Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CSTL Läkartidningen 11/2014
Lakartidningen.se 2014-03-10

Svensk psykiatrisk forskning kraftigt underfinansierad

Svensk psykiatrisk forskning är kraftigt underfinansierad sett i förhållande till den psykiska sjuklighetens omfattning och samhällsekonomiska konsekvenser. Artikelförfattarna efterlyser en bred handlingsplan för att öka förståelsen för satsningar på området.

Lena Flyckt
docent i psykiatri, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen
lena.flyckt@sll.se

Ulf Rydberg
professor emeritus i klinisk alkohol- och narkotikaforskning

Hans Ågren
professor emeritus i psykiatri; ordförande i Svenska psykiatriska föreningen 2003––2005

Svenska psykiatrer och forskare samlades strax före jul till en workshop arrangerad av Socialdepartementet och Svenska psykiatriska föreningen. Mötet hölls i Stockholm och samlade ett 40-tal inbjudna deltagare. Avsikten var att inventera hur psykiatrisk forskning och utbildning utvecklar psykiatrin och kommer dess patienter till del, men även att definiera hinder för framsteg och beskriva önskvärda mål och en handlingsplan.

Psykiska sjukdomar utgör en stor och växande andel av den totala sjukligheten och kräver allt större samhälleliga resurser. Psykiatri är också en allt populärare disciplin bland AT-läkare, vilket avspeglar sig i många sökande till varje specialistläkarblock (ST-block), åtminstone i storstadsregionerna. I ljuset av det ökade samhälleliga behovet och det växande intresset bör forskningen stimuleras för att garantera god och evidensbaserad kvalitet på behandlingsutbudet. Forskning integrerad i klinisk verksamhet innebär dessutom en större flexibilitet och ökad benägenhet att implementera framgångsrika behandlingsmetoder så att de kommer patienten till godo. Fort- och vidareutbildning bland psykiatrins personal främjas dessutom i en miljö där forskning och utveckling är en integrerad del av den kliniska verksamheten. Dock är svensk psykiatrisk forskning missgynnad vad gäller tilldelning av forskningsanslag jämfört med andra discipliner, vilket är olyckligt då forskning, utveckling och utbildning är så nära sammankopplade. Energiska åtgärder krävs för att stimulera psykiatrisk forskning kring behandling och om den långa rad av riskfaktorer som samverkar till psykisk sjukdom. Den psykiatriska vården måste fås att samspela bättre med den universitetsbundna forskningen. Det moderna begreppet translationell forskning är aktuellare än någonsin.

Det står helt klart att den psykiska ohälsan ökar snabbare än någon annan ohälsa. Detta får stora samhällsekonomiska konsekvenser och innebär mycket lidande för de drabbade och deras anhöriga. Psykiatrin är därför ett område som angår alla. Antalet sjukskrivningar på psykiatrisk indikation har ökat markant under 2000-talet. Den största ökningen ser vi hos unga personer och hos kvinnor i alla åldrar. De psykiatriska diagnoserna stod för en fjärdedel av alla påbörjade sjukskrivningar år 2012. Psykiska sjukdomar är därmed sedan 2011 den vanligaste diagnosen bland påbörjade sjukfall, och de har också de längsta sjukskrivningsperioderna med en medianlängd på 75 dagar, jämfört med övriga sjukdomars 43 dagar [1].

En OECD-rapport, publicerad i mars 2013, rapporterade att psykisk ohälsa i dag är den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden [2]. Europeiska kommissionen genomförde år 2010 en enkätstudie som visade att 17 procent av den svenska befolkningen under det senaste året hade sökt hjälp för psykiatriska problem, och 8 procent hade använt antidepressiva läkemedel. Siffrorna var högre än genomsnittet i de europeiska länderna [3].

Samhället har mycket att vinna på att uppmärksamma, aktivt förebygga och behandla den psykiska ohälsan, sett ur både individens och samhällets perspektiv. För att kunna vända utvecklingen behövs forskning om riskfaktorerna bakom denna närmast epidemiska utveckling av psykisk ohälsa. Hur kan hälso- och sjukvården bättre rehabilitera personer med psykisk ohälsa tillbaka till en bra funktion i samhället?

Sveriges kostnader för behandling av drabbade och för utebliven produktion uppskattas i dag till ca 70 miljarder kronor per år – en ökning med 20 miljarder på tio år – och 40 procent av alla sjukskrivningar görs med psykiatriska diagnoser [4]. Till detta kommer en markant sänkt livskvalitet och risk för suicid. De sjukdomar som det handlar om är alla kopplade till hjärnans komplexa samspel med sin omgivning: anorexi, bulimi, ADHD, autism, schizofreni, bipolär sjukdom, depression samt olika ångesttillstånd inom allmänpsykiatrin, rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.

En dubbel stigmatisering försvårar våra ansträngningar att rehabilitera patienter med psykiatriska funktionsnedsättningar. För det första utestängs sjuka individer från arbets­marknaden och får sämre tillgång till samhällets resurser, exempelvis i form av kroppssjukvård [4]. För det andra är psykiatrin som specialitet stigmatiserad. Antalet inslag i dagspress, radio och tv med »negativt« innehåll om svensk psykiatrisk verksamhet överstiger med bred marginal de »positiva«, och fördomar om psykisk sjukdom frodas.

Detta påverkar forskningsintensiteten inom psykiatrin. Beviljade forskningsmedel till psykiatrin står inte i paritet med problemets utbredning och samhällsekonomiska konsekvenser. Anslagen till psykiatrisk forskning motsvarar bara 0,1–0,2 procent av vad dessa sjukdomar kostar landet. Motsvarande anslag till exempelvis cancerforskning är 2 procent, alltså mellan tio och tjugo gånger högre [5]. 

Vår svenska psykiatriska forskning är tydligt eftersatt. Detta får konsekvenser för utbildning av personal och vård av patienter. Enligt konsensus från vår workshop behövs en handlingsplan som innefattar 1) informationskampanjer, 2) att Psykiatrifonden lanseras bredare, och 3) att allmänheten genom information bättre inser vikten av att stödja psykiatrisk forskning. Svenska universitet, landsting och kontrollerande myndigheter måste ges ett större delat ansvar för en effektiv forskningsverksamhet. Och denna omsorg om psykiskt sjuka personer måste få ökad prioritet i den politiska debatten och uppnå status av valfråga.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Försäkringskassan. Svar på regeringsuppdrag. Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport. Stockholm: Försäkringskassan; 2013.
  2. OECD. Mental Health and Work: Sweden. Paris: OECD Publishing; 2013. http://www.oecd.org/els/emp/mental-health-and-work-sweden.htm
  3. European Commission. Special Eurobaromenter 345. Mental health. Part 1: Report. Brussels: European Commission; 2010. Pages 52 and 56. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_345_en.pdf
  4. Socialstyrelsen. Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
  5. Kungl Vetenskapsakademien. Reformprogram för svensk psykiatriforskning. Stockholm: Kungl Vetenskapsakademien; 2011. Sidan 7. http://www.kva.se/Documents/Kalendarium/2011/110905_uttalande_psykiatriforskning.pdf

Kommentarer (6)

  • Brist på pengar eller idéer?

    2014-03-11 10:32 | Den bästa reklamen för forskning är god forskning med intressanta resultat. Jag tror att det finns en medvetenhet hos såväl allmänhet som politiker om hur viktig psykiatrin är.

    Det är inte detsamma som att man villkorslöst bör stödja psykiatrisk forskning med mera skattemedel. Ibland kan man känna att det inte hänt så mycket de senaste decennierna efter att man upptäckt anti-psykotiska och anti-depressiva medel. Optimismen har varit stor kring avbildande tekniker och receptorforskning, men vad har resultatet egentligen blivit? Har vi gjort några rön som varit patienterna tillgodo?

    Stagnationen inom den psykiatriska forskningen är inte bara ett nationellt fenomén, även internationellt lyser större forskningsgenombrott med sin frånvaro. Detta har gjort att rekryteringen till psykiatrin försämrats. Kanske attraherar specialiteten inte de främsta förmågorna i tillräcklig utsträckning.

    Att forska har inget egenvärde. Dålig forskning är dålig, medan framgångsrik forskning är bra.

    Är det verkligen så att pengar saknas för de innovativa projekten?

    Lars Bohman, psykiatriker, BeFeM, Malmö

    Jäv:

  • Psykiatrisk forskning går starkt framåt

    2014-03-14 18:47 | Tack för en bra och angelägen artikel. Just nu kommer ny kunskap från forskningen rörande psykiska sjukdomar i accelererande takt. De stora genetikstudierna ger oss ledtrådar till bakomliggande biologi. Över 100 gener kopplade till etiologin bakom schizofreni har nyligen presenterats, och bilden är densamma vid autism och vid bipolär sjukdom. Sverige har ett mycket bra läge att ta hand om och förädla denna kunskap med den ordning som råder inom sjukvård, goda register och stark neurobiologi.
    mvh
    Martin Schalling, ordförande, Psykiatrifonden

    Martin Schalling, professor, Karolinska institutet/Karolinska universitetssjukhuset

    Jäv:

  • Är psykiatrisk forskning verkligen dålig?

    2014-03-15 14:12 | Instämmer med Lars Bohman att bästa reklamen för forskning är god forskning. Detta är också bra reklam för specialiteten. Är då psykiatrisk forskning så dålig och i avsaknad av intressanta idéer som Lars Bohman antyder? Under de 40 år som jag sysslat med psykiatri har svepande påståenden i den riktningen varit vanliga och ofta stått oemotsagda.

    Jag känner inte till situationen tillräckligt bra för att kunna uttala mig om resten av landet, men i Göteborg har samtliga psykiatriska professorer egna anslag från Vetenskapsrådet, vilket brukar anses vara en kvalitetsgaranti. Av de som fick maximala anslag i den senaste utdelningen av ALF-medel i Göteborg sysslade nära hälften med psykiatri. När de gäller citeringsgrad ligger psykiatrikerna långt fram. Nyligen fick göteborgsforskare sammanlagt närmare 100 miljoner kr från Vetenskapsrådet och Forte för studier av de psykiatriska sjukdomarna hos äldre. I övriga landet finns internationellt uppmärksammad forskning inom bl a suicidologi, epidemiologi, hjärnavbildning, genetik, neurokemi, m m. Detta till trots, jämfört med den sjukdomsbörda som psykiatriska sjukdomstillstånd orsakar samhället och enskilda, tilldelas psykiatrin förhållandevis lite forskningsanslag.

    Depression kommer år 2020, enligt WHO, att passera hjärt–kärlsjukdomar som det sjukdomstillstånd som ger flest förlorade friska år. Glädjande nog ser vi nu att fler och fler unga läkstudenter söker sig till psykiatrisk forskning, kanske inte minst för att där finns både kvalitet och de stora utmaningarna.

    Ingmar Skoog, professor, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

    Jäv:

  • Underfinansierad forskning?

    2014-03-17 11:56 | Att psykiatrisk forskning får en proportionerligt mindre andel av forskningsanslagen kan vara ett tecken på att de anslagsbeviljande har samma uppfattning som jag, nämligen att forskningen inte håller samma klass som andra kliniska specialiteters. Det behöver ju inte vara orättvisa eller illvilja.

    Att psykiatrisk sjuklighet är betydande är vi överens om.

    Kvalitetsmått vad gäller forskning är svårt. Citationsindex kan korrumperas, anslagsbeviljande kan ibland bero mer på svågerpolitik än på verklig kvalitet. Som i samhället i stort.

    Vi kliniker på verkstadsgolvet saknar ofta forskarnas röst. Var är de farmakologiska studier som står fria från läkemedelsindustrins pengar, och var finns de djärva nya hypoteserna? Inom forskning kan man skilja mellan vägröjning, banbrytande forskning, och pinnplockande, som inte har lika betydande effekter. Dagens forskning ter sig utifrån mer som pinnplockning än vägröjning.

    Även i det internationella perspektivet plockas det mycket pinnved. Avbildningsteknikerna, biokemin och de genetiska framstegen har inte inneburit så mycket ny användbar kunskap. Det har varit en stor besvikelse.

    Lars Bohman, psykiatriker, BeFeM

    Jäv:

  • Svensk psykiatrisk forskning är bra och har en unik möjlighet att vara banbrytande!

    2014-03-17 17:15 | Det är alltid attraktivt att tänka på hur Sverige och svensk forskning blir framgångsrik. Världens största psykiatriska forskningsprojekt (Psychiatric GWAS Consortium) har nu analyserat över 100 000 prover från patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, depression, autism etc. Svenska forskare (inklusive undertecknad) bidrar med en inte föraktlig del av underlaget. Konsortiet är extremt framgångsrikt med ett antal publikationer i Lancet, Nature genetics etc. sedan 2011.

    Lars Bohman har rätt i att tidigare forskning visat på svårigheter att nå fram till nya läkemedel och vi har de senaste åren sett ett antal läkemedelsföretag dra ned drastiskt på investeringar inom området. Detta sammanfaller nu med en våg av data som pekar på inflammation, stamcellsfunktion och funktioner rörande energiproduktion och membranstabilitet för att nämna några lovande spår vi aldrig hade kunnat gissa oss till. Banbrytande precis som Lars Bohman önskar!

    Kärnfrågan är dels om vi har råd att inte satsa på forskning givet de kostnader som presenteras i artikeln ovan och de framsteg som nu sker samtidigt som forskningsansvaret i ökad omfattning kommit att ligga på samhällets stöd-mekanismer? Det blir speciellt intressant för ett land som Sverige som har så bra register, epidemiologi, avbildningstekniker och neurobiologi, en unik möjlighet att vara banbrytande just när fynd av nya mekanismer ska tas till kliniken, kopplas till val av val av redan befintlig medicinering och utveckling av biomarkörer. Precis samma utveckling som vi nu är i första fasen av har man sett inom cancer och kardiovaskulär forskning mm där dödligheten sjunkit drastiskt. Så en slutsats blir att vi behöver lägga en rätt besvärlig fas till handlingarna och titta framåt. Det är verkligen nu vi behöver samhällets och våra politikers mod och stöd för att nå ut till verkstadsgolvet, precis det som Lars Bohman så riktigt efterlyser.

    Dr. Bohmans hypotes att klassen på forskningen bedöms som låg saknar stöd. VR ger i stort samma procent beviljande inom psykiatrin som inom somatiska områden. En stor del av problemet med underfinansiering av psykiatrisk forskning kan härledas till lägre stöd via donationsmedel. Filantropiskt stöd har avgörande betydelse för de stora framstegen inom cancer och andra somatiska områden. Inom psykiatrin är det mycket svagt. De flesta analyser pekar på att det har att göra med stigmatisering av fältet och sjukdomarna. Lyckas vi samman bekämpa detta stigma är det min övertygelse att vi får en stärkt forskning samt en bättre vård.

    Martin Schalling, Professor, Ordf Psykiatrifonden, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

    Jäv:

  • Psykiatrifonden måste växa!

    2014-03-29 13:15 | Vi är en grupp som bildat nätverket SENIORA PSYKIATER och finner att det är mycket viktigt att svensk psykiatrisk forskning kan få ökat stöd från allmänheten. Vi vill därför komplettera artikeln och kommentarerna med information till alla potentiella givare vart de skall vända sig för att stödja Psykiatrifondens verksamhet med ekonomiskt bidrag.

    Se information om fonden på www.psykiatrifonden.se

    Psykiatrifondens Plusgirokonto är 90 07 50 – 1 och Bankgirokontot är 900-7501.

    Björn-Erik Thalén
    Sammankallande och talesperson vid dagens möte i SENIORA PSYKIATER

    Björn-Erik Thalén, psykiatriker, PhD, Leg. psykoterapeut och handledare i KBT, Allmänpsykiatriska kliniken, Västerås

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Kvalitet inom klinisk forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet Distriktsläkaren August Johan Brandt rapporterade om arbetarnas hälsa

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons