Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CYP4 Läkartidningen 29-31/2014
Lakartidningen.se 2014-07-14

Sluta med radiologiska bedömningar av ensamkommande barn

Radiologiska åldersbedömningar av afghanska och somaliska ungdomar saknar vetenskaplig grund. Läkare bör därför sluta att skriva utlåtanden med radiologiska undersökningar som grund.

Gregor Noll
professor i folkrätt, juridiska fakulteten, Lunds universitet
Gregor.Noll@jur.lu.se

Barn eller vuxen? Det kan vara livsavgörande i asylärenden. Vuxna skickas tillbaka till vissa ursprungsländer, medan ensamkommande barn ges uppehålls­tillstånd. Enligt Dublinförordningen överförs vuxna till andra EU-länder som de rest igenom, medan ensamkommande barns asylansökningar prövas i Sverige. Vår lagstiftning använder i regel kronologisk ålder för att skilja mellan barn och vuxna, och inte personens mognad. Frågan blir alltså om sökanden har fyllt 18 år. 

Frågan är stor inom svensk asylpraxis rörande ensamkommande barn. I fjol såg Migrationsverket till att 288 medicinska åldersbedömningar gjordes. För perioden 1 maj till 31 december 2013 redovisas vilken typ av åldersbedömningar som genomfördes. Av de 228 medicinska bedömningarna under denna period var den alldeles övervägande ­delen radiologiska bedömningar (tand- och handledsröntgen, antingen var för sig eller i kombination). Enbart 7 undersökningar bestod av en kombination av pediatriska och radiologiska moment. 

Inom ramen för ett EU-finansierat forskningsprojekt [1] har jag gått igenom den aktuella rättsmedicinska och traumatologiska forskningslitteraturen. Jag har också granskat rättsfall från svenska migrationsdomstolar där frågor om medicinska åldersbedömningar ställs på sin spets. Min slutsats är att det finns två stora problem. 

Läkare som gör radiologiska åldersbedömningar missar att denna verksamhet inte längre har stöd i vetenskap. Och svenska jurister litar på läkarnas auktoritet. Radiologiska åldersbedömningar blir ofta det enda bevismedlet som Migrationsverket och migrationsdomstolar låter sig ledas av i åldersfrågan. 

Varför saknar radiologiska åldersbedömningar stöd i vetenskap? Skälet är enkelt: jurister och rättsmedicinska forskare är helt beroende av en fungerande folkbokföring. Utan folkbokföring kan det inte finnas tillförlitliga åldersuppgifter i ID-handlingar, vilket är ett problem för juristen. Men bristande folkbokföring gör också radiologiska åldersbedömningar ovetenskapliga. 

Enligt de aktuella kriterierna för åldersbedömning av levande individer utgivna av Study group on forensic age dia­gnostics of the German society of legal medicine [2] ska enbart sådana referensstudier användas för åldersbedömning där den undersökta populationens ålder har bevisats. Och det kan man bara göra om populationen kommer från ett land med fungerande folkbokföring. 

Afghanistan toppar listan över ursprungsländer för ensamkommande barn. År 2006 registrerades enbart 3 procent av alla levande födslar i landet. För Somalia ligger motsvarande siffra på 6 procent. Utan folkbokföring kan inga referensstudier utföras. Utan re­ferensstudier finns det inga data att jämföra ensamkommande barns tand- eller handledsutveckling emot. 

Räcker det då inte med att jämföra ­afghanska och somaliska ungdomars handleder och tänder med, säg, västerländska ungdomars handleder och tänder? Det är här som aktuella rättsmedicinska och traumatologiska forskningsrön kommer in i bilden. 

I dag är det oomstritt att etnisk grupptillhörighet, socioekonomisk ­status och tillgång till medicinsk vård medför stora skillnader i skelettutvecklingen. Till exempel har en studie av ­pakistanska barns handledsutveckling [3] visat att den även i Sverige tillämpade Greulich–Pyle-metoden saknar relevans för ungdomarna i Afghanistans grannland. 

Trauma är en annan tung faktor. En brittisk studie inom en population av ensamkommande barn från Afghani­stan [4] har dragit slutsatsen att cirka 30 procent av denna population led av posttraumatiskt stresssyndrom. Och traumatologer utgår numera ifrån att personer som har varit med om traumatiserande upplevelser i väpnade konflikter kan uppvisa en påskyndad mognad i högre grad än personer som inte har haft sådana upplevelser. 

Låt mig säga det tydligt. Eftersom ­radiologiska åldersbedömningar av ­afghanska och somaliska ungdomar saknar vetenskaplig grund bör läkare sluta att skriva utlåtanden med radiologiska undersökningar som grund. 

Nu kunde man invända att säkerhetsmarginaler löser problemet. Kan inte risken för fel minimeras om man bara lägger till, säg, ett år som säkerhetsbuffert? Svaret är nej. Om vi saknar data om afghanska ungdomars skelettutveckling blir det inte bättre av att vi jämför dem mot nittonåriga västerlänningar i stället för artonåriga västerlänningar. Det är fortfarande gissningar i pseudovetenskaplig skrud.

Jag ser med oro att de mallar som Svenska barnläkarföreningen, Svenska tandläkarförbundet och Svensk förening för pediatrisk radiologi utarbetat i samråd med Socialstyrelsen [5] helt sonika förtiger avsaknaden av referensstudier för de 
dominerande ursprungsländerna för ensamkommande barn. Jag hade förväntat mig att läkare som använder mallen uppmanas belägga att de har tillgång till relevanta referensstudier för att utvärdera röntgenbilderna på ett vetenskapligt sätt. I de allra flesta fall hade de då kommit fram till att relevanta referensstudier saknas och den radiologiska undersökningen därför vore ett överflödigt inslag som strider mot läkaretiken. 

Med de befintliga mallarna saknar Migrationsverket och domstolen möjlighet att kontrol­lera om läkarens utlåtande vilar på vetenskaplig grund och därmed bör ges vikt som bevismedel. Det är också upprörande att mallarna använder en juridisk sannolikhetsterminologi som få medicinare torde behärska. Dessa mallar bör omedelbart dras in av organisationerna som utfärdat dem. 

Mitt råd till läkare är därför: skriv inte ett utlåtande om det enbart eller i huvudsak vilar på en radiologisk undersökning. Den forskning som tidigare backat upp sådana utlåtanden är föråldrad. Du har ingen vetenskaplig auktoritet att falla tillbaka på för radiologiska bedömningar mot ursprungsländer med bristande folkbokföring. De jurister som tar emot ditt utlåtande tror dock att du har det, och du riskerar att skada såväl individen som rättsstaten. Och ditt eget samvete.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Noll G. Åldersbedömningar i asylprocessen. Lund–Uppsala Migration Law Network; 2014.
  2. Schmeling A, Grundmann C, Fuhrmann A. Criteria for age estimation in living individuals. Study group on forensic age diagnostics of the german society of legal medicine.
  3. Zafar AM, Nadeem N, Husen Y, et al. An appraisal of Greulich-Pyle Atlas for skeletal age assessment in Afghanistan. J Pak Med Assoc. 2010;60(7):552-5.
  4. Bronstein I1, Montgomery P, Dobrowolski S. PTSD in asylum-seeking male adolescents from afghanistan. J Trauma Stress. 2012;25(5):551-7.
  5. Socialstyrelsen. Ensamkommande barn och unga/Instruktioner och mallar för medicinsk åldersbedömning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.

Kommentarer (3)

  • Gör om!

    2014-07-14 16:06 | Professor Greger Noll, jurist som han är, har noll koll. Åldersbestämning av personer, där inte ålder med någorlunda säkerhet kan fastställas, har en avgörande betydelse: Om exempelvis en 25-åring uppger sin ålder till 17 år, registreras då som 17-åring. En skillnad på 7 år, vilket gör att persoonen ifråga blir pensionsberättigad 7 år senare än vad det skulle blivit om rätt ålder registrerad. Andra åldersgränser finns för olika yrken, och olika rättigheter. Rekommenderar den gode professor Noll tillbaka till nollpunkten, gör om, gör rätt.

    Björn Balla, Överläkare, Hässleholms Sjukhus

    Jäv:

  • Visdomständer ses inte hos de som är under 18 år.

    2014-07-14 19:18 | Talat med ett stort antal tandläkare och ingen har sett visdomständer (tand no 8) hos någon under 18 års ålder. Dock kan några procent aldrig få visdomständer,dessa slinker emellan. Däremot är handledsröntgen osäker, det fick jag höra av röntgenologen Ringertz redan för 30 år sedan, gällande åldersbestämmning av adoptivbarn.

    Leif Bergdahl, Docent, Medgoldkliniken,Juoksengi

    Jäv:

  • Bevisbördans placering!

    2015-08-24 17:40 | Det är den sökanden som har bevisbördan för att göra sin ålder
    sannolik eller i förekommande fall styrkt. Vi har också fri bevisprövning i Sverige. Om patienten eller dennes rättsliga ombud begär att en få utredning gjord, för att kunna presentera en egen bevisning - som kan vara dålig, osäker, eller t o m värdelös - så är det väl ändå intygsgivaren som måste ange hur intyget ska läsas och vilka osäkerhetsfaktorer som finns ? I valet mellan att inge ett osäkert eller t o m värdelöst intyg - eller att riskera utvisning med fara för livet - så må det väl vara upp till patienten eller ombudet att välja rättsmedel och bevisföring ? Är inte detta en fråga om att läkarkåren ska utforma intyg så att vi jurister förstår dem ? /Lena Jönsson, landstingsjurist

    Lena Jönsson, landstingsjurist, Landstinget Dalarna

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Läkare får minuter för besvärlig konsultation

Nyheter | The British Medical Association, BMA, varnar för att allmänläkarnas situation är ohållbar och leder till att patientsäkerheten hotas. () 30 AUG 2016

bild

Migrän ligger bakom stor del
av den ökande sjukfrånvaron
Viktigt att kunskapen om migränsjukdomen ökar

Debatt | Kunskapen om migrän utan huvudvärk måste fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom. () 30 AUG 2016

Annons Annons

Kostsamt avtal avslutas i förtid

Nyheter | Stockholms läns landstings avtal med leverantören Onemed upphör i förtid efter det att kostnaderna för förbrukningshjälpmedel skenat. Avtalsslutet innebär nu ett takpris på 450 miljoner kronor per år till dess att avtalet upphör 2018. () 30 AUG 2016

bild

Om vårt släktes upptäckter och utveckling framåt

Recension | Inte minst för läkare är boken om människosläktets upptäckter och utveckling intressant, framhåller Läkartidningens anmälare Torgny Svenstedt, professor emeritus, kirurgi. () 30 AUG 2016

Flera läkare missade diagnos
– IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

Jobb i fokus

135 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons