppseglande debatten om »New public management« ger mej hopp om att vi kan vara med och forma vår egen arbetssituation – om våra politiker kan lita på oss på samma sätt som jag vill att vi ska lita på patienterna och deras familjer.

Kommentarer (11)

  • Tack, Pelle

    2014-03-28 11:05 | Tack!

    Florian Martin, distriktsläkare, Hamnstadens Vårdcentral Lidköping

    Jäv:

  • Utmärkt förslag!

    2014-03-28 11:43 | Du beskriver även hur det ser ut inom vuxenpsykiatrin.

    Monica Z, vuxenpsykiater, öppenvårdpsykiatrin

    Jäv:

  • Inte fler intygsskrivare - färre intyg!

    2014-03-28 12:27 | Håller med dej om intygsraseriet. Antagligen löses en hel del genom "journal på nätet" - där patienten kan skriva ut material själv om gjorda utredningar osv. Det som är tokigt är sedan alla dessa onödiga intyg, som är slöseri med tid och pengar. men då blir det bara aningens bättre om en annan personalgrupp skriver dem. Om man vill sätta detta i system på en klinik, så låter man psykologer och sköterskor osv skriva intyget under veckan, och så skriver klinikchefen på alla på en gång efter lunch på fredag. Enkelt och smidigt och meningslöst.

    Robert Svartholm, distriktsläkare, Björknäs HC

    Jäv:

  • Helt rätt!

    2014-03-28 12:28 | Mycket bra inlägg. Håller med dig fullständigt, och det är vi nog många kollegor som gör.

    Anders Lampinen, överläkare, Vuxenpsykiatriska kliniken, Halmstad sjukhus

    Jäv:

  • 100 % medhåll!

    2014-03-28 12:32 | Jag har hävdat precis det du skriver under flera år nu på vår klinik, men det är en tung strid att kämpa. Försökte mig på en debattartikel i ämnet med exakt det du skriver, att man skall skippa intygen och låta patienter på heder och samvete få skriva på att de funktionsnedsättningar de har är sanningsenliga. Sen kan de själva ställas till svars för det om de skulle bluffa. Vi läkare skall inte användas som gisslan för att personer med olika diagnoser skall få olika rättigheter i samhället. Det handlar helt enkelt om rätt använd kompetens - det borde var enkelt! Behöver jag säga att min insändare refuserades utan kommentarer ...

    Anders Svenningsson, docent, överläkare i neurologi i Umeå, Neur klin, NUS

    Jäv:

  • Resursslöseri

    2014-03-29 11:29 | Instämmer helt i bl a Anders Svenningssons inlägg.
    Jag bytte specialitet för några år sedan, från internmedicin/endokrinologi till allmänmedicin. Ett val jag inte ångrat, då jag uppskattar den fantastiska variationen av arbetsuppgifter inom allmänläkeriet.
    MEN, det finns dagar då jag mycket allvarligt överväger en annan yrkesbana. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att intygsskrivande/kontakt med försäkringskassa/komplettering av tidigare författade intyg skulle utgöra en så stor del av min arbetstid.
    Vad gäller FK hamnar man ibland i helt absurda frågeställningar, samt förväntningar på vad jag som läkare kan intyga/förutse när det gäller en persons arbetsförmåga.
    Förutom tid flyttar det fokus från det jag är utbildad för, och dränerar mig på mycket energi som kunde användas konstruktivt för patienterna på ett mycket bättre sätt.
    Jag oroar mig också för hur detta på sikt kommer att påverka rekryteringen till läkaryrket i allmänhet,och allmänmedicin i synnerhet.
    Vi kommer allt längre från vårt yrkes kärnuppgifter!!


    Pia Sonne Sjaggo, specialist allmän intermedicin/endokrinologi/allmänmedicin, HC Arjeplog

    Jäv:

  • Mycket bra inlägg

    2014-03-29 21:24 | Jag håller med författaren och kommentatorerna. När olika intyg begärs från olika myndigheter (till exempel Socialtjänsten) till andra (till exempel Bostadsförmedlingens förturskö) så säger jag till den förste som begär det att det inte finns sådana skäl som kan göra att intyget godkänns. Får svaret att det måste bli ett nekande från den andra myndigheten för att den första ska göra något. Så jag frågar "Tycker Du som skattebetalare att det är vettigt att jag använder min skattebetalade arbetstid till något så meningslöst". Får svaret "det är vad som krävs hos oss". Jag har frågat chefer under årens lopp och de sa "Du måste skriva alla intyg som begärs". VILKET SLÖSERI – jag kunde använda min tid mer meningsfullt.

    Ann Gardner, överläkare, Järvapsykiatrin

    Jäv:

  • Precis så!!

    2014-03-31 07:59 | Klokt och rätt, Pelle!

    Lars Arvidsson, distriktsläkare, VC Jakobsgårdarna, Borlänge

    Jäv:

  • Absolut helt rätt

    2014-03-31 10:50 | När det gäller barn med födoämnesintolerans hade vi länge överenskommelse med länets kommuner att lita på vad föräldrarna säger. Detta har nu ändrats så att skolor och förskolor kräver läkarintyg om barnet behöver speciell kost (av medicinska skäl, inte religösa eller andra skäl). Många gånger kan vi inte bekräfta en överkänslighetsreaktion med blodprover eller pricktest utan måste ta in barnet för en provokation. Därefter kan vi alltså skriva ett medicinskt formellt korrekt intyg. En omfattande, tidskrävande och kostsam process helt i onödan. Vi saknar de resurserna och skriver oftast intyg baserade på anamnes. Jag anser att likväl som vi uppfostrats att tro på patientens anamnes skall även skola och förskola göra det. Visst finns det avarter men de allra flesta föräldrar vill inte att deras barn skall särbehandlas i onödan. Tro på patienten, det gör vi. Skulle leda till att vi slipper skriva hundratals intyg årligen från vår mottagning.

    Kent Åke Henricson, överläkare, Barnallergimottagningen, Hallands sjukhus Halmstad

    Jäv:

  • Utmärkt initativ!

    2014-04-01 11:43 | Det borde saneras rejält i gällande lagstiftning rörande läkares arbetsuppgifter. Andra exempel är signeringstvånget och sjukintygen(man kan göra det enkelt och patientsäkert såsom dom privata försäkringsbolagen) Varför måste dom offentliga verksammhetsområden krångla till det så?

    Klas Hellgren, öl, Alingsås Lasarett

    Jäv:

  • Amen

    2014-04-12 21:21 | Intygen intygar ju vad gäller funktionsnedsättning i slutändan ändå vad patienten beskriver så varför ska en läkare skriva under på det?
    Det som läkare - eller för den del annan personal kan göra - är att ange och intyga statusfynd men ett litet enkelt hembesök från handläggaren på kassan/bolaget/färdtjänsten skulle säga och ge så mycket mer och säkrare bedömning.

    Bo Bertilson, MD, PhD, CeFAM, NVS, KI

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Läkarförening oroas av vårdköer på Karolinska

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. () 29 JUN 2016

bild

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (5 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Jobb i fokus

145 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons