Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C6IT Läkartidningen 43/2014
Lakartidningen.se 2014-10-21

IT i vården måste få kosta

Vården står inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerheten, verksamhetsutveckling och forskningen, skriver Karin Båtelson och Göran Petersson.

Karin Båtelson
överläkare, Sahlgrenska ­universitetssjukhuset; 1:a vice ord­förande i ­Läkarförbundet; ­ordförande i Sjukhusläkarna
karin.batelson@neuro.gu.se

Göran Petersson
professor, läkare, verksamhets­ledare eHälso­institutet, Linné­universitetet, ­Kalmar; ordförande, IT-kommittén Svenska Läkare­sällskapet

I dag hörs en massiv kritik mot hur IT-systemen utvecklats och fungerar i vården. Dåliga system kostar samhället miljarder årligen i form av förlorad arbetstid, men vi får inte heller glömma bort säkerhetsrisker, frustration och stress vid bristande information och åtföljande risk för men hos ­patienter [1].

En orsak till utvecklingen är bristen på avsatta medel. Landstingen har satsat ynka 3 procent av sin omsättning på IT-området. Utveckling och support ingår oftast i den vanliga sjukvårdsbudgeten. Landstingens IT-avdelningar har fått styra och ta beslut utan tillräcklig förankring i verksamheten eller professionen, och utan egen klinisk eller vetenskaplig kompetens. 

På nationell nivå har projekten styrts av konsulter, med varierande grad av delaktighet av kliniskt verksamma läkare. Möjligheten att delta i referens- och användargrupper på arbetstid är beroende av de ­enskilda landstingens välvilja och vid införande av nya IT-lösningar har processer eller system oftast inte prövats eller utvärderats tillräckligt [2]. Ett känt exempel är Pascal [3, 4]. 

Nya IT-system innebär inte bara införande av ny teknik utan också behov av utbildning, förankring i verksamheten, anpassning till övriga system och framför allt integration med vårdens verksamhet och processer. För detta krävs ett MTO-perspektiv (människa–teknik–organisation) [5]. Förbättringar måste nu ske både ­lokalt och på det nationella planet. 

Lokalt krävs investeringar i modern teknik, tillgång till lokal support både i den dagliga verksamheten och vid strul och haverier. IT-ronder med fokus på verksamhetsutveckling måste genomföras, och systemen måste utformas ­utifrån användarbehörighet och användarverifiering. Användarna ska bara behöva logga in en ­gång och slippa hålla reda på flera olika lösenord (single sign-on) för att nå ett centralt nätverk (det vill säga använda en så kallad tunn klient). Utbildning i systemen behöver också förstärkas.

Regionalt bör fokus i första hand inte ligga på att införa ett gemensamt journalsystem utan på att lösa funktionalitet och interoperabilitet mellan olika system. Inera, landstingens e-hälsobolag, måste för att kunna uppnå önskat resultat ta fram en realistisk tidsplan och budget samt ha tydlig användarmedverkan när det gäller utvecklingen och samordningen av Nationell patient­översikt, Journal på nätet och den gemensamma läkemedelslistan. 

Nationellt behövs större grepp. Två utredningar från regeringshåll avseende bättre resursutnyttjande [6] och bättre IT inom hälso- och sjukvården [7] har vittnat om en tydlig ambition.

Fungerande IT-system behövs även för forskning, beslutsstöd och lärande [8, 9]. För att utveckla vården krävs tillgång till data av hög kvalitet. Kvalitetsregistren, som i dag skiljer sig åt stort vad gäller utformning och som ännu inte är integrerade med journalsystemen, kräver i dagsläget dubbeldokumentation, och de orsakar därmed extra tidsåtgång och risk för överföringsfel [2]. 

För effektiv och framgångsrik klinisk utveckling och forskning måste systemen för journaldokumentation integreras med kvalitetsregistren [10]. Ett steg i rätt riktning är den pågående översynen av samtliga register [11]. Om IT-sy­stemen kan ges en tillräckligt bra standardiserad struktur [12, 13]  behövs inte separata kvalitetsregister. E-delegationen har med bland annat Öppna data och PSI (public sector information) ­visat hur fritext ska struktureras så att våra IT-stöd enkelt kan hitta rätt information [14].

Beslutsstöden inom vården måste utvecklas, vara interaktiva och framför ­allt integreras med befintliga journalsystem. Flera goda exempel finns eller är under utveckling [15]. En utredning som föreslagit ett nationellt hälsobibliotek med aktuella riktlinjer och andra beslutsstöd som skulle kunna underlätta läkarens vardag och fortbildning [16] har dock lagts på is. Andra exempel på nationella initiativ är Mina vårdkontakter och det planerade Hälsa för mig, men för att de ska bli effektiva verktyg för professionen måste de kopplas till befintliga journalsystem.

Läkemedelsverket svarar sedan 2012 (på samma sätt som för medicintekniska produkter) för tillsynen av de me­dicinska informationssystemen. Vid misstanke om ­avvikelse eller vid uppkomna fel ska en anmälan göras till ­Läkemedelsverket [17]. Detta har inte fungerat. Om Läkemedelsverkets tillsyn genomförts konsekvent hade sannolikt flera system inte godkänts.  Läkemedelsverket krävde fas 1–4 prövningar innan ett nytt IT-system ska användas fullt ut i likhet med vad som krävs vid införande av läkemedel.

Läkemedelsverket har tagit fram underlag som ska vägleda tillverkare och landstingens IT-ansvariga i att utforma och använda IT-system i vården på ett bättre sätt [18]. Om detta underlag används rätt kan det leda till bättre lokala och nationella IT-system. 

Insikten om ineffektiviteten och patientosäkerheten inom vårdens IT-sy­stem är stor. Professionens synpunkter börjar respekteras och efterfrågas tydligare, men även patienterna ska kunna kräva fungerande system i sina kontakter med vården. Den nya eHälsomyndigheten bör få möjlighet att förvalta en plattform med gemensamma lösningar för bland annat Nationell patientöversikt, Hälsa för mig och Journal på nätet. 

För att samordna olika satsningar hos Socialstyrelsen och Läkemedelsverket respektive hos huvudmännen och Inera och kunna tillgodose klinikens, patienternas och forskningens behov bör Socialdepartementet upp­rätta en nationell e-hälsostrategi och handlingsplan, liknande den nationella läkemedelsstrategin [19]. eHälsokommittén har samlat synpunkter från berörda, bland annat professionens organisationer, i en första lovande delrapport [7]. Nu återstår att omsätta den färdiga utredningen (mars 2015) i en finansierad handlingsplan. Den nya regeringen måste också göra tillräckliga satsningar.

Sammanfattningsvis står vården inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till från både stat och landsting för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerhet, verksamhetsutveckling och forskningens framtid i Sverige [20]. Detta kommer att kräva många miljarder. Men det är pengar som vi förhoppningsvis snabbt kommer att kunna ­spara in.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rapport om välfärdens digitala arbetsmiljö. IT i välfärdens tjänst. Stockholm: Fackförbundet Vision; 2014.
  2. Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013. Slutrapport från projektet eHälsosystemens användbarhet 2013. Stockholm: Kommunal, Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, Vårdförbundet; 2013.
  3. Thornblad H. »Pascal är djävulens verktyg«. Sjukhusläkaren. 2 nov 2012. 
  4. Thornblad H. Hur kunde så mycket bli så fel? Sjukhusläkaren. 2 nov 2012.
  5. Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem (CEMIS). Kalmar: eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet; 2014.
  6. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir 2013:104. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  7. Nästa fas i e-hälsoarbetet. En diskussionspromemoria från E-hälsokommittén. Stockholm: E-hälsokommittén; 2013. S2013:17.
  8. Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2013. SOU 2013:87.
  9. Unik kunskap genom registerforskning. Betänkande av Registerforskningsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2014. SOU 2014:45.
  10. Nationell datainsamling i primärvården. Förslag till utökning av petientregistret. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Artikelnr 2012-3-36.
  11. Nationella programmet för datainsamling (NPDi). Nationella kvalitetsregister. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2013.
  12. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir 2013:125. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  13. Gemensam informationsstruktur. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.  http://www.digitalaskrivbordet.se/Content/upload/files/2/P%C3%A5g%C3%A5ende%20arbete%20inom%20fackspr%C3%A5k%20och%20informationsstruktur_Vitalis2013.pdf
  14. E-delegationen. Öppna data/PSI. 10 sep 2014. http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Oppna-data-psi/
  15. ePed. Erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel. Karolinska universitetssjukhuset, Solna. http://ePed.se
  16. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Förslag om ett nationellt hälsobibliotek [pressmeddelande]. 29 apr 2013. http://www.sbu.se/sv/Om-SBU/Nyheter2/SBU-utreder-nationellt-halsobibliotek/
  17. Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmäla och rapportera – Medicinteknik. 1 jun 2013. http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/
  18. Medicinska informationssystem – vägledning för kvalificering och klassificering av programvararor med medicinskt syfte. Uppsala: Läkemedelsverket; 2012.
  19. Läkemedelsverket. Nationell läkemedelsstrategi. 15 jan 2014. http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Om-Lakemedelsverket/Nationell-lakemedelsstrategi/
  20. Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige. Stockholm: Forska Sverige; 2014.

Kommentarer (5)

  • äntligen!

    2014-10-22 11:20 | Mycket bra skrivet och researchat! En ytterliggare referens skulle kunna vara en alldeles ny bok av Martin Wehlou "Rethinking the Electronic Healthcare Record: Why the Electronic Healthcare Record (Ehr) Failed So Hard, and How It Should Be Redesigned to Support Doc"

    Dimitri Zylberstein, överläkare, Beroendekliniken Göteborg

    Jäv:

  • Journalsystem

    2014-10-24 12:24 | Det viktiga är att läkaren avlastas med hjälp av kunnig personal.
    Läkaren behövs för patienten och inte bara för statistik etc.

    Martin Nordfors, spec. allmänmedicin, hyrläkare o egen praktik

    Jäv:

  • Ja viktigt förbättringsområde

    2014-10-24 15:56 | Vi fortsätter driva frågan både ang funktion, innehåll och struktur ur olika aspekter. Tack för synpunkter och tips!

    Karin Båtelson, 1.e vice ordf Läkarförbundet, Läkarförbundet

    Jäv:

  • Vart tog patientens integritet vägen??

    2014-10-27 15:52 | Karin Båtelson och Göran Petersson ger här en mycket bra sammanfattning av dagens tekniska problem kring IT i vården.
    Men, vart har patientens rätt till integritet/sekretess tagit vägen i denna utveckling och i er framtidsvision??
    Våra IT-sytem utvecklas alltmer till ”öppna böcker” där snart, via ”Nationell patient­översikt”, 100 000-tals vårdmedarbetare med försumbar risk för upptäckt kan läsa alla journaler.
    Se Motzi Eklöfs utmärkta inlägg i detta nummer av LT: ”Då tystnadsplikt ersätts av informationsdelning” Vi är där nu!
    När kommer Läkarförbundet resp Läkarsällskapet att på allvar engagera sig i denna alltsedan Hippokrates fundamentala men nu i IT-hetsen förträngda/försummade förtroendefråga?

    Hans Wingstrand, Prof ortop, IKVL, Lund

    Jäv:

  • Professionell VD analyserar situationen ...

    2014-10-28 17:03 | Josefin Yoshida-Dahlqvist, VD på Ymarco skriver i Dagens Medicin följande kloka analys:

    Det är 2014 och den snabba teknik­utveck­lingen påverkar och driver väldigt många branscher. Musik, media, tv, handel och finans är exempel på områden som har gått igenom stora förändringar. Men vad har hänt inom vården de senaste 20 åren? Där fungerar allt på ungefär samma sätt som det alltid gjort, med dålig insyn och tillgänglighet och bristande kvalitet i dokumentation och uppföljning.

    Utvecklingen av e-hälsa har börjat ta fart, men för att Sverige ska hinna ikapp behöver vi bli mer snabbfotade. Miljarder skatte­kronor har investerats i satsningar – till exempel Cehis, Carelink, Sjunet, E-hälsomyndigheten – för att hitta sätt att samordna vårdens it, modernisera och öka inno­vations­takten. Visionen är att entreprenörer, innovatörer, näringsliv, forskning och offentlig verksamhet ska samverka för att öka takten och få fram konkurrenskraftiga produkter på den internationella marknaden.

    Men problemet är inte att Sverige saknar innovationer – vi har haft stora internationella framgångar med tjänster som Skype, Spotify och Klarna, och även inom e-hälsa finns det ett stort driv, starkt engagemang och många initiativ.

    Problemet stavas tröga myndigheter och dålig samordning av landstingen. Makten ligger hos människor som kanske kan ta fram visioner och förhoppningar, men sällan något som resulterar i konkret arbete som faktiskt leder någonstans.

    Avsaknaden av ett standardiserat system och infrastruktur som möjliggör för företagare att få ut sina produkter och integrera sina tjänster med vården, minskar drastiskt Sveriges förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen.

    För att öka innovationstakten måste små företagare arbeta tätt med vården och ha någonstans att vända sig för att få stöd och hjälp utan att fastna i byråkrati eller riskera att bli bestulna på sitt arbete.

    I Sverige i dag är vägen fram alldeles för lång och osäker. Med 290 kommuner och 21 landsting, dålig koordinering, svårigheter att dela data, och en sträng tolkning av lagen om offentlig upphandling, LoU, skapas en snårig och fragmenterad marknad. Och ryktet sprider sig. Svenska start-ups får rådet att vända sig utanför landets gränser där marknaden ser annorlunda ut. Andra länder i Europa har andra system och centrala beslut, vilket gör det enklare att utveckla mainstreamlösningar och produkter inom e-hälsa med sikte på export. Andra länder tolkar också LoU på ett mer flexibelt sätt, vilket skapar en mer gynnsam marknad.

    Sverige behöver standardiserade system med dokumenterade kravställningar för att kunna bidra med innovationer som kan kopplas ihop för att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom vården. Och vi behöver en marknadsplats för att underlätta spridningen.

    Med rätt fokus och satsningar har e-hälsoområdet en enorm potential såväl för patienter och vårdgivare, som för svensk ekonomi och Sverige som föregångsland, men om ingenting händer nu kommer Sverige i framtiden att få importera e-hälsoprodukter i stället för att exportera dem.

    Gñran Svensson, Allmänläkare, VC

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons