Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CWDD Läkartidningen 20/2014
Lakartidningen.se 2014-05-13

Goda skäl för att pröva nya styrmodeller i vården

Det finns ingen bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. Därför krävs nytänkande för att åstadkomma incitament som främjar en helhetssyn på patienten, skriver Peter Lindgren.

Peter Lindgren
med dr, verksam vid IVBAR; knuten till Medical management centrum, Karolinska institutet, Solna

Under 1990-talet började landstingen gå från systemet med fasta anslag till att i stället använda olika former av ersättningar kopplade till prestationer i form av utförda vårdåtgärder, antal behandlade diagnoser eller uppnådda mål.

Tillgänglig forskning om ersättningssystemens effekter tyder på att införandet av rörliga ersättningar har varit ett framgångsrikt styrmedel för att öka produktiviteten och minska vårdköerna. Samtidigt finns en utbredd kritik från sjukvårdens personal som upplever att de mål som premieras i ersättningssystemen i bland står i konflikt med målet bästa möjliga hälsoutfall för patienten.

I en nyligen publicerad rapport [1] som getts ut av det politiskt oberoende Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS (Fakta 1), ger jag ett antal rekommendationer för hur den ekonomiska styrningen av vården kan förbättras.

Fakta 1. SNS

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. (Fakta: SNS)

Ett förslag är att gå mot mer värdebaserad ersättning. Värdebaserad ersättning syftar till att möjliggöra innovation och värdeutveckling genom att fokusera på patientens hälsa och integrerade vårdkedjor, snarare än på de processer och aktiviteter som ingår i själva behandlingen. Detta gör att de professionella och ekonomiska drivkrafterna pekar åt samma håll – bättre nytta för patienten ger också högre ersättning.

Värdebaserad ersättning kan med fördel introduceras i form av vårdepisodersättning, där vårdgivaren får en fast ersättning som ska täcka alla vårdinsatser för en diagnos eller ett ingrepp.

Detta ger vårdgivarna incitament att samordna vården med fokus på patientens bästa. Det är också viktigt att den värdebaserade ersättningen utformas med hänsyn till att vissa patienter kan vara svårare att behandla. De flesta ersättningsmodeller skapar incitament för utföraren att prioritera »lätta« patienter som genererar högre intäkter eller belastar budgeten mindre än andra.

Ett intressant exempel på ett värdebaserat system finns i Stockolm. Stockholms läns landsting ersätter sedan 1 oktober 2013 operationer inom ramen för Vårdval ryggkirurgi enligt värdebaserade principer. Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om vilka effekter som införandet av modellen har haft. Erfarenheter från en mindre fullödig modell, där Stockholms läns landsting använt vårdepisodersättning inom ramen för Vårdval höft- och knäprotes­operationer, tyder dock på att kostnaderna minskat och att kvaliteten ökat.

För närvarande pågår ett intensivt arbete runt om i landet för att utveckla värdebaserade uppföljnings- och ersättningsmodeller. På nationell nivå finansierar Socialdepartementet ett samarbete (SVEUS) där sju landsting och regioner deltar: Dalarna, Jämtland, Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland.

Samtidigt ska det sägas att komplexa ersättningsmodeller som värdebaserad ersättning inte är den bästa modellen för alla situationer. För svåra fall, där patienterna exempelvis har svår samsjuklighet, är traditionella ersättningsmodeller mer lämpade.  Avancerade ersättningsmodeller, som värdebaserad ersättning, lämpar sig bäst för tydligt avgränsade sjukdomsfall.

Min slutsats är att det inte finns en bästa möjliga ersättningsmodell som fungerar i alla vårdsituationer. För att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen med de begränsade resurser som finns måste ersättningssystemen utformas med hänsyn till vårdtyp, verksamhetens syfte och bedömda effekter. Men för att modellerna ska fungera är det viktigt att de inte skapar incitament som står i konflikt med vårdpersonalens pliktkänsla och värderingar.

Värdebaserad ersättning är den av de prestationsbaserade ersättningsmodellerna som fokuserar på nytta för patienten och därmed bäst står i samklang med vårdpersonalens syn på sitt uppdrag.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är verksam vid FoU-bolaget IVBAR.

Referenser

  1. Lindgren P. Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle; 2014.

Kommentera

Kommentera

Psykiatriska kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Annons Annons
bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (12 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons