Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C6IT Läkartidningen 43/2014
Lakartidningen.se 2014-10-21

IT i vården måste få kosta

Vården står inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerheten, verksamhetsutveckling och forskningen, skriver Karin Båtelson och Göran Petersson.

Karin Båtelson
överläkare, Sahlgrenska ­universitetssjukhuset; 1:a vice ord­förande i ­Läkarförbundet; ­ordförande i Sjukhusläkarna
karin.batelson@neuro.gu.se

Göran Petersson
professor, läkare, verksamhets­ledare eHälso­institutet, Linné­universitetet, ­Kalmar; ordförande, IT-kommittén Svenska Läkare­sällskapet

I dag hörs en massiv kritik mot hur IT-systemen utvecklats och fungerar i vården. Dåliga system kostar samhället miljarder årligen i form av förlorad arbetstid, men vi får inte heller glömma bort säkerhetsrisker, frustration och stress vid bristande information och åtföljande risk för men hos ­patienter [1].

En orsak till utvecklingen är bristen på avsatta medel. Landstingen har satsat ynka 3 procent av sin omsättning på IT-området. Utveckling och support ingår oftast i den vanliga sjukvårdsbudgeten. Landstingens IT-avdelningar har fått styra och ta beslut utan tillräcklig förankring i verksamheten eller professionen, och utan egen klinisk eller vetenskaplig kompetens. 

På nationell nivå har projekten styrts av konsulter, med varierande grad av delaktighet av kliniskt verksamma läkare. Möjligheten att delta i referens- och användargrupper på arbetstid är beroende av de ­enskilda landstingens välvilja och vid införande av nya IT-lösningar har processer eller system oftast inte prövats eller utvärderats tillräckligt [2]. Ett känt exempel är Pascal [3, 4]. 

Nya IT-system innebär inte bara införande av ny teknik utan också behov av utbildning, förankring i verksamheten, anpassning till övriga system och framför allt integration med vårdens verksamhet och processer. För detta krävs ett MTO-perspektiv (människa–teknik–organisation) [5]. Förbättringar måste nu ske både ­lokalt och på det nationella planet. 

Lokalt krävs investeringar i modern teknik, tillgång till lokal support både i den dagliga verksamheten och vid strul och haverier. IT-ronder med fokus på verksamhetsutveckling måste genomföras, och systemen måste utformas ­utifrån användarbehörighet och användarverifiering. Användarna ska bara behöva logga in en ­gång och slippa hålla reda på flera olika lösenord (single sign-on) för att nå ett centralt nätverk (det vill säga använda en så kallad tunn klient). Utbildning i systemen behöver också förstärkas.

Regionalt bör fokus i första hand inte ligga på att införa ett gemensamt journalsystem utan på att lösa funktionalitet och interoperabilitet mellan olika system. Inera, landstingens e-hälsobolag, måste för att kunna uppnå önskat resultat ta fram en realistisk tidsplan och budget samt ha tydlig användarmedverkan när det gäller utvecklingen och samordningen av Nationell patient­översikt, Journal på nätet och den gemensamma läkemedelslistan. 

Nationellt behövs större grepp. Två utredningar från regeringshåll avseende bättre resursutnyttjande [6] och bättre IT inom hälso- och sjukvården [7] har vittnat om en tydlig ambition.

Fungerande IT-system behövs även för forskning, beslutsstöd och lärande [8, 9]. För att utveckla vården krävs tillgång till data av hög kvalitet. Kvalitetsregistren, som i dag skiljer sig åt stort vad gäller utformning och som ännu inte är integrerade med journalsystemen, kräver i dagsläget dubbeldokumentation, och de orsakar därmed extra tidsåtgång och risk för överföringsfel [2]. 

För effektiv och framgångsrik klinisk utveckling och forskning måste systemen för journaldokumentation integreras med kvalitetsregistren [10]. Ett steg i rätt riktning är den pågående översynen av samtliga register [11]. Om IT-sy­stemen kan ges en tillräckligt bra standardiserad struktur [12, 13]  behövs inte separata kvalitetsregister. E-delegationen har med bland annat Öppna data och PSI (public sector information) ­visat hur fritext ska struktureras så att våra IT-stöd enkelt kan hitta rätt information [14].

Beslutsstöden inom vården måste utvecklas, vara interaktiva och framför ­allt integreras med befintliga journalsystem. Flera goda exempel finns eller är under utveckling [15]. En utredning som föreslagit ett nationellt hälsobibliotek med aktuella riktlinjer och andra beslutsstöd som skulle kunna underlätta läkarens vardag och fortbildning [16] har dock lagts på is. Andra exempel på nationella initiativ är Mina vårdkontakter och det planerade Hälsa för mig, men för att de ska bli effektiva verktyg för professionen måste de kopplas till befintliga journalsystem.

Läkemedelsverket svarar sedan 2012 (på samma sätt som för medicintekniska produkter) för tillsynen av de me­dicinska informationssystemen. Vid misstanke om ­avvikelse eller vid uppkomna fel ska en anmälan göras till ­Läkemedelsverket [17]. Detta har inte fungerat. Om Läkemedelsverkets tillsyn genomförts konsekvent hade sannolikt flera system inte godkänts.  Läkemedelsverket krävde fas 1–4 prövningar innan ett nytt IT-system ska användas fullt ut i likhet med vad som krävs vid införande av läkemedel.

Läkemedelsverket har tagit fram underlag som ska vägleda tillverkare och landstingens IT-ansvariga i att utforma och använda IT-system i vården på ett bättre sätt [18]. Om detta underlag används rätt kan det leda till bättre lokala och nationella IT-system. 

Insikten om ineffektiviteten och patientosäkerheten inom vårdens IT-sy­stem är stor. Professionens synpunkter börjar respekteras och efterfrågas tydligare, men även patienterna ska kunna kräva fungerande system i sina kontakter med vården. Den nya eHälsomyndigheten bör få möjlighet att förvalta en plattform med gemensamma lösningar för bland annat Nationell patientöversikt, Hälsa för mig och Journal på nätet. 

För att samordna olika satsningar hos Socialstyrelsen och Läkemedelsverket respektive hos huvudmännen och Inera och kunna tillgodose klinikens, patienternas och forskningens behov bör Socialdepartementet upp­rätta en nationell e-hälsostrategi och handlingsplan, liknande den nationella läkemedelsstrategin [19]. eHälsokommittén har samlat synpunkter från berörda, bland annat professionens organisationer, i en första lovande delrapport [7]. Nu återstår att omsätta den färdiga utredningen (mars 2015) i en finansierad handlingsplan. Den nya regeringen måste också göra tillräckliga satsningar.

Sammanfattningsvis står vården inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till från både stat och landsting för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerhet, verksamhetsutveckling och forskningens framtid i Sverige [20]. Detta kommer att kräva många miljarder. Men det är pengar som vi förhoppningsvis snabbt kommer att kunna ­spara in.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rapport om välfärdens digitala arbetsmiljö. IT i välfärdens tjänst. Stockholm: Fackförbundet Vision; 2014.
  2. Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013. Slutrapport från projektet eHälsosystemens användbarhet 2013. Stockholm: Kommunal, Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, Vårdförbundet; 2013.
  3. Thornblad H. »Pascal är djävulens verktyg«. Sjukhusläkaren. 2 nov 2012. 
  4. Thornblad H. Hur kunde så mycket bli så fel? Sjukhusläkaren. 2 nov 2012.
  5. Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem (CEMIS). Kalmar: eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet; 2014.
  6. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir 2013:104. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  7. Nästa fas i e-hälsoarbetet. En diskussionspromemoria från E-hälsokommittén. Stockholm: E-hälsokommittén; 2013. S2013:17.
  8. Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2013. SOU 2013:87.
  9. Unik kunskap genom registerforskning. Betänkande av Registerforskningsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2014. SOU 2014:45.
  10. Nationell datainsamling i primärvården. Förslag till utökning av petientregistret. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Artikelnr 2012-3-36.
  11. Nationella programmet för datainsamling (NPDi). Nationella kvalitetsregister. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2013.
  12. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir 2013:125. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  13. Gemensam informationsstruktur. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.  http://www.digitalaskrivbordet.se/Content/upload/files/2/P%C3%A5g%C3%A5ende%20arbete%20inom%20fackspr%C3%A5k%20och%20informationsstruktur_Vitalis2013.pdf
  14. E-delegationen. Öppna data/PSI. 10 sep 2014. http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Oppna-data-psi/
  15. ePed. Erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel. Karolinska universitetssjukhuset, Solna. http://ePed.se
  16. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Förslag om ett nationellt hälsobibliotek [pressmeddelande]. 29 apr 2013. http://www.sbu.se/sv/Om-SBU/Nyheter2/SBU-utreder-nationellt-halsobibliotek/
  17. Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmäla och rapportera – Medicinteknik. 1 jun 2013. http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/
  18. Medicinska informationssystem – vägledning för kvalificering och klassificering av programvararor med medicinskt syfte. Uppsala: Läkemedelsverket; 2012.
  19. Läkemedelsverket. Nationell läkemedelsstrategi. 15 jan 2014. http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Om-Lakemedelsverket/Nationell-lakemedelsstrategi/
  20. Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige. Stockholm: Forska Sverige; 2014.

Kommentarer (5)

  • äntligen!

    2014-10-22 11:20 | Mycket bra skrivet och researchat! En ytterliggare referens skulle kunna vara en alldeles ny bok av Martin Wehlou "Rethinking the Electronic Healthcare Record: Why the Electronic Healthcare Record (Ehr) Failed So Hard, and How It Should Be Redesigned to Support Doc"

    Dimitri Zylberstein, överläkare, Beroendekliniken Göteborg

    Jäv:

  • Journalsystem

    2014-10-24 12:24 | Det viktiga är att läkaren avlastas med hjälp av kunnig personal.
    Läkaren behövs för patienten och inte bara för statistik etc.

    Martin Nordfors, spec. allmänmedicin, hyrläkare o egen praktik

    Jäv:

  • Ja viktigt förbättringsområde

    2014-10-24 15:56 | Vi fortsätter driva frågan både ang funktion, innehåll och struktur ur olika aspekter. Tack för synpunkter och tips!

    Karin Båtelson, 1.e vice ordf Läkarförbundet, Läkarförbundet

    Jäv:

  • Vart tog patientens integritet vägen??

    2014-10-27 15:52 | Karin Båtelson och Göran Petersson ger här en mycket bra sammanfattning av dagens tekniska problem kring IT i vården.
    Men, vart har patientens rätt till integritet/sekretess tagit vägen i denna utveckling och i er framtidsvision??
    Våra IT-sytem utvecklas alltmer till ”öppna böcker” där snart, via ”Nationell patient­översikt”, 100 000-tals vårdmedarbetare med försumbar risk för upptäckt kan läsa alla journaler.
    Se Motzi Eklöfs utmärkta inlägg i detta nummer av LT: ”Då tystnadsplikt ersätts av informationsdelning” Vi är där nu!
    När kommer Läkarförbundet resp Läkarsällskapet att på allvar engagera sig i denna alltsedan Hippokrates fundamentala men nu i IT-hetsen förträngda/försummade förtroendefråga?

    Hans Wingstrand, Prof ortop, IKVL, Lund

    Jäv:

  • Professionell VD analyserar situationen ...

    2014-10-28 17:03 | Josefin Yoshida-Dahlqvist, VD på Ymarco skriver i Dagens Medicin följande kloka analys:

    Det är 2014 och den snabba teknik­utveck­lingen påverkar och driver väldigt många branscher. Musik, media, tv, handel och finans är exempel på områden som har gått igenom stora förändringar. Men vad har hänt inom vården de senaste 20 åren? Där fungerar allt på ungefär samma sätt som det alltid gjort, med dålig insyn och tillgänglighet och bristande kvalitet i dokumentation och uppföljning.

    Utvecklingen av e-hälsa har börjat ta fart, men för att Sverige ska hinna ikapp behöver vi bli mer snabbfotade. Miljarder skatte­kronor har investerats i satsningar – till exempel Cehis, Carelink, Sjunet, E-hälsomyndigheten – för att hitta sätt att samordna vårdens it, modernisera och öka inno­vations­takten. Visionen är att entreprenörer, innovatörer, näringsliv, forskning och offentlig verksamhet ska samverka för att öka takten och få fram konkurrenskraftiga produkter på den internationella marknaden.

    Men problemet är inte att Sverige saknar innovationer – vi har haft stora internationella framgångar med tjänster som Skype, Spotify och Klarna, och även inom e-hälsa finns det ett stort driv, starkt engagemang och många initiativ.

    Problemet stavas tröga myndigheter och dålig samordning av landstingen. Makten ligger hos människor som kanske kan ta fram visioner och förhoppningar, men sällan något som resulterar i konkret arbete som faktiskt leder någonstans.

    Avsaknaden av ett standardiserat system och infrastruktur som möjliggör för företagare att få ut sina produkter och integrera sina tjänster med vården, minskar drastiskt Sveriges förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen.

    För att öka innovationstakten måste små företagare arbeta tätt med vården och ha någonstans att vända sig för att få stöd och hjälp utan att fastna i byråkrati eller riskera att bli bestulna på sitt arbete.

    I Sverige i dag är vägen fram alldeles för lång och osäker. Med 290 kommuner och 21 landsting, dålig koordinering, svårigheter att dela data, och en sträng tolkning av lagen om offentlig upphandling, LoU, skapas en snårig och fragmenterad marknad. Och ryktet sprider sig. Svenska start-ups får rådet att vända sig utanför landets gränser där marknaden ser annorlunda ut. Andra länder i Europa har andra system och centrala beslut, vilket gör det enklare att utveckla mainstreamlösningar och produkter inom e-hälsa med sikte på export. Andra länder tolkar också LoU på ett mer flexibelt sätt, vilket skapar en mer gynnsam marknad.

    Sverige behöver standardiserade system med dokumenterade kravställningar för att kunna bidra med innovationer som kan kopplas ihop för att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom vården. Och vi behöver en marknadsplats för att underlätta spridningen.

    Med rätt fokus och satsningar har e-hälsoområdet en enorm potential såväl för patienter och vårdgivare, som för svensk ekonomi och Sverige som föregångsland, men om ingenting händer nu kommer Sverige i framtiden att få importera e-hälsoprodukter i stället för att exportera dem.

    Gñran Svensson, Allmänläkare, VC

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Migrän ligger bakom stor del av ökande sjukfrånvaro Viktigt att kunskapen om migränsjukdomen ökar

Debatt | Kunskapen om migrän utan huvudvärk måste fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom. () 30 AUG 2016

Kostsamt avtal avslutas i förtid

Nyheter | Stockholms läns landstings avtal med leverantören Onemed upphör i förtid efter det att kostnaderna för förbrukningshjälpmedel skenat. Avtalsslutet innebär nu ett takpris på 450 miljoner kronor per år till dess att avtalet upphör 2018. () 30 AUG 2016

Annons Annons
bild

Om vårt släktes upptäckter och utveckling framåt

Recension | Inte minst för läkare är boken om människosläktets upptäckter och utveckling intressant, framhåller Läkartidningens anmälare Torgny Svenstedt, professor emeritus, kirurgi. () 30 AUG 2016

Flera läkare missade diagnos
– IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

Jobb i fokus

135 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons