Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CWDD Läkartidningen 20/2014
Lakartidningen.se 2014-05-13

Goda skäl för att pröva nya styrmodeller i vården

Det finns ingen bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. Därför krävs nytänkande för att åstadkomma incitament som främjar en helhetssyn på patienten, skriver Peter Lindgren.

Peter Lindgren
med dr, verksam vid IVBAR; knuten till Medical management centrum, Karolinska institutet, Solna

Under 1990-talet började landstingen gå från systemet med fasta anslag till att i stället använda olika former av ersättningar kopplade till prestationer i form av utförda vårdåtgärder, antal behandlade diagnoser eller uppnådda mål.

Tillgänglig forskning om ersättningssystemens effekter tyder på att införandet av rörliga ersättningar har varit ett framgångsrikt styrmedel för att öka produktiviteten och minska vårdköerna. Samtidigt finns en utbredd kritik från sjukvårdens personal som upplever att de mål som premieras i ersättningssystemen i bland står i konflikt med målet bästa möjliga hälsoutfall för patienten.

I en nyligen publicerad rapport [1] som getts ut av det politiskt oberoende Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS (Fakta 1), ger jag ett antal rekommendationer för hur den ekonomiska styrningen av vården kan förbättras.

Fakta 1. SNS

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. (Fakta: SNS)

Ett förslag är att gå mot mer värdebaserad ersättning. Värdebaserad ersättning syftar till att möjliggöra innovation och värdeutveckling genom att fokusera på patientens hälsa och integrerade vårdkedjor, snarare än på de processer och aktiviteter som ingår i själva behandlingen. Detta gör att de professionella och ekonomiska drivkrafterna pekar åt samma håll – bättre nytta för patienten ger också högre ersättning.

Värdebaserad ersättning kan med fördel introduceras i form av vårdepisodersättning, där vårdgivaren får en fast ersättning som ska täcka alla vårdinsatser för en diagnos eller ett ingrepp.

Detta ger vårdgivarna incitament att samordna vården med fokus på patientens bästa. Det är också viktigt att den värdebaserade ersättningen utformas med hänsyn till att vissa patienter kan vara svårare att behandla. De flesta ersättningsmodeller skapar incitament för utföraren att prioritera »lätta« patienter som genererar högre intäkter eller belastar budgeten mindre än andra.

Ett intressant exempel på ett värdebaserat system finns i Stockolm. Stockholms läns landsting ersätter sedan 1 oktober 2013 operationer inom ramen för Vårdval ryggkirurgi enligt värdebaserade principer. Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om vilka effekter som införandet av modellen har haft. Erfarenheter från en mindre fullödig modell, där Stockholms läns landsting använt vårdepisodersättning inom ramen för Vårdval höft- och knäprotes­operationer, tyder dock på att kostnaderna minskat och att kvaliteten ökat.

För närvarande pågår ett intensivt arbete runt om i landet för att utveckla värdebaserade uppföljnings- och ersättningsmodeller. På nationell nivå finansierar Socialdepartementet ett samarbete (SVEUS) där sju landsting och regioner deltar: Dalarna, Jämtland, Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland.

Samtidigt ska det sägas att komplexa ersättningsmodeller som värdebaserad ersättning inte är den bästa modellen för alla situationer. För svåra fall, där patienterna exempelvis har svår samsjuklighet, är traditionella ersättningsmodeller mer lämpade.  Avancerade ersättningsmodeller, som värdebaserad ersättning, lämpar sig bäst för tydligt avgränsade sjukdomsfall.

Min slutsats är att det inte finns en bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. För att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen med de begränsade resurser som finns måste ersättningssystemen utformas med hänsyn till vårdtyp, verksamhetens syfte och bedömda effekter. Men för att modellerna ska fungera är det viktigt att de inte skapar incitament som står i konflikt med vårdpersonalens pliktkänsla och värderingar.

Värdebaserad ersättning är den av de prestationsbaserade ersättningsmodellerna som fokuserar på nytta för patienten och därmed bäst står i samklang med vårdpersonalens syn på sitt uppdrag.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är verksam vid FoU-bolaget IVBAR.

Referenser

  1. Lindgren P. Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle; 2014.

Kommentera

Kommentera

Tillverkaren överger Macchiarini-metoden

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

bild

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (1 kommentar) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (6 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons