Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CXAL Lakartidningen.se 2014-05-14

Personer med schizofreni fortfarande bland de mest utsatta

Det har gått tjugo år sedan riksdagen år 1994 beslutade att avsluta den 130-åriga epok då att allvarligt psykiskt sjuka »vårdades« på institutioner som sinnessjukhus och mentalsjukhus. Beslutet bör ses som en stor socialpolitisk och humanitär reform.

Harald Wilhelmsson, ordförande, Schizofreniföreningen i Skåne

Per Torell, förbundsordförande, Schizofreniförbundet

Jimmie Trevett, ordförande, Riksförbundet social och mental hälsa (RSMH)

Följderna av beslutet har dock vållat stora problem och lidanden för många personer med schizofreni och liknande psykoser, och en ökad belastning för de anhöriga [1, 2]. Orsaken är att riksdagen bortsåg från Psykiatriutredningens rekommendationer om att de drabbade behövde en modern och tillgänglig psykiatrisk vård, en bostad, någonting att göra, ett socialt stöd och en lagstiftning som gav dem skydd för att kunna integreras i samhället [1-3].

I en artikel i Dagens Medicin (8 apr 2010) belyste vi bristerna i levnadsförhållanden för personer med schizofreni. Artikeln föranledde inlägg från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och landsting och patientorganisationer [4-7]. Situationen är fortfarande i huvudsak oförändrad.

I dag är det allmänt känt att många personer med schizofreni och liknande psykoser fortfarande lever ett både kortare och sämre liv än före riksdagsbeslutet 1994. Hemlösheten har ökat, liksom fattigdomen och dödligheten i fysiska sjukdomar. Mångas liv präglas även av sysslolöshet, isolering och utanförskap [5]. Situationen har blivit värre sedan 1994 och den har hittills inte kunnat påverkas nämnvärt genom insatser från regering, vårdansvariga och myndigheter.

Staten har sedan år 1995 försökt förbättra den psykiatriska vården och det sociala stödet bland annat genom stora nationella ekonomiska satsningar i form av generella stimulansbidrag avsedda för vård av allvarligt psykiskt sjuka till kommuner och landsting under perioden 2000–2011. Resultaten (det vill säga bättre livssituation för de drabbade) har i allt väsentligt uteblivit [8-12].

Från och med 2012 till och med 2016 satsar regeringen i stället på prestationsbaserade stimulansbidrag till kommuner och landsting och på nya nationella administrativa register för att följa upp utvecklingen, den så kallade Prio-satsningen [13, 14].

Kritik har framförts mot Prio-satsningen från olika håll och gäller främst följande förhållanden:

• Alltför kortsiktig satsning för att ändra på de grundläggande bristerna i både barn och ungas situation, och på situationen för personer som har en omfattande och komplicerad problematik [15].
• Otydliga målsättningar för Prio-satsningen 2013–2016. De behöver utvecklas om de ska vara möjliga att följa upp [16].
• Svaga eller inga samband mellan de prestationer man hittills krävt av kommuner och landsting och önskvärda förändringar. Det gäller till exempel fysisk sjuklighet, dödlighet, hemlöshet, fattigdom och brister i levnadsförhållanden [15].
• Inga effektiva insatser för att lätta bördan för de anhöriga [17].
• Ingen utvidgning och förnyelse av den effektiva reformen personligt stöd till de drabbade genom personliga ombud [13, 14].
• Lagstiftning som styrmedel har fått en alltför undanskymd plats [13].

Prio-satsningen innehåller inte heller några tydliga åtgärder mot stigma och diskriminering, eller något stöd för att genomföra FN:s mänskliga rättighetsperspektiv eller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige ratificerat. Även rättssäkerheten är fortfarande starkt eftersatt [13, 14].

Trots allt är Prio-satsningen ett steg framåt jämfört med förhållandena under perioden 1995–2011. Den har inneburit ett fokus på den psykiska ohälsan hos barn och unga och på situationen för personer med omfattande och komplicerad psykiatrisk problematik [13].

Satsningen behöver dock, enligt vår uppfattning, förlängas med ytterligare tio år för att verkligen ändra på nuvarande brister. Den måste också kompletteras avseende mål och ett antal nya initiativ inom bland annat följande områden:

• Åtgärder som minskar den höga dödligheten, hemlösheten, sysslolösheten, ensamheten och fattigdomen och som skyddar de drabbade som lever under svåra förhållanden i samhället.
• De evidensbaserade insatser och kliniska riktlinjer som finns tillgängliga inom både psykiatrisk vård och social omsorg och som i grunden skulle kunna förbättra situationen för personer med schizofreni och liknande psykoser bör tillämpas [15].
• Politiskt stöd till psykiatrin i Sverige för modernisering och för att den ska komma i paritet med den somatiska vården. Psykiatrin behöver stöd för att den ska bli en öppen och transparent verksamhet och kunna utveckla kvaliteten i verksamheten, den kliniska forskningen och utbildningen av läkare och övrig personal.
• Samhällsintegration i enlighet med riksdagens beslut även för de personer som fortfarande lever sina liv på institutioner och under institutionsliknande förhållanden, till exempel inom så kallade HVB-hem och gruppboenden med över 7–9 platser [1, 2].
• Minska den omfattande stigmatiseringen och diskrimineringen av psykiskt sjuka i det svenska samhället [5].
• Förbättringen av den fysiska hälsan hos personer med schizofreni och liknande psykoser kräver att allmänpsykiatrin/rättspsykiatrin och enskilda psykiatrer tar ett ökat ansvar för sina patienters fysiska hälsa.
• Patienter och anhöriga måste få verkligt inflytande över sin situation och sin behandling och över det stöd de behöver för att kunna leva integrerade i samhället i enlighet med 1994 års riksdagsbeslut. Information och delaktighet räcker inte [2, 18].

Vem tar ansvar för helheten? Människor med multipla sociala, medicinska eller psykologiska problem möts av flockar av personal som alla har ansvar för en liten del av individens situation. Det är ineffektivt och kostsamt. Ska det vara så?

Det finns sedan många år evidensbaserade organisationer som klarar av att möta individer med multipla problem på ett effektivt och humanitärt sätt, men de finns inte med i någon tydlig satsning inom Prio-satsningen [13-15].

Hur kan det komma sig att personer med schizofreni och liknande psykoser i dag lever 20 år kortare liv än befolkningen i övrigt? När de vistades på institutioner levde de 1,5 år längre [19, 20]. Myndigheterna har hittills inte redovisat orsakerna, och inte heller några program för att förändra situationen.

Många har insikterna och kunskaperna, men finns viljan att förändra livssituationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och fortsätta deras integration i samhället i enlighet med 1994 års riksdagsbeslut [20, 21] Om inte, vad är då alternativet för framtiden?

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Psykiskt stördas villkor. Regeringens proposition 1993/94:218.
  2. Psykiskt stördas villkor. Socialutskottets betänkande. 1993/94:SoU28.
  3. Välfärd och valfrihet – service, stöd och vård av psykiskt störda. Slutbetänkande av Psykiatriutredningen. SOU 1992:7.
  4. Prio. Psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016. Stockholm: Socialdepartementet; 2011.
  5. Holm LE. Psykiskt sjuka får sämre vård. Brännpunkt. Svenska Dagbladet. 22 jun 2010.
  6. Wieselgren IM. SKL: »Vi har ett jättestort ansvar«. Svenska Dagbladet. 22 jun 2010.
  7. Lundgren, Wilhelmsson H. Psykiskt sjuka mer utsatta på senare år. Brännpunkt. Svenska Dagbladet. 29 jun 2010.
  8. Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Slutrapport från nationell tillsyn 2002–2004. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005. Artikelnr 2005-109-17.
  9. Satsning på psykiatri och socialtjänst 2005–2006. Socialstyrelsens uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007. Artikelnr 2007-103-3.
  10. Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet. RIR 2009:10. Stockholm: Riksrevisionen; 2009.
  11. Statens psykiatrisatsning 2007–2011. Slutrapport 2012:24. Stockholm: Stadskontoret; 2012.
  12. Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen: 2013.
  13. Prio – Psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  14. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014–2016. Stockholm: Socialdepartementet; 2013. Artikelnr 2013-6-27.
  15. The 11th Community Mental Health  (CMH) conference, Lund, 3–4 juni 2013. http://www.schizofreniforeningarna.se/
  16. Utvärdering av handlingsplanen Prio – psykisk ohälsa. Lägesrapport 2013:7. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys; 2013.
  17. Flyckt L, Löthman A, Jörgensen L, et al. Burden of informal care giving to patients with psychoses: A descriptive and methodological study. Int J Soc Psychiatry. 2013;59(2):137-46.
  18. Lennartsson F. Patienterna måste få verkligt inflytande. Brännpunkt. Svenska Dagbladet. 7 jan 2013.
  19. Nilsson LL, Lögdberg B. Dead and forgotten – postmortem time before discovery as indicator of social isolation and inadequate mental healthcare in schizophrenia. Schizophr Res. 2008;102(1-3):337-9.
  20. Nilsson LL, Lögdberg B. Glömda av samhället. Många med schizofreni dör i ensamhet. Dagens Nyheter. 27 maj 2008.
  21. Flyckt L, Rydberg U, Ågren H. Svensk psykiatrisk forskning kraftigt underfinansierad. Läkartidningen. 2014;111:CSTL.

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016