Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CWDD Läkartidningen 20/2014
Lakartidningen.se 2014-05-13

Goda skäl för att pröva nya styrmodeller i vården

Det finns ingen bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. Därför krävs nytänkande för att åstadkomma incitament som främjar en helhetssyn på patienten, skriver Peter Lindgren.

Peter Lindgren
med dr, verksam vid IVBAR; knuten till Medical management centrum, Karolinska institutet, Solna

Under 1990-talet började landstingen gå från systemet med fasta anslag till att i stället använda olika former av ersättningar kopplade till prestationer i form av utförda vårdåtgärder, antal behandlade diagnoser eller uppnådda mål.

Tillgänglig forskning om ersättningssystemens effekter tyder på att införandet av rörliga ersättningar har varit ett framgångsrikt styrmedel för att öka produktiviteten och minska vårdköerna. Samtidigt finns en utbredd kritik från sjukvårdens personal som upplever att de mål som premieras i ersättningssystemen i bland står i konflikt med målet bästa möjliga hälsoutfall för patienten.

I en nyligen publicerad rapport [1] som getts ut av det politiskt oberoende Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS (Fakta 1), ger jag ett antal rekommendationer för hur den ekonomiska styrningen av vården kan förbättras.

Fakta 1. SNS

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. (Fakta: SNS)

Ett förslag är att gå mot mer värdebaserad ersättning. Värdebaserad ersättning syftar till att möjliggöra innovation och värdeutveckling genom att fokusera på patientens hälsa och integrerade vårdkedjor, snarare än på de processer och aktiviteter som ingår i själva behandlingen. Detta gör att de professionella och ekonomiska drivkrafterna pekar åt samma håll – bättre nytta för patienten ger också högre ersättning.

Värdebaserad ersättning kan med fördel introduceras i form av vårdepisodersättning, där vårdgivaren får en fast ersättning som ska täcka alla vårdinsatser för en diagnos eller ett ingrepp.

Detta ger vårdgivarna incitament att samordna vården med fokus på patientens bästa. Det är också viktigt att den värdebaserade ersättningen utformas med hänsyn till att vissa patienter kan vara svårare att behandla. De flesta ersättningsmodeller skapar incitament för utföraren att prioritera »lätta« patienter som genererar högre intäkter eller belastar budgeten mindre än andra.

Ett intressant exempel på ett värdebaserat system finns i Stockolm. Stockholms läns landsting ersätter sedan 1 oktober 2013 operationer inom ramen för Vårdval ryggkirurgi enligt värdebaserade principer. Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om vilka effekter som införandet av modellen har haft. Erfarenheter från en mindre fullödig modell, där Stockholms läns landsting använt vårdepisodersättning inom ramen för Vårdval höft- och knäprotes­operationer, tyder dock på att kostnaderna minskat och att kvaliteten ökat.

För närvarande pågår ett intensivt arbete runt om i landet för att utveckla värdebaserade uppföljnings- och ersättningsmodeller. På nationell nivå finansierar Socialdepartementet ett samarbete (SVEUS) där sju landsting och regioner deltar: Dalarna, Jämtland, Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland.

Samtidigt ska det sägas att komplexa ersättningsmodeller som värdebaserad ersättning inte är den bästa modellen för alla situationer. För svåra fall, där patienterna exempelvis har svår samsjuklighet, är traditionella ersättningsmodeller mer lämpade.  Avancerade ersättningsmodeller, som värdebaserad ersättning, lämpar sig bäst för tydligt avgränsade sjukdomsfall.

Min slutsats är att det inte finns en bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. För att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen med de begränsade resurser som finns måste ersättningssystemen utformas med hänsyn till vårdtyp, verksamhetens syfte och bedömda effekter. Men för att modellerna ska fungera är det viktigt att de inte skapar incitament som står i konflikt med vårdpersonalens pliktkänsla och värderingar.

Värdebaserad ersättning är den av de prestationsbaserade ersättningsmodellerna som fokuserar på nytta för patienten och därmed bäst står i samklang med vårdpersonalens syn på sitt uppdrag.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är verksam vid FoU-bolaget IVBAR.

Referenser

  1. Lindgren P. Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle; 2014.

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016