Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CYWZ Läkartidningen 27-28/2014
Lakartidningen.se 2014-06-26 (uppdaterad 2014-06-27)

Medicin till orimligt många med hjälp av nya rekommendationer

Med anledning av de uppdaterade rekommendationerna »Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel« från Läkemedelsverket (LV) vill vi här lämna några kommentarer från ett allmänmedicinskt perspektiv.

Jan Håkansson

distriktsläkare, Krokoms hälsocentral

jan.hakansson@jll.se

Anders Hernborg

distriktsläkare, Hyltebruks vårdcentral

Bägge författarna är aktiva medlemmar av Svensk förening för allmänmedicins (SFAM:s) Läkemedelsråd, SFAM.L, och har i många år arbetat i respektive landstings läkemedelskommitté.

Med anledning av de uppdaterade rekommendationerna »Att förebygga aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom med läkemedel« från Läkemedelsverket (LV) vill vi här lämna några kommentarer från ett allmänmedicinskt perspektiv. Vi har ingått som aktiva medlemmar i den expertgrupp som utarbetat rekommendationerna tillsammans med LV. I stora delar instämmer vi i utformningen av det slutgiltiga dokumentet, som baseras på bästa tillgängliga evidens och där European Society of Cardiologys (ESC) senaste rekommendationer i huvudsak varit utgångspunkt. Dokumentets rekommendationer ansluter i allt väsentligt till ESC:s [1, 2]. Vi tycker dock att den rimligt avvägda ribba för läkemedelsintervention, som sattes i föregående version år 2006, nu sänkts på ett sätt som innebär att en stor majoritet av personer över cirka 65 år rekommenderas inta förebyggande läkemedel i form av statin och/eller blodtryckssänkare.

Någon konsekvensanalys har inte ingått i expertgruppens uppdrag. Hos oss väcker en del av rekommendationerna en stark oro för att vi kan komma att se en omfattande läkemedelsbehandling av riskfaktorer, till liten nytta för patienterna. Dessa frågor berör inte bara medicinsk evidens från strikta randomiserade studier på selekterade individer utan även etik, människosyn och rimlighet. Som allmänläkare ser vi dagligen ett antal äldre multisjuka patienter med långa medicinlistor – listor som ofta kan ses som resultat av olika centrala rekommendationer som isolerade kan förefalla rimliga – men sammantagna rörande en enskild individ kan te sig högst tveksamma.

Dokumentationen rörande statiners effekt att minska risken för allvarliga kardiovaskulära händelser har stärkts. I metaanalyser från de senaste åren framgår att så gott som alla vuxna får en minskad relativ risk för kardiovaskulära händelser genom att använda statiner [3]. Den absoluta riskminskningen, som betyder mest för den enskilde, är betydande för personer med hög eller mycket hög risk, men liten vid låg risk. Vilken risknivå som motiverar statinbehandling är mer en fråga om vad som är rimligt än vad den exakta dokumentationen för statiner visar. Den risk motsvarande 5 procent i SCORE-diagrammet (10-årsrisken för död i hjärt–kärlsjukdom), som är en nivågräns för läkemedelsbehandling, även för äldre, medför att en mycket stor del av befolkningen över 50 år kommer att rekommenderas statinbehandling. I nyutkomna statinrekommendationer från USA [4] och NICE i Storbritannien [5] ligger motsvarande ribba ännu lägre vilket orsakat en livlig debatt [6]. 

Effekten av blodtryckssänkande behandling vid högt blodtryck kombinerat med andra riskfaktorer för att minska risken för kardiovaskulära händelser är övertygande visad i många studier och metaanalyser [7]. Ju högre blodtryck och ju fler övriga kardiovaskulära riskfaktorer, desto större vinst med blodtryckssänkande behandling mätt som absolut riskreduktion. Vid mild hypertoni (140–159/90–99 mm Hg) ska enligt riktlinjer från ESC/European Society of Hypertension indikationen för farmakologisk behandling relateras till om andra riskfaktorer finns hos patienten. I de nya svenska rekommendationerna rekommenderas vi överväga läkemedelsbehandling vid förekomst av mild hypertoni helt utan andra riskfaktorer om inte livsstilsförändringar under 3–6 månader leder till blodtryck under 140/90 mm Hg. Vid mild hypertoni utan några andra riskfaktorer visade en färsk metaanalys [8] att blodtryckssänkande behandling inte kunde påvisa någon nytta.

I gruppen med mild hypertoni och samtidigt minst en riskfaktor påbjuds läkemedel för blodtrycket efter 3–6 veckors försök med livsstilsförändring utan att målblodtryck under 140/90 mm Hg uppnåtts. Bland riskfaktorerna i just detta sammanhang märks manligt kön, kvinnligt kön >65 år och »dyslipidemi«, vilket uttyds totalkolesterol >4,9 eller LDL >3,0 mmol/l. Konsekvensen av detta är alltså att bl a alla män och alla kvinnor >65 år bör ha ett blodtryck <140/90 mm Hg, spontant eller med hjälp av medicin. En stor populationsundersökning i Norge visade att drygt 70 procent av såväl män som kvinnor över 65 år hade ett blodtryck >140/90 mm Hg eller tog blodtryckssänkande läkemedel [9].

Nytillkommet jämfört med rekommendationerna från 2006 är att beaktande av nedsatt njurfunktion som riskfaktor rekommenderas utöver bedömning enligt SCORE, även det i enlighet med rekommendationer från ESC. Njurfunktion skattas i första hand med eGFR. eGFR 30–60 ml/min/1,73 m2 likställs med hög risk (5–9 procent) enligt SCORE och eGFR <30 med mycket hög risk (>10 procent) enligt SCORE. Eftersom eGFR är starkt korrelerad till ålder leder de nya rekommendationerna till att ytterligare en avsevärd del av våra äldre kommer att rekommenderas statinbehandling.

Var gränsen ska dras för att rekommendera farmakologisk behandling för riskfaktorer är en fråga inte bara om evidens utan också om etik, samhällets och individens värderingar, människosyn och rimlighet. Generaliserbarheten av resultat från strikta, rensade randomiserade studier till den brokiga patientpopulation vi möter på våra allmänläkarmottagningar är inte alltid så självklar. I de nya svenska (och internationella) rekommendationerna flyttas rekommendationsgränsen för läkemedelsintervention nedåt i flera avseenden. Väsentligt är att beslut om läkemedelsbehandling inte ensidigt ska bestämmas av den medicinska professionen, utan patientens delaktighet betonas i rekommendationerna. 

Vi är tveksamma till det rimliga i att en ständigt växande andel av befolkningen med viss ökad risk kommer att exponeras för en alltmer omfattande farmakologisk behandling med tanke på ökad risk för biverkningar, interaktioner, polyfarmaci och minskad autonomi. Därtill känner vi en oro att utökad monitorering av personer med endast måttlig riskökning kommer att leda till undanträngningseffekter i en ständigt mer ansträngd primärvård som ska sköta allt mer utan resurstillskott. Undanträngningar kan drabba de som redan är kärlsjuka, där vi redan i dag ser en underbehandling och ofta sviktande sekundärprevention efter stroke och hjärtinfarkt [10], de patientgrupper där prevention med läkemedel – och andra åtgärder – gör den största nyttan, räknat som absolut riskreduktion. 

Läs även:

Nya rekommendationer om hjärt–kärlprevention med läkemedel

Referenser

  1. Mancia G, Fagard R, Narkiewicz K, et al. 2013 ESH/ESC guidelines for the management of arterial hypertension: the Task Force for the Management of Arterial Hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J. 2013;34:2159-219.

    2. Perk J, De Backer G, Gohlke H, et al. European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012): The Fifth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts). Eur Heart J. 2012;33:1635-701.

    3. Taylor F, Huffman MD, Macedo AF, et al. Statins for the primary prevention of cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2013;1:CD004816.

    4. Stone NJ, Robinson J, Lichtenstein AH, et al. 2013 ACC/AHA Guideline on the Treatment of Blood Cholesterol to Reduce Atherosclerotic Cardiovascular Risk in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol. Epub 7 nov 2013.

    5. NICE. Lipid modification. Cardiovascular risk assessment and the modification of blood lipids for the primary and secondary prevention of cardiovascular disease. Guideline, draft for consultation. London: National Institute for Health and Care Excellence. Feb 2014 [citerat 23 jun 2014]. http://www.nice.org.uk/nicemedia/live/13637/66552/66552.pdf

    6. Boseley S. Statins for people at low risk of heart disease needs rethink, say top doctors. The Guardian. 10 jun 2014 [citerat 23 jun 2014] http://www.theguardian.com/society/2014/jun/10/statins-low-risk-heart-disease-rethink-doctors-nice

    7. SBU. Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004. SBU-rapport 170/1+2. (Uppdatering 2007. SBU-rapport 170/1U. p. 1-195.)

    8. Diao D, Wright JM, Cundiff DK, et al. Pharmacotherapy for mild hypertension. Cochrane Database Syst Rev. 2012;8:CD006742.

    9. Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I, et al. Estimating the high risk group for cardiovascular disease in the Norwegian HUNT 2 population according to the 2003 European guidelines: modelling study. BMJ. 2005;331:551-4.

    10. Kotseva K, Wood D, De Backer G, et al; EUROASPIRE Study Group. Cardiovascular prevention guidelines in daily practice: a comparison of EUROASPIRE I, II, and III surveys in eight European countries. Lancet. 2009;373:929-40.

 

Kommentarer (7)

  • Fram för mer av konsekvensanalyser och rimlighetsbedömningar - innan publikation av "rekommendationer"

    2014-06-26 13:02 | Tack för en viktig och belysande artikel! Självklart borde ju bättre konsekvens- och rimlighetsanalyser göras INNAN man publicerar riktlinjer och rekommendationer. Vi kan nog mobilisera hela befolkningen till läkemedelsbehandling med stöd av i sig oklanderliga studier men jag tror inte att det är vad vi inom vården eller medborgarna vill. En allt oftare förekommande och obehagligt påträngande känsla i min kliniska vardag är att sjukvården med kraft riskerar att göra många människor sjukare än de är. Debatten kring detta finns men utvecklingen tycks trots detta obönhörlig.

    Karl-Patrik Jonsson, Husläkare, Kungsholmsdoktorn

    Jäv:

  • Erbjudande om preventiv behandling - låt individen själv välja på basen av balanserad information!

    2014-06-26 14:33 | Kollegorna Hernborg-Håkansson kan hålla med om stora delar i de nya rekommendationerna från Läkemedelsverket, som de själva varit med om att ta fram, men varnar för medikalisering och att t.ex. alltfler äldre individer förskrivs läkemedelsbehandling. Detta är en avspegling av en nu aktuell debatt som även försigår i UK och USA. Man kan hävda att moderna studier har påvisat en omfattande nytta med statinbehandling. även primärpreventivt, även om vinsterna förstås står i paritet till utgångsrisken (Cochrane 2013). På samma sätt är det med behandling av hypertoni, där det nyligen på ISH-ESH kongressen i Athen i juni 2014 presenterades en ny meta-analys inom området som visar att det finns behandlingsvinster vid hypertoni även i det omdebatterade intervallet 140-150 mmHg systoliskt blodtryck (under publicering). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) bör vi inom vården kunna erbjuda förebyggande behandling när så är motiverat, och låta individen/patienten själv komma fram till acceptans eller inte, baserat på informerat samtycke. I den moderna mediavärlden, med rika informationsmöjligheter, är detta den enda rimliga vägen vad gäller förebyggande behandling mot kardiovaskulära riskfaktorer. Man bör även betänka att WHO klassar hypertoni som den viktigaste riskfaktorn för mortalitet i global skala. En del av dess hälsoskadliga effekter kan vara subtila som t.ex. nedsatt kognition på väg mot vaskulär demens, där t.ex. H70 studien i Sverige visat att förhöjt blodtryck i 70-års åldern kan prediktera demensutveckling, såväl av vaskulär typ som av Alzheimertyp. Det kan inte vara rätt att inom professionen blunda för denna kunskap.
    Slutsatsen bör enligt min meningen vara att den enda lösningen på problemet med behandling av kardiovaskulära riskfaktorer på individnivå är att låta individer själva vara med och bestämma, på basen av en dialog med läkare och en vederhäftig och balanserad information.

    Peter Nilsson, Professor, SUS Malmö

    Jäv: Anges efter min MK i LT

  • Bindning till industrin och expertrollen

    2014-06-27 11:50 | Peter Nilsson hänvisar till sina bindningar som redovisats tidigare.
    Jag är starkt medveten om svårigheten att hålla sig oberoende av industrin för alla som når medicinsk expertnivå. Inte desto mindre måste jag ifrågasätta rekommendationer om att sänka ribban för behandling av måttlig hypertoni och med statiner, bl.a. pga. ”experternas” bindningar till industrin. .
    Rekommendationerna grundar sig på stora epidemiologiska studier. Ju större studier, desto mindre skillnader kan påvisas. Frågan är bara vilken grad av förebyggande som ur den enskildes och samhällets synpunkt är inte bara lönsamt ur ekonomisk synvinkel utan också hur mycket rekommendationen skadar respektive gynnar patienten. Initieringen av studier av det här slaget sker ofta av industrin.
    Läkemedelsbolagen vill ha vinster, det är en självklarhet. Ju större patientunderlag för medicinering desto större marknad. Frågan är bara var gränsen går för en etisk följsamhet mot bolagen. För att bedöma detta fordras en extern konsekvensanalys, vilket uppenbarligen inte genomförts i detta fall.
    Som 81-åring skulle jag med mitt blodtryck varierande 115-135/60-70 och BMI på 23,8, men med totalkolesterol 5,4 och LDL på 3,0 gå på regelbunden statinbehandling? (totalkolesterol >4,9 eller LDL >3,0 mmol/L). Jag har ju minst 1½ riskfaktor. På mig verkar det minst sagt både onödigt och klart överdrivet.

    Sten Dreborg, Prof emeritus, UAS

    Jäv:

  • Ändra livsstil på tre veckor?

    2014-06-27 12:27 | Vid mild hypertoni (<160/100) med en eller flera riskfaktorer, och vid måttlig hypertoni (<180/100) utan någon riskfaktor säger de nya rekommendationerna: "livsstilsförändringar 3–6 veckor; lägg till läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås".

    Vilken evidens finns för en så kort period som några veckor för att utvärdera effekten av livsstilsförändringar? Finns det studier som säger att det är rimligt att förvänta sig en sänkning av blodtrycket till <140/90 på så kort tid? Finns det studier som visar skillnad i mortalitet och morbiditet mellan att vänta tre veckor eller tre månader för att utvärdera? Finns det, å andra sidan, studier som visar att livsstilsförändring som givit resultat efter tre veckor håller i sig i ett halvår?

    Karin Lindhagen, Specialist i allmänmedicin, Pensionär

    Jäv:

  • Debatt om de nya rekommendationerna välkomnas och fortsätter!

    2014-06-27 16:19 | Det är mycket bra att debatten om de nya rekommendationerna från Läkemedelsverket tar fart trots semestertider och jag vill gärna kort svara nedan, även om de förstås är verkets egna representanter i första hand som skall svara för dessa officiella rekommendationer från en statlig myndighet. Jag vill i sammanhanget också framhålla att alla ingående experter har förhandsgranskats av verkets egna jurister för jäv. Att ha kontakter med industri och olika samhällsföreträdare är i sig inte diskvalificerande, utan avhängigt vilka kontakterna varit och deras ekonomiska implikationer. Som bekant uppmuntrar svenska universitet just till sådana kontakter som ett led i den s.k. Tredje uppgiften, vid sidan av undervisning och forskning.

    Mina svar:

    1. Kollega Sten Dreborg: Stora observationsstudier görs som regel av akademiska företrädare och publiceras i referee-granskade tidskrifter. Detta är även fallet med många av de randomiserade studierna, t.ex. Heart Protection Study (simvastatin mot placebo hos >20.000 patienter) med stöd av British Heart Foundation och organiserad av Oxford University, men även med stöd av läkemedelsindustri (Lancet 2004). Numera är de flesta kardiovaskulära läkemedel billiga generika varför industrin lämnat detta område till förmån för andra mer lönsamma, t.ex. onkologi och reumatologi. Dina värden verkar ju bra och indikationen på behandling inte stark. Skulle det däremot vara så att Du genomgått CABG eller PCI kommer frågan i annan belysning. Jag har tidigare framfört att all form av behandling för riskfaktorkontroll måste bygga på erbjudande och informerat samtycke. Biologisk ålder är även viktigare än kronologisk.

    2. Kollega Karin Lindhagen: livsstilsåtgärder är allmänt uppskattade för kardiovaskulär prevention, även om långtidseffekter kan vara svåra att dokumentera. Som mest kan dessa åtgärder sänka blodtrycket med cirka 10/5 mmHg enligt meta-analyser, ungefär som monoterapi med hypertoniläkemedel. Det kan nog bli ganska svårt att förvänta sig en bra blodtryckskontroll enbart med livsstilsåtgärder i de flesta fall. Därför behövs som regel läkemedel efter en tid om nu indikation på aktiv behandling föreligger. Enligt VALUE studien lönar sig tidig aktiv blodtryckssänkning och kontroll jämfört med gradvis insättande sådan oavsett typ av läkemedel (Weber M, Lancet. 2004 Jun 19;363(9426):2049-51). Några exakta studier som värderar x veckors livsstil mot y veckors livsstil för blodtryckskontroll känner jag inte till. I detta fall har nog europeiska riktlinjer liksom svenska rekommendationer använt rimlighetsresonemang.

    Peter Nilsson, Professor, SUS Malmö

    Jäv: Finns efter min MK i LT.

  • Medicin till orimligt många med hjälp av nya rekommendationer

    2014-06-30 16:21 | Läkemedelsverkets nyligen publicerade behandlingsrekommendation ”Att förebygga hjärt-kärlsjukdom med läkemedel” har utarbetats av en expertgrupp där flera allmänläkare ingick, varav två nu alltså invänt mot dokumentet. I rekommendationen, som baseras på studier vars referenser återfinns i bakgrundsdokumenten till rekommendationen, konstateras att läkemedelsbehandling är aktuell endast i de fall när enbart kost och motion inte är tillräckliga. Upprepade gånger framhålls i dokumentet att den enskilde patienten alltid ska få en individualiserad bedömning av behandlingsindikationen utifrån en nytta-riskbedömning. Läkemedelsverket tror att allmänläkare och specialister utifrån de aktuella rekommendationerna, i samråd med patienten, är väl rustade att göra sådana bedömningar. Man kan också konstatera att då det gäller läkemedelsbehandling av blodfetter och blodtryck är de svenska rekommendationerna mera återhållsamma än såväl amerikanska som europeiska aktuella rekommendationer.

    Kerstin Claesson , Docent, Gruppchef, Enheten för medicinsk information, Läkemedelsverket

    Jäv:

  • Ändra livsstil på tre veckor?

    2014-07-02 12:45 | Kommentar till Karin Lindhagen:
    År 2002 publicerades en metaanalys av 54 randomiserade kontrollerade studier där effekten av aerob träning på blodtrycket hade studerats. Medan 20 av dessa hade pågått under kortare tid än 10 veckor (vissa så korta som 3 veckor), hade 14 pågått längre tid än 24 veckor och resten i 10–24 veckor. Det intressanta var att graden av blodtryckssänkning från baslinjen var större i studier som hade pågått under kortare tid än 10 veckor. Det verkar alltså vara så att den mesta delen av effekten på blodtrycket kommer tidigt i interventionen. Effektmåttet i denna analys var dock inte chansen att uppnå ett blodtryck < 140/90 mm Hg utan endast blodtrycksreduktion från baslinjen.

    Det finns väldigt få randomiserade kontrollerade studier där effekten av livssilsinterventioner på sjuklighet/dödlighet hos patienter med enbart hypertoni eller med hög kardiovaskulär risk har studerats. Ett stort undantag är förstås den senaste kostudien från Spanien där gynnsamma hälsoeffekter av medelhavsmat rapporterades på patienter med hög hjärt–kärlrisk. En annan nyligen publicerad stor amerikansk livsstilsinterventionstudie hos individer med typ 2-diabetes visade dock inga klara vinster efter nästan 10 års uppföljning.

    Peter – känner du till andra studier inom detta område?

    Nima Salari, Leg apotekare, Apoteket AB

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons