Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CXT4 Läkartidningen 24/2014
Lakartidningen.se 2014-06-10

Inga metoduppgifter? Inga jämförbara laboratorieresultat

Det går inte att tolka aggregerade laboratoriedata utan kännedom om de mätmetoder som använts. Metoduppgifter måste finnas med tillsammans med de laboratoriedata som registreras i kvalitetsregister, anser Equalis. 

Gunnar Nordin
leg läkare, vd Equalis AB, Uppsala

gunnar.nordin@Equalis.se

Alla laboratorieresultat har en osäkerhet, varav slumpfelet utgör en stor andel. Slumpfelet är det som den erfarne klinikern, ofta intuitivt, tar hänsyn till vid tolkningen av resultatet genom att sätta in det i rätt kontext. När man gör sammanställningar av laboratorieresultat för flera patienter eller över tid får emellertid en annan källa till osäkerheten, riktigheten, stor betydelse. Användningen av medel-HbA1c i det Nationella diabetesregistret (NDR) är ett bra exempel. 

HbA1c är en viktig variabel för uppföljning av patienter med diabetes och är numera även ett diagnoskriterium [1]. I den senaste årsrapporten från Nationella diabetesregistret [2] konstateras att det efter en följd av år med stigande medel-HbA1c nu finns en positiv trend, det vill säga att medel-HbA1c för 2013 är lägre än för 2012 för såväl primärvårdspatienter som för medicinklinikpatienter (Figur 1), något som enligt NDR:s årsrapport »mycket väl kan vara ett resultat av mer intensivt kvalitetsarbete« [2].

HbA1c mäts i Sverige med analysmetoder från fem olika företag; Axis Shield (Afinion HbA1c), BioRad (Variant II, Variant Turbo, D10 HbA1c), Roche (Tina-quant), Siemens (DCA 2000, Vantage) och Tosoh Bioscience (G5, G7, G8), samt med »in house«-metoden Mono S HPLC. Samtliga metoder, inklusive Mono S HPLC, är standardiserade till IFCC:s (International Federation for Clinical Chemistry and Laboratory Medicine) referensmetod och förväntas ge samma mätresultat.

Equalis skickar regelbundet ut prov för att kontrollera hur noggrant man mäter. Tio gånger per år får laboratorier, vårdcentraler och mottagningar som mäter HbA1c möjlighet att se hur just deras instrument presterar. I dessa prov mäter man ibland lite för högt, ibland lite för lågt. Kvalitetsmålet innebär till exempel att vid den diagnostiska nivån 48 mmol/mol får felet vara maximalt 3,5 mmol/mol.

När man ställer samman resultat och beräknar medelvärden (vilket sker i diabetesregistret) är det genomsnittliga felet, eller riktigheten, mycket viktigare än slump­felet i det enskilda mätvärdet. Riktigheten i mätningarna varierar över tid och mellan de olika företag som är ansvariga för metoderna. I Equalis rapporter kan man se riktigheten för sin egen HbA1c-­metod. 

Tabell 1 visar riktigheten, uttryckt som medelavvikelse från referensmetodvärde, för de sex olika metodgrupperna och år. Den årliga medelav­vikelsen för varje metod från ett gemensamt referensvärde varierar således med 1–2 mmol/mol. De förändringarna av genomsnitts-HbA1c som NDR uppmärksammar och tolkar i årsrapporten är av storleksordningen 1 mmol/mol eller mindre. Med den stora mängd resultat som NDR baserar sina beräkningar på så är de naturligtvis »statistiskt signifikanta«. Men eftersom skillnaden i riktighet för metoderna ofta är mycket större än skillnaderna i patientmedelvärdena visar en sådan statistisk signifikans i första hand förändringar i mätmetodernas riktighet och relativa användning av de olika metoderna, och inte förändringar till följd av ändrad behandling.

Det går med andra ord inte att tolka HbA1c-data på det sätt man försöker göra i NDR utan att veta vilka mätmetoder som använts. Därför är det anmärkningsvärt att varken NDR eller något annat kvalitetsregister innehåller uppgifter om vilken metod som använts för att ta fram laboratorieresultaten. För mindre register, som barndiabetesregistret Swediabkids, går det, med mycket arbete, att göra manuella uppskattningar i efterhand [3]. För större register är detta omöjligt.

Nationella diabetesregistret är ett av de bättre och mest välskötta kvalitetsregistren, och HbA1c en av våra bäst kontrollerade laboratorievariabler. De har valts här för att illustrera principen att det inte går att tolka aggregerade laboratoriedata utan kännedom om de använda mätmetoderna. Därför måste uppgift om mätmetod finnas med tillsammans med laboratoriedata som registreras i kvalitetsregister. Nyligen uppmanade också en grupp redaktörer [4] vetenskapliga tidskrifter att inte publicera laboratorieresultat utan uppgifter om laboratoriemetoder. Läkartidningen borde ansluta sig till en sådan policy, det vill säga att inte publicera aggregerade laboratorieresultat från till exempel de nationella kvalitetsregistren utan uppgifter om de använda laboratoriemetoderna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Lilja, M, et al. HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes. Samordnat införande i Sverige januari 2014. Läkartidningen. 2013;110:49-50.
  2. Nationella Diabetesregistret Årsrapport. 2013 års resultat.
  3. Lindblad B, Nordin G. External quality assessment of HbA1c and its effect on comparison between Swedish pediatric diabetes clinics. Experiences from the Swedish pediatric diabetes quality register (Swediabkids) and Equalis. Clin Chem Lab Med. 2013;51:2045-52.
  4. Rifai N, Annesley TM, Berg JP, et al. An appeal to medical journal editors: the need for a full description of laboratory methods and specimen handling in clinical study reports. Clin Chem. 2012;58:483-5.

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016