Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C6IT Läkartidningen 43/2014
Lakartidningen.se 2014-10-21

IT i vården måste få kosta

Vården står inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerheten, verksamhetsutveckling och forskningen, skriver Karin Båtelson och Göran Petersson.

Karin Båtelson
överläkare, Sahlgrenska ­universitetssjukhuset; 1:a vice ord­förande i ­Läkarförbundet; ­ordförande i Sjukhusläkarna
karin.batelson@neuro.gu.se

Göran Petersson
professor, läkare, verksamhets­ledare eHälso­institutet, Linné­universitetet, ­Kalmar; ordförande, IT-kommittén Svenska Läkare­sällskapet

I dag hörs en massiv kritik mot hur IT-systemen utvecklats och fungerar i vården. Dåliga system kostar samhället miljarder årligen i form av förlorad arbetstid, men vi får inte heller glömma bort säkerhetsrisker, frustration och stress vid bristande information och åtföljande risk för men hos ­patienter [1].

En orsak till utvecklingen är bristen på avsatta medel. Landstingen har satsat ynka 3 procent av sin omsättning på IT-området. Utveckling och support ingår oftast i den vanliga sjukvårdsbudgeten. Landstingens IT-avdelningar har fått styra och ta beslut utan tillräcklig förankring i verksamheten eller professionen, och utan egen klinisk eller vetenskaplig kompetens. 

På nationell nivå har projekten styrts av konsulter, med varierande grad av delaktighet av kliniskt verksamma läkare. Möjligheten att delta i referens- och användargrupper på arbetstid är beroende av de ­enskilda landstingens välvilja och vid införande av nya IT-lösningar har processer eller system oftast inte prövats eller utvärderats tillräckligt [2]. Ett känt exempel är Pascal [3, 4]. 

Nya IT-system innebär inte bara införande av ny teknik utan också behov av utbildning, förankring i verksamheten, anpassning till övriga system och framför allt integration med vårdens verksamhet och processer. För detta krävs ett MTO-perspektiv (människa–teknik–organisation) [5]. Förbättringar måste nu ske både ­lokalt och på det nationella planet. 

Lokalt krävs investeringar i modern teknik, tillgång till lokal support både i den dagliga verksamheten och vid strul och haverier. IT-ronder med fokus på verksamhetsutveckling måste genomföras, och systemen måste utformas ­utifrån användarbehörighet och användarverifiering. Användarna ska bara behöva logga in en ­gång och slippa hålla reda på flera olika lösenord (single sign-on) för att nå ett centralt nätverk (det vill säga använda en så kallad tunn klient). Utbildning i systemen behöver också förstärkas.

Regionalt bör fokus i första hand inte ligga på att införa ett gemensamt journalsystem utan på att lösa funktionalitet och interoperabilitet mellan olika system. Inera, landstingens e-hälsobolag, måste för att kunna uppnå önskat resultat ta fram en realistisk tidsplan och budget samt ha tydlig användarmedverkan när det gäller utvecklingen och samordningen av Nationell patient­översikt, Journal på nätet och den gemensamma läkemedelslistan. 

Nationellt behövs större grepp. Två utredningar från regeringshåll avseende bättre resursutnyttjande [6] och bättre IT inom hälso- och sjukvården [7] har vittnat om en tydlig ambition.

Fungerande IT-system behövs även för forskning, beslutsstöd och lärande [8, 9]. För att utveckla vården krävs tillgång till data av hög kvalitet. Kvalitetsregistren, som i dag skiljer sig åt stort vad gäller utformning och som ännu inte är integrerade med journalsystemen, kräver i dagsläget dubbeldokumentation, och de orsakar därmed extra tidsåtgång och risk för överföringsfel [2]. 

För effektiv och framgångsrik klinisk utveckling och forskning måste systemen för journaldokumentation integreras med kvalitetsregistren [10]. Ett steg i rätt riktning är den pågående översynen av samtliga register [11]. Om IT-sy­stemen kan ges en tillräckligt bra standardiserad struktur [12, 13]  behövs inte separata kvalitetsregister. E-delegationen har med bland annat Öppna data och PSI (public sector information) ­visat hur fritext ska struktureras så att våra IT-stöd enkelt kan hitta rätt information [14].

Beslutsstöden inom vården måste utvecklas, vara interaktiva och framför ­allt integreras med befintliga journalsystem. Flera goda exempel finns eller är under utveckling [15]. En utredning som föreslagit ett nationellt hälsobibliotek med aktuella riktlinjer och andra beslutsstöd som skulle kunna underlätta läkarens vardag och fortbildning [16] har dock lagts på is. Andra exempel på nationella initiativ är Mina vårdkontakter och det planerade Hälsa för mig, men för att de ska bli effektiva verktyg för professionen måste de kopplas till befintliga journalsystem.

Läkemedelsverket svarar sedan 2012 (på samma sätt som för medicintekniska produkter) för tillsynen av de me­dicinska informationssystemen. Vid misstanke om ­avvikelse eller vid uppkomna fel ska en anmälan göras till ­Läkemedelsverket [17]. Detta har inte fungerat. Om Läkemedelsverkets tillsyn genomförts konsekvent hade sannolikt flera system inte godkänts.  Läkemedelsverket krävde fas 1–4 prövningar innan ett nytt IT-system ska användas fullt ut i likhet med vad som krävs vid införande av läkemedel.

Läkemedelsverket har tagit fram underlag som ska vägleda tillverkare och landstingens IT-ansvariga i att utforma och använda IT-system i vården på ett bättre sätt [18]. Om detta underlag används rätt kan det leda till bättre lokala och nationella IT-system. 

Insikten om ineffektiviteten och patientosäkerheten inom vårdens IT-sy­stem är stor. Professionens synpunkter börjar respekteras och efterfrågas tydligare, men även patienterna ska kunna kräva fungerande system i sina kontakter med vården. Den nya eHälsomyndigheten bör få möjlighet att förvalta en plattform med gemensamma lösningar för bland annat Nationell patientöversikt, Hälsa för mig och Journal på nätet. 

För att samordna olika satsningar hos Socialstyrelsen och Läkemedelsverket respektive hos huvudmännen och Inera och kunna tillgodose klinikens, patienternas och forskningens behov bör Socialdepartementet upp­rätta en nationell e-hälsostrategi och handlingsplan, liknande den nationella läkemedelsstrategin [19]. eHälsokommittén har samlat synpunkter från berörda, bland annat professionens organisationer, i en första lovande delrapport [7]. Nu återstår att omsätta den färdiga utredningen (mars 2015) i en finansierad handlingsplan. Den nya regeringen måste också göra tillräckliga satsningar.

Sammanfattningsvis står vården inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Användarperspektivet måste tas tillvara, prioriteringar måste göras och pengar skjutas till från både stat och landsting för att vi ska kunna ta vara på de möjligheter IT kan erbjuda för patientsäkerhet, verksamhetsutveckling och forskningens framtid i Sverige [20]. Detta kommer att kräva många miljarder. Men det är pengar som vi förhoppningsvis snabbt kommer att kunna ­spara in.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rapport om välfärdens digitala arbetsmiljö. IT i välfärdens tjänst. Stockholm: Fackförbundet Vision; 2014.
  2. Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013. Slutrapport från projektet eHälsosystemens användbarhet 2013. Stockholm: Kommunal, Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, Vårdförbundet; 2013.
  3. Thornblad H. »Pascal är djävulens verktyg«. Sjukhusläkaren. 2 nov 2012. 
  4. Thornblad H. Hur kunde så mycket bli så fel? Sjukhusläkaren. 2 nov 2012.
  5. Klinisk utvärdering av medicinska informationssystem (CEMIS). Kalmar: eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet; 2014.
  6. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir 2013:104. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  7. Nästa fas i e-hälsoarbetet. En diskussionspromemoria från E-hälsokommittén. Stockholm: E-hälsokommittén; 2013. S2013:17.
  8. Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2013. SOU 2013:87.
  9. Unik kunskap genom registerforskning. Betänkande av Registerforskningsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2014. SOU 2014:45.
  10. Nationell datainsamling i primärvården. Förslag till utökning av petientregistret. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Artikelnr 2012-3-36.
  11. Nationella programmet för datainsamling (NPDi). Nationella kvalitetsregister. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2013.
  12. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir 2013:125. Stockholm: Socialdepartementet; 2013.
  13. Gemensam informationsstruktur. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.  http://www.digitalaskrivbordet.se/Content/upload/files/2/P%C3%A5g%C3%A5ende%20arbete%20inom%20fackspr%C3%A5k%20och%20informationsstruktur_Vitalis2013.pdf
  14. E-delegationen. Öppna data/PSI. 10 sep 2014. http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Oppna-data-psi/
  15. ePed. Erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel. Karolinska universitetssjukhuset, Solna. http://ePed.se
  16. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Förslag om ett nationellt hälsobibliotek [pressmeddelande]. 29 apr 2013. http://www.sbu.se/sv/Om-SBU/Nyheter2/SBU-utreder-nationellt-halsobibliotek/
  17. Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmäla och rapportera – Medicinteknik. 1 jun 2013. http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/medicinteknik/
  18. Medicinska informationssystem – vägledning för kvalificering och klassificering av programvararor med medicinskt syfte. Uppsala: Läkemedelsverket; 2012.
  19. Läkemedelsverket. Nationell läkemedelsstrategi. 15 jan 2014. http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Om-Lakemedelsverket/Nationell-lakemedelsstrategi/
  20. Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige. Stockholm: Forska Sverige; 2014.

Kommentarer (5)

  • äntligen!

    2014-10-22 11:20 | Mycket bra skrivet och researchat! En ytterliggare referens skulle kunna vara en alldeles ny bok av Martin Wehlou "Rethinking the Electronic Healthcare Record: Why the Electronic Healthcare Record (Ehr) Failed So Hard, and How It Should Be Redesigned to Support Doc"

    Dimitri Zylberstein, överläkare, Beroendekliniken Göteborg

    Jäv:

  • Journalsystem

    2014-10-24 12:24 | Det viktiga är att läkaren avlastas med hjälp av kunnig personal.
    Läkaren behövs för patienten och inte bara för statistik etc.

    Martin Nordfors, spec. allmänmedicin, hyrläkare o egen praktik

    Jäv:

  • Ja viktigt förbättringsområde

    2014-10-24 15:56 | Vi fortsätter driva frågan både ang funktion, innehåll och struktur ur olika aspekter. Tack för synpunkter och tips!

    Karin Båtelson, 1.e vice ordf Läkarförbundet, Läkarförbundet

    Jäv:

  • Vart tog patientens integritet vägen??

    2014-10-27 15:52 | Karin Båtelson och Göran Petersson ger här en mycket bra sammanfattning av dagens tekniska problem kring IT i vården.
    Men, vart har patientens rätt till integritet/sekretess tagit vägen i denna utveckling och i er framtidsvision??
    Våra IT-sytem utvecklas alltmer till ”öppna böcker” där snart, via ”Nationell patient­översikt”, 100 000-tals vårdmedarbetare med försumbar risk för upptäckt kan läsa alla journaler.
    Se Motzi Eklöfs utmärkta inlägg i detta nummer av LT: ”Då tystnadsplikt ersätts av informationsdelning” Vi är där nu!
    När kommer Läkarförbundet resp Läkarsällskapet att på allvar engagera sig i denna alltsedan Hippokrates fundamentala men nu i IT-hetsen förträngda/försummade förtroendefråga?

    Hans Wingstrand, Prof ortop, IKVL, Lund

    Jäv:

  • Professionell VD analyserar situationen ...

    2014-10-28 17:03 | Josefin Yoshida-Dahlqvist, VD på Ymarco skriver i Dagens Medicin följande kloka analys:

    Det är 2014 och den snabba teknik­utveck­lingen påverkar och driver väldigt många branscher. Musik, media, tv, handel och finans är exempel på områden som har gått igenom stora förändringar. Men vad har hänt inom vården de senaste 20 åren? Där fungerar allt på ungefär samma sätt som det alltid gjort, med dålig insyn och tillgänglighet och bristande kvalitet i dokumentation och uppföljning.

    Utvecklingen av e-hälsa har börjat ta fart, men för att Sverige ska hinna ikapp behöver vi bli mer snabbfotade. Miljarder skatte­kronor har investerats i satsningar – till exempel Cehis, Carelink, Sjunet, E-hälsomyndigheten – för att hitta sätt att samordna vårdens it, modernisera och öka inno­vations­takten. Visionen är att entreprenörer, innovatörer, näringsliv, forskning och offentlig verksamhet ska samverka för att öka takten och få fram konkurrenskraftiga produkter på den internationella marknaden.

    Men problemet är inte att Sverige saknar innovationer – vi har haft stora internationella framgångar med tjänster som Skype, Spotify och Klarna, och även inom e-hälsa finns det ett stort driv, starkt engagemang och många initiativ.

    Problemet stavas tröga myndigheter och dålig samordning av landstingen. Makten ligger hos människor som kanske kan ta fram visioner och förhoppningar, men sällan något som resulterar i konkret arbete som faktiskt leder någonstans.

    Avsaknaden av ett standardiserat system och infrastruktur som möjliggör för företagare att få ut sina produkter och integrera sina tjänster med vården, minskar drastiskt Sveriges förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen.

    För att öka innovationstakten måste små företagare arbeta tätt med vården och ha någonstans att vända sig för att få stöd och hjälp utan att fastna i byråkrati eller riskera att bli bestulna på sitt arbete.

    I Sverige i dag är vägen fram alldeles för lång och osäker. Med 290 kommuner och 21 landsting, dålig koordinering, svårigheter att dela data, och en sträng tolkning av lagen om offentlig upphandling, LoU, skapas en snårig och fragmenterad marknad. Och ryktet sprider sig. Svenska start-ups får rådet att vända sig utanför landets gränser där marknaden ser annorlunda ut. Andra länder i Europa har andra system och centrala beslut, vilket gör det enklare att utveckla mainstreamlösningar och produkter inom e-hälsa med sikte på export. Andra länder tolkar också LoU på ett mer flexibelt sätt, vilket skapar en mer gynnsam marknad.

    Sverige behöver standardiserade system med dokumenterade kravställningar för att kunna bidra med innovationer som kan kopplas ihop för att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom vården. Och vi behöver en marknadsplats för att underlätta spridningen.

    Med rätt fokus och satsningar har e-hälsoområdet en enorm potential såväl för patienter och vårdgivare, som för svensk ekonomi och Sverige som föregångsland, men om ingenting händer nu kommer Sverige i framtiden att få importera e-hälsoprodukter i stället för att exportera dem.

    Gñran Svensson, Allmänläkare, VC

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Förbundet tar greppet på ledarskapsfrågan

Nyheter | Läkarförbundet ska bli mer drivande i chefskapsfrågan på tre principiellt olika nivåer, enligt förslag från fyra av förbundets yrkesföreningar och Sveriges läkarförbund student. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Bättre lönepåslag vid chefskap!

Nyheter | När läkare tar på sig chefsskap ska löneökningen få vara 25 procent och uppåt. Det ska Läkarförbundet nu verka för. () 25 MAJ 2016

Annons Annons

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Kraftag för bättre IT-stöd

Nyheter | Läkarförbundet ska lägga kraft på att förbättra IT-stöden för läkare på sex punkter, enligt ett fullmäktigebeslut. () 25 MAJ 2016

bild

Första steget
mot genetiskt skräddarsydd behandling
av giftstruma

Nya rön | I en studie från Sverige och ytterligare tre europeiska länder sågs ett samband mellan agranulocytos som biverkan av tyreostatika och en del av arvsmassan som kodar för HLA-typer, där den starkaste associationen var med HLA-B*27:05.  () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Krav på fackligt inflytande över återbetalda premier avslogs

Nyheter | Fackliga organisationer borde få inflytande över hur återbetalda AFA-premier används, tyckte Upplands allmänna läkarförening, som ville att Läkarförbundet skulle driva detta. Men det blev avslag från fullmäktige. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Avtal kan ge kompensation när läkare deltar i utvecklingsarbete

Nyheter | Läkarförbundet ska verka för avtal med arbetsgivarparten som gör det lättare för läkare att delta i nationellt utvecklingsarbete, till exempel kring intyg eller beslutsstöd. () 25 MAJ 2016

bild

Förbundsfullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« (1 kommentar) 24 MAJ 2016

Depression som tilltar över tid kopplades till ökad risk för demens

Nya rön | Tilltagande depression – men inte stabila eller vikande depressiva besvär – skulle kunna vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom, enligt resultaten i en nyligen publicerad studie i Lancet Psychiatry. () 24 MAJ 2016

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. (1 kommentar) 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (5 kommentarer) 23 MAJ 2016

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

Delade meningar om länskliniker

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons