En brittisk expertgrupp har listat de 15 viktigaste kunskapsluckorna inom vården av för tidigt födda barn. Sex av dessa finns inom det som benämns omvårdnadsforskning. Preterm Birth Priority Setting Partnership Steering Group identifierade 104 obesvarade frågor inom neonatalvården. Listan har nyligen publicerats i Lancet [1] och består av ett antal områden inom prevention och medicinsk behandling, omvårdnad och åtgärder för att stärka amning och anknytning. Inom ett flertal av dessa bedrivs, eller har det bedrivits, forskning av svenska specialistsjuksköterskor.
Det råder i dag konsensus om betydelsen av en god neonatal omvårdnad och en patient- och familjecentrerad vård [2]. Neonatalvården skiljer sig avseende dödlighet och komplikationer såväl mellan avdelningar i Sverige [3] som mellan olika länder. Ännu större skillnader finns vad gäller amning, depression hos mamman och barnens långsiktiga utveckling [4]. Skillnaderna kan inte enbart förklaras av neonatal risk eller medicinskt omhändertagande; även den sociala miljön har stor inverkan på barnets utveckling [5]. Möjligheten att vara hos barnet under vårdtiden, föräldradelaktighet, familjecentrerad vård och personalens rutiner varierar stort [6]. Forskning visar att synkroniseringen förälder–barn är förknippad med neurologisk utveckling [7], att tidiga insatser för att stödja förälder–barnrelationen kan förbättra den kognitiva funktionen [8] samt att tidiga positiva erfarenheter i relationen kan öka och stödja vitala funktioner hos mycket för tidigt födda barn [9, 10].
Neonatal omvårdnad är därför ett oerhört betydelsefullt forskningsområde. Mer forskning behövs dock för att kunna ge optimalt stöd till föräldrar och barn under den mest sårbara tiden.
Socialstyrelsen skickade 2010 ut en enkät till ledningsansvariga neonatologer. Åtta områden av vikt för att säkra vården av extremt för tidigt födda barn identifierades. Dessa låg till grund för den vägledning som publicerats i en preliminär version hösten 2013 [2]. Inom flera områden finns stor vetenskaplig och klinisk kompetens hos svenska neonatalsjuksköterskor, varav flera nått docent- och professorsnivå och bedriver internationellt framstående forskning [11].
Vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna studeras till exempel effekter av stöd efter hemgång avseende amning, anknytning och stress samt inverkan av hud-mot-hud-vård på smärta och föräldraupplevelser. Vid Linköpings universitet bedrivs studier om nyfödda barns kortisolreaktivitet, om stress i samband med smärta och om stress och samspel vid samvård och känguruvård.
Tyvärr återspeglas inte forskningsaktiviteten i möjligheterna till finansiering. Av hittills 20 utdelade forskningsanslag från Lilla Barnets Fond (som stödjer forskning och utveckling rörande det nyfödda barnet) har inga medel beviljats till vårdvetenskaplig forskning, trots att det är ett årligen återkommande utlysningstema.
Läs repliken:
Vi hoppas på fler ansökningar från omvårdnadsforskare
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Referenser
- Duley L, Uhm S, Oliver S; Preterm Birth Priority Setting Partnership Steering Group. Top 15 UK research priorities for preterm birth. Lancet. 2014;383(9934):2041-2.
- Vård av extremt tidigt födda barn. En vägledning för barn födda före 28:e graviditetsveckan, preliminär version. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Artikelnr 2013-10-6.
- Serenius F, Sjörs G, Blennow M, et al. EXPRESS study shows significant regional differences in 1-year outcome of extremely preterm infants in Sweden. Acta Paediatr. 2014;103(1):27-37.
- Bonet M, Blondel B, Agostino R, et al. Variations in breastfeeding rates for very preterm infants between regions and neonatal units in Europe: results from the MOSAIC cohort. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed. 2011;96(6):F450-2.
- Bozzette M. A review of research on premature infant-mother interaction. Newborn Infant Nur Rev. 2007;7:49-55.
- Greisen G, Mirante N, Haumont D, et al. Parents, siblings and grandparents in the Neonatal Intensive Care Unit. A survey of policies in eight European countries. Acta Pædiatr. 2009;98(11):1744-50.
- Treyvaud K, Anderson VA, Howard K, et al. Parenting behavior is associated with the early neurobehavioral development of very preterm children. Pediatrics. 2009;123:555-61.
- Nordhov SM, Rønning JA, Dahl LB, et al. Early intervention improves cognitive outcomes for preterm infants: randomized controlled trial. Pediatrics. 2010;126:e1088-94.
- Flacking R, Lehtonen L, Thomson G, et al. Closeness and separation in neonatal intensive care. Acta Paediatr. 2012;101(10):1032-7.
- Thomson G, Moran VH, Axelin A, et al. Integrating a sense of coherence into the neonatal environment. BMC Pediatr. 2013;13:84.
- Eriksson M. Forskning om barn. I: Björvell H, Hamrin E, Kihlgren M, et al, redaktörer. När omvårdnad blev vetenskap: de första decennierna 1970–2000. Stockholm: Liber; 2014. p. 156-62.
