Josef Davidsson (Läkartidningen. 2014;111:C6PT) anser att en alltför omfamnande attityd gentemot utlandsstuderande utgör ett hot mot kåren. Han påstår att utlandsstuderande frångår den »rättvisa« ordningen i Sverige med en högskola som är tillgänglig för alla, genom att »köpa sig« en utbildning utomlands. Detta antagande bygger dock på att det svenska antagningssystemet är rakt igenom rättvist. Vi menar att det inte finns något sådant system. Många högpresterande har gång på gång, trots toppbetyg, lottats bort till följd av den betygsinflation som rått i Sverige under det senaste decenniet. Hur vet vi att det är just de, som på grund av en lott haft turen att få en studieplats i Sverige, som är mest lämpade att ingå i framtidens läkarkår?
Josef Davidsson konstaterar dessutom själv att betyg är långt ifrån ett perfekt instrument för att mäta lämplighet och att de utlandsstuderande han kommit i kontakt med varit »teoretiskt bevandrade«. Om denna beskrivning står i relation till uppfattningen om de svenska kollegorna kan man fråga sig hur just det svenska systemet är så överlägset?
Många utlandsstudenter är duktiga, hårt arbetande och ambitiösa individer och kan inte identifiera sig med den bild som målats upp. Läsaren av Josef Davidssons artikel kan lätt få uppfattningen att de som väljer att studera utomlands är oseriösa. De är det motsatta. De hade modet att flytta till ett nytt land, lära sig ett nytt språk, som många av dem i dag behärskar, och anpassa sig till en helt ny kultur. Socialstyrelsen har dessutom gått igenom de europeiska utbildningarna och granskat deras syllabus, både vid ansökandet om särskilt förordande att arbeta före legitimation efter termin 9 och vid ansökan om legitimation. Den svenska jurisdiktionen som Josef Davidsson hyllar har alltså bedömt att de utländska utbildningarna håller måttet.
Josef Davidsson anför också, utifrån sina upplevelser, att läkare med europeisk utbildning är dåligt förberedda på att praktiskt arbeta som läkare, och att detta beror på att PBL (problembaserat lärande) inte haft lika stort genomslag i Europa som i Sverige. Sveriges läkarkår är dock heterogen och många av våra duktiga överläkare har exempelvis genomgått en utbildning som i dag anses omodern; deras samlade kunskaper och deras värde för svensk sjukvård bör enligt vår mening inte underskattas. Vidare anser vi att man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser baserat på subjektiva erfarenheter och underkänna ett helt kollektiv baserat på mötet med ett förhållandevis fåtal europaläkare. Josef Davidsson pratar rättvisa, men det om något är djupt orättvist.
Eva Engström och Emma Spak redogör i en replik varför det vore såväl olyckligt som teoretiskt omöjligt för Läkarförbundet att driva den linje som Josef Davidsson önskar. Vi instämmer i deras önskan om en förlängd svensk läkarutbildning som leder till legitimation, och delar även deras uppfattning om behovet av en samlad introduktion till läkaryrket efter avslutad grundutbildning.
Det är inte utlandsstudenterna som väljer att inte göra AT-tjänst, utan tyvärr får de inte enligt Socialstyrelsens riktlinjer söka AT-tjänst om de studerat i ett land med legitimation efter avslutade studier. Många av de svenska läkarstudenterna i utlandet skulle vilja få just möjligheten till AT-tjänst och i och med att det ger mer klinisk erfarenhet inför ST-tjänsten.
De introduktionsprogram som finns i dag, i frånvaron av en europeiskt samstämmig läkarutbildning, behöver dessutom individualiseras och tillgängligöras inom ramen för samtliga specialiteter, i stället för att enbart erbjudas där det råder störst brist. Det är inte rätt att de som studerat i andra länder ensamma ska förväntas lösa landstingens bemanningsproblem.
Utländska kollegor bör ges samma möjligheter till konkurrenskraftiga löner, och landstingen bör frångå svågerpolitiken och utlysa samtliga lediga tjänster så att intresserade kan söka dem på lika villkor. I stället för att se utlandsutbildade läkare som ett hot bör vi välkomna dem som fullvärdiga kollegor och fokusera på de möjligheter som en heterogen kår med kompletterande kompetenser innebär!
Läs även:
Replik från Läkarförbundet och Sylf: Utlandsutbildade läkare ett välkommet tillskott
