Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C6IT Läkartidningen 43/2014
Lakartidningen.se 2014-10-21

IT i vården måste få kosta

Vården står inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerheten, verksamhetsutveckling och forskningen, skriver Karin Båtelson och Göran Petersson.

Karin Båtelson
överläkare, Sahlgrenska ­universitetssjukhuset; 1:a vice ord­förande i ­Läkarförbundet; ­ordförande i Sjukhusläkarna
karin.batelson@neuro.gu.se

Göran Petersson
professor, läkare, verksamhets­ledare eHälso­institutet, Linné­universitetet, ­Kalmar; ordförande, IT-kommittén Svenska Läkare­sällskapet

I dag hörs en massiv kritik mot hur IT-systemen utvecklats och fungerar i vården. Dåliga system kostar samhället miljarder årligen i form av förlorad arbetstid, men vi får inte heller glömma bort säkerhetsrisker, frustration och stress vid bristande information och åtföljande risk för men hos ­patienter [1].

En orsak till utvecklingen är bristen på avsatta medel. Landstingen har satsat ynka 3 procent av sin omsättning på IT-området. Utveckling och support ingår oftast i den vanliga sjukvårdsbudgeten. Landstingens IT-avdelningar har fått styra och ta beslut utan tillräcklig förankring i verksamheten eller professionen, och utan egen klinisk eller vetenskaplig kompetens. 

På nationell nivå har projekten styrts av konsulter, med varierande grad av delaktighet av kliniskt verksamma läkare. Möjligheten att delta i referens- och användargrupper på arbetstid är beroende av de ­enskilda landstingens välvilja och vid införande av nya IT-lösningar har processer eller system oftast inte prövats eller utvärderats tillräckligt [2]. Ett känt exempel är Pascal [3, 4]. 

Nya IT-system innebär inte bara införande av ny teknik utan också behov av utbildning, förankring i verksamheten, anpassning till övriga system och framför allt integration med vårdens verksamhet och processer. För detta krävs ett MTO-perspektiv (människa–teknik–organisation) [5]. Förbättringar måste nu ske både ­lokalt och på det nationella planet. 

Lokalt krävs investeringar i modern teknik, tillgång till lokal support både i den dagliga verksamheten och vid strul och haverier. IT-ronder med fokus på verksamhetsutveckling måste genomföras, och systemen måste utformas ­utifrån användarbehörighet och användarverifiering. Användarna ska bara behöva logga in en ­gång och slippa hålla reda på flera olika lösenord (single sign-on) för att nå ett centralt nätverk (det vill säga använda en så kallad tunn klient). Utbildning i systemen behöver också förstärkas.

Regionalt bör fokus i första hand inte ligga på att införa ett gemensamt journalsystem utan på att lösa funktionalitet och interoperabilitet mellan olika system. Inera, landstingens e-hälsobolag, måste för att kunna uppnå önskat resultat ta fram en realistisk tidsplan och budget samt ha tydlig användarmedverkan när det gäller utvecklingen och samordningen av Nationell patient­översikt, Journal på nätet och den gemensamma läkemedelslistan. 

Nationellt behövs större grepp. Två utredningar från regeringshåll avseende bättre resursutnyttjande [6] och bättre IT inom hälso- och sjukvården [7] har vittnat om en tydlig ambition.

Fungerande IT-system behövs även för forskning, beslutsstöd och lärande [8, 9]. För att utveckla vården krävs tillgång till data av hög kvalitet. Kvalitetsregistren, som i dag skiljer sig åt stort vad gäller utformning och som ännu inte är integrerade med journalsystemen, kräver i dagsläget dubbeldokumentation, och de orsakar därmed extra tidsåtgång och risk för överföringsfel [2]. 

För effektiv och framgångsrik klinisk utveckling och forskning måste systemen för journaldokumentation integreras med kvalitetsregistren [10]. Ett steg i rätt riktning är den pågående översynen av samtliga register [11]. Om IT-sy­stemen kan ges en tillräckligt bra standardiserad struktur [12, 13]  behövs inte separata kvalitetsregister. E-delegationen har med bland annat Öppna data och PSI (public sector information) ­visat hur fritext ska struktureras så att våra IT-stöd enkelt kan hitta rätt information [14].

Beslutsstöden inom vården måste utvecklas, vara interaktiva och framför ­allt integreras med befintliga journalsystem. Flera goda exempel finns eller är under utveckling [15]. En utredning som föreslagit ett nationellt hälsobibliotek med aktuella riktlinjer och andra beslutsstöd som skulle kunna underlätta läkarens vardag och fortbildning [16] har dock lagts på is. Andra exempel på nationella initiativ är Mina vårdkontakter och det planerade Hälsa för mig, men för att de ska bli effektiva verktyg för professionen måste de kopplas till befintliga journalsystem.

Läkemedelsverket svarar sedan 2012 (på samma sätt som för medicintekniska produkter) för tillsynen av de me­dicinska informationssystemen. Vid misstanke om ­avvikelse eller vid uppkomna fel ska en anmälan göras till ­Läkemedelsverket [17]. Detta har inte fungerat. Om Läkemedelsverkets tillsyn genomförts konsekvent hade sannolikt flera system inte godkänts.  Läkemedelsverket krävde fas 1–4 prövningar innan ett nytt IT-system ska användas fullt ut i likhet med vad som krävs vid införande av läkemedel.

Läkemedelsverket har tagit fram underlag som ska vägleda tillverkare och landstingens IT-ansvariga i att utforma och använda IT-system i vården på ett bättre sätt [18]. Om detta underlag används rätt kan det leda till bättre lokala och nationella IT-system. 

Insikten om ineffektiviteten och patientosäkerheten inom vårdens IT-sy­stem är stor. Professionens synpunkter börjar respekteras och efterfrågas tydligare, men även patienterna ska kunna kräva fungerande system i sina kontakter med vården. Den nya eHälsomyndigheten bör få möjlighet att förvalta en plattform med gemensamma lösningar för bland annat Nationell patientöversikt, Hälsa för mig och Journal på nätet. 

För att samordna olika satsningar hos Socialstyrelsen och Läkemedelsverket respektive hos huvudmännen och Inera och kunna tillgodose klinikens, patienternas och forskningens behov bör Socialdepartementet upp­rätta en nationell e-hälsostrategi och handlingsplan, liknande den nationella läkemedelsstrategin [19]. eHälsokommittén har samlat synpunkter från berörda, bland annat professionens organisationer, i en första lovande delrapport [7]. Nu återstår att omsätta den färdiga utredningen (mars 2015) i en finansierad handlingsplan. Den nya regeringen måste också göra tillräckliga satsningar.

Sammanfattningsvis står vården inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till från både stat och landsting för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerhet, verksamhetsutveckling och forskningens framtid i Sverige [20]. Detta kommer att kräva många miljarder. Men det är pengar som vi förhoppningsvis snabbt kommer att kunna ­spara in.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rapport om välfärdens digitala arbetsmiljö. IT i välfärdens tjänst. Stockholm: Fackförbundet Vision; 2014.
  2. Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013. Slutrapport från projektet eHälsosystemens användbarhet 2013. Stockholm: Kommunal, Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, Vårdförbundet; 2013.
  3. Thornblad H. »Pascal är djävulens verktyg«. Sjukhusläkaren. 2 nov 2012. 
  4. Thornblad H. Hur kunde så mycket bli så fel? Sjukhusläkaren. 2 nov 2012.
  5. Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem (CEMIS). Kalmar: eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet; 2014.
  6. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir 2013:104. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  7. Nästa fas i e-hälsoarbetet. En diskussionspromemoria från E-hälsokommittén. Stockholm: E-hälsokommittén; 2013. S2013:17.
  8. Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2013. SOU 2013:87.
  9. Unik kunskap genom registerforskning. Betänkande av Registerforskningsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2014. SOU 2014:45.
  10. Nationell datainsamling i primärvården. Förslag till utökning av petientregistret. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Artikelnr 2012-3-36.
  11. Nationella programmet för datainsamling (NPDi). Nationella kvalitetsregister. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2013.
  12. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir 2013:125. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  13. Gemensam informationsstruktur. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.  http://www.digitalaskrivbordet.se/Content/upload/files/2/P%C3%A5g%C3%A5ende%20arbete%20inom%20fackspr%C3%A5k%20och%20informationsstruktur_Vitalis2013.pdf
  14. E-delegationen. Öppna data/PSI. 10 sep 2014. http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Oppna-data-psi/
  15. ePed. Erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel. Karolinska universitetssjukhuset, Solna. http://ePed.se
  16. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Förslag om ett nationellt hälsobibliotek [pressmeddelande]. 29 apr 2013. http://www.sbu.se/sv/Om-SBU/Nyheter2/SBU-utreder-nationellt-halsobibliotek/
  17. Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmäla och rapportera – Medicinteknik. 1 jun 2013. http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/
  18. Medicinska informationssystem – vägledning för kvalificering och klassificering av programvararor med medicinskt syfte. Uppsala: Läkemedelsverket; 2012.
  19. Läkemedelsverket. Nationell läkemedelsstrategi. 15 jan 2014. http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Om-Lakemedelsverket/Nationell-lakemedelsstrategi/
  20. Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige. Stockholm: Forska Sverige; 2014.

Kommentarer (5)

  • äntligen!

    2014-10-22 11:20 | Mycket bra skrivet och researchat! En ytterliggare referens skulle kunna vara en alldeles ny bok av Martin Wehlou "Rethinking the Electronic Healthcare Record: Why the Electronic Healthcare Record (Ehr) Failed So Hard, and How It Should Be Redesigned to Support Doc"

    Dimitri Zylberstein, överläkare, Beroendekliniken Göteborg

    Jäv:

  • Journalsystem

    2014-10-24 12:24 | Det viktiga är att läkaren avlastas med hjälp av kunnig personal.
    Läkaren behövs för patienten och inte bara för statistik etc.

    Martin Nordfors, spec. allmänmedicin, hyrläkare o egen praktik

    Jäv:

  • Ja viktigt förbättringsområde

    2014-10-24 15:56 | Vi fortsätter driva frågan både ang funktion, innehåll och struktur ur olika aspekter. Tack för synpunkter och tips!

    Karin Båtelson, 1.e vice ordf Läkarförbundet, Läkarförbundet

    Jäv:

  • Vart tog patientens integritet vägen??

    2014-10-27 15:52 | Karin Båtelson och Göran Petersson ger här en mycket bra sammanfattning av dagens tekniska problem kring IT i vården.
    Men, vart har patientens rätt till integritet/sekretess tagit vägen i denna utveckling och i er framtidsvision??
    Våra IT-sytem utvecklas alltmer till ”öppna böcker” där snart, via ”Nationell patient­översikt”, 100 000-tals vårdmedarbetare med försumbar risk för upptäckt kan läsa alla journaler.
    Se Motzi Eklöfs utmärkta inlägg i detta nummer av LT: ”Då tystnadsplikt ersätts av informationsdelning” Vi är där nu!
    När kommer Läkarförbundet resp Läkarsällskapet att på allvar engagera sig i denna alltsedan Hippokrates fundamentala men nu i IT-hetsen förträngda/försummade förtroendefråga?

    Hans Wingstrand, Prof ortop, IKVL, Lund

    Jäv:

  • Professionell VD analyserar situationen ...

    2014-10-28 17:03 | Josefin Yoshida-Dahlqvist, VD på Ymarco skriver i Dagens Medicin följande kloka analys:

    Det är 2014 och den snabba teknik­utveck­lingen påverkar och driver väldigt många branscher. Musik, media, tv, handel och finans är exempel på områden som har gått igenom stora förändringar. Men vad har hänt inom vården de senaste 20 åren? Där fungerar allt på ungefär samma sätt som det alltid gjort, med dålig insyn och tillgänglighet och bristande kvalitet i dokumentation och uppföljning.

    Utvecklingen av e-hälsa har börjat ta fart, men för att Sverige ska hinna ikapp behöver vi bli mer snabbfotade. Miljarder skatte­kronor har investerats i satsningar – till exempel Cehis, Carelink, Sjunet, E-hälsomyndigheten – för att hitta sätt att samordna vårdens it, modernisera och öka inno­vations­takten. Visionen är att entreprenörer, innovatörer, näringsliv, forskning och offentlig verksamhet ska samverka för att öka takten och få fram konkurrenskraftiga produkter på den internationella marknaden.

    Men problemet är inte att Sverige saknar innovationer – vi har haft stora internationella framgångar med tjänster som Skype, Spotify och Klarna, och även inom e-hälsa finns det ett stort driv, starkt engagemang och många initiativ.

    Problemet stavas tröga myndigheter och dålig samordning av landstingen. Makten ligger hos människor som kanske kan ta fram visioner och förhoppningar, men sällan något som resulterar i konkret arbete som faktiskt leder någonstans.

    Avsaknaden av ett standardiserat system och infrastruktur som möjliggör för företagare att få ut sina produkter och integrera sina tjänster med vården, minskar drastiskt Sveriges förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen.

    För att öka innovationstakten måste små företagare arbeta tätt med vården och ha någonstans att vända sig för att få stöd och hjälp utan att fastna i byråkrati eller riskera att bli bestulna på sitt arbete.

    I Sverige i dag är vägen fram alldeles för lång och osäker. Med 290 kommuner och 21 landsting, dålig koordinering, svårigheter att dela data, och en sträng tolkning av lagen om offentlig upphandling, LoU, skapas en snårig och fragmenterad marknad. Och ryktet sprider sig. Svenska start-ups får rådet att vända sig utanför landets gränser där marknaden ser annorlunda ut. Andra länder i Europa har andra system och centrala beslut, vilket gör det enklare att utveckla mainstreamlösningar och produkter inom e-hälsa med sikte på export. Andra länder tolkar också LoU på ett mer flexibelt sätt, vilket skapar en mer gynnsam marknad.

    Sverige behöver standardiserade system med dokumenterade kravställningar för att kunna bidra med innovationer som kan kopplas ihop för att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom vården. Och vi behöver en marknadsplats för att underlätta spridningen.

    Med rätt fokus och satsningar har e-hälsoområdet en enorm potential såväl för patienter och vårdgivare, som för svensk ekonomi och Sverige som föregångsland, men om ingenting händer nu kommer Sverige i framtiden att få importera e-hälsoprodukter i stället för att exportera dem.

    Gñran Svensson, Allmänläkare, VC

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016