Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CWDD Läkartidningen 20/2014
Lakartidningen.se 2014-05-13

Goda skäl för att pröva nya styrmodeller i vården

Det finns ingen bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. Därför krävs nytänkande för att åstadkomma incitament som främjar en helhetssyn på patienten, skriver Peter Lindgren.

Peter Lindgren
med dr, verksam vid IVBAR; knuten till Medical management centrum, Karolinska institutet, Solna

Under 1990-talet började landstingen gå från systemet med fasta anslag till att i stället använda olika former av ersättningar kopplade till prestationer i form av utförda vårdåtgärder, antal behandlade diagnoser eller uppnådda mål.

Tillgänglig forskning om ersättningssystemens effekter tyder på att införandet av rörliga ersättningar har varit ett framgångsrikt styrmedel för att öka produktiviteten och minska vårdköerna. Samtidigt finns en utbredd kritik från sjukvårdens personal som upplever att de mål som premieras i ersättningssystemen i bland står i konflikt med målet bästa möjliga hälsoutfall för patienten.

I en nyligen publicerad rapport [1] som getts ut av det politiskt oberoende Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS (Fakta 1), ger jag ett antal rekommendationer för hur den ekonomiska styrningen av vården kan förbättras.

Fakta 1. SNS

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. (Fakta: SNS)

Ett förslag är att gå mot mer värdebaserad ersättning. Värdebaserad ersättning syftar till att möjliggöra innovation och värdeutveckling genom att fokusera på patientens hälsa och integrerade vårdkedjor, snarare än på de processer och aktiviteter som ingår i själva behandlingen. Detta gör att de professionella och ekonomiska drivkrafterna pekar åt samma håll – bättre nytta för patienten ger också högre ersättning.

Värdebaserad ersättning kan med fördel introduceras i form av vårdepisodersättning, där vårdgivaren får en fast ersättning som ska täcka alla vårdinsatser för en diagnos eller ett ingrepp.

Detta ger vårdgivarna incitament att samordna vården med fokus på patientens bästa. Det är också viktigt att den värdebaserade ersättningen utformas med hänsyn till att vissa patienter kan vara svårare att behandla. De flesta ersättningsmodeller skapar incitament för utföraren att prioritera »lätta« patienter som genererar högre intäkter eller belastar budgeten mindre än andra.

Ett intressant exempel på ett värdebaserat system finns i Stockolm. Stockholms läns landsting ersätter sedan 1 oktober 2013 operationer inom ramen för Vårdval ryggkirurgi enligt värdebaserade principer. Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om vilka effekter som införandet av modellen har haft. Erfarenheter från en mindre fullödig modell, där Stockholms läns landsting använt vårdepisodersättning inom ramen för Vårdval höft- och knäprotes­operationer, tyder dock på att kostnaderna minskat och att kvaliteten ökat.

För närvarande pågår ett intensivt arbete runt om i landet för att utveckla värdebaserade uppföljnings- och ersättningsmodeller. På nationell nivå finansierar Socialdepartementet ett samarbete (SVEUS) där sju landsting och regioner deltar: Dalarna, Jämtland, Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland.

Samtidigt ska det sägas att komplexa ersättningsmodeller som värdebaserad ersättning inte är den bästa modellen för alla situationer. För svåra fall, där patienterna exempelvis har svår samsjuklighet, är traditionella ersättningsmodeller mer lämpade.  Avancerade ersättningsmodeller, som värdebaserad ersättning, lämpar sig bäst för tydligt avgränsade sjukdomsfall.

Min slutsats är att det inte finns en bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. För att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen med de begränsade resurser som finns måste ersättningssystemen utformas med hänsyn till vårdtyp, verksamhetens syfte och bedömda effekter. Men för att modellerna ska fungera är det viktigt att de inte skapar incitament som står i konflikt med vårdpersonalens pliktkänsla och värderingar.

Värdebaserad ersättning är den av de prestationsbaserade ersättningsmodellerna som fokuserar på nytta för patienten och därmed bäst står i samklang med vårdpersonalens syn på sitt uppdrag.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är verksam vid FoU-bolaget IVBAR.

Referenser

  1. Lindgren P. Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle; 2014.

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. () 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. () 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (2 kommentarer) 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons Annons