Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9LA Läkartidningen 49-50/2014
Lakartidningen.se 2014-11-28

Hotad språkvård hotar även den medicinska säkerheten

Om regeringens önskemål att Terminologicentrum ska finansiera sin verksamhet genom att börja ta betalt för sina tjänster blir verklighet hotas inte minst den medicinska säkerheten, skriver Svenska Läkaresällskapets språkkommitté. Terminologiarbete och språkvård försämras som en följd av budgetpropositionen.

Magnus Fogelberg
ordförande, Svenska Läkare­sällskapets kommitté för ­medicinsk språkvård; ordförande, tekniska kommittén 115 ­terminologi och språkliga resurser, SIS (Swedish Standards Institute) 

magnus.fogelberg@fogare.eu

Regeringen föreslår i sin budgetproposition att nästan hela anslaget till Terminologicentrum dras in 2016 [1], men man skriver inget i propositionen om hur Terminologicentrums uppdrag ska ändras. I Näringsdepartementets riktlinjer för budgetåret 2014 avseende Terminologicentrum anges som mål för dess verksamhet att »Genom terminologiarbete verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället«. 

I kommentarer till propositionen har det emellertid framkommit, bland annat i en intervju i Språktidningen med Eva Lindström, statssekreterare åt närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) [2], att det är regeringens önskemål att denna verksamhet fortsättningsvis ska vara helt privat finansierad genom att Terminologicentrum tar betalt för sina tjänster. Detta kommer att innebära att endast frågor av ­direkt intresse för kunderna hanteras av Terminologi­centrum.

I en debattartikel i Dagens Nyheter den 9 november [3] kri­tiserar Svenska Akademiens ledamöter förslaget i budget­pro­posi­tionen och beskriver ­Terminologicentrums verksamhet. Man ser en risk för att utvecklingen av svensk fackterminologi blir okontrollerad med försämrad begriplighet som följd. 

Också Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård känner stark oro och vill fokusera på riskerna – även de rent medicinska – om terminologiarbete och språkvård försämras som en följd av ­regeringens budgetproposition.

Hälso- och sjukvården i Sverige drivs fortfarande i dominerande utsträckning av det allmänna. Genom att driftsansvaret ligger på landstingsnivå skulle, i linje med regeringens strategi, varje landsting utnyttja Terminologicentrum mot reguljär betalning för utveckling och vård av hälso- och sjukvårdens fackterminologi. Socialstyrelsen har ett ansvar att förvalta det medicinska fackspråket (Nationellt fackspråk) och behöver i det arbetet terminologisk expertis med generell utblick över fackterminologi.

Den medicinska utvecklingen leder till att nya begrepp tillförs fackområdet, allt oftare med engelskspråkiga termer men också latinska. Det behövs en nationell enighet om hur dessa begrepp ska benämnas på svenska, genom svenskspråkiga termer eller accepterade låneord. I det senare fallet ska regler för försvenskning av låneord beaktas. Detta är Terminologicentrums uppdrag, och genom att statsanslaget dras in kan denna tjänst till samhället fortsättningsvis inte ges.

I utredningen »Rätt information på rätt plats i rätt tid« (SOU 2014:23) understryks vikten av att hälso- och sjukvården disponerar behövlig information för att kunna bedriva god och säker vård. Med sikte på att all sådan information ska vara tillgänglig och begriplig för såväl informationssystemen som hälso- och sjukvårdspersonalen finns i dag en organisation för nationellt fackspråk och gemensam informationsstruktur under ledning av Socialstyrelsen. Terminologicentrum har bidragit till utformningen av det nationella fackspråket så här långt. 

När medicinsk verksamhet utvecklas kommer nya företeelser att få stor betydelse för medicinsk kvalitet och säkerhet. När dessa begrepp ska benämnas är det nödvändigt att en nationell enighet nås så att inte ett och samma begrepp förses med olika termer i olika informationssystem och hos olika sjukvårdshuvudmän (privata och offentliga). 

Det är Terminologicentrum som har kompetensen att analysera fackbegrepp och garantera tydlighet och entydighet i de benämningar som bestäms för de nya begreppen. Om vi förlorar denna tjänst kommer den medicinska säkerheten att äventyras av risk för missförstånd vid informationsutbyte mellan aktörer i hälso- och sjukvården och mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. 

Samverkan med Terminologicentrum är viktig och värdefull för arbetet i Läkaresällskapets språkkommitté, och det är angeläget att Terminologicentrums kompetens och fackspråkliga överblick inte begränsas.

I Svenska Akademiens debattartikel framförs farhågan att leverantörer av medicinska informationssystem hävdar upphovsmannarätt när de själva bekostat det terminologiska arbetet. Det är omöjligt att värdera risken för en sådan effekt av regeringens vilja att privatisera terminologiarbetet, men frågan bör belysas och eventuellt bli föremål för lagstiftning innan samhället avhänder sig det övergripande ansvaret för utveckling av språk och terminologi inom hälso- och sjukvården, liksom, förstås, inom andra delar av samhället. 

Läkaresällskapets språkkommitté ­ansluter sig till den uppmaning som ­redan kommit från flera organisationer att regeringen omprövar förslaget till minskat anslag åt Terminologicentrum.

Länk till namninsamling mot förslaget

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Budgetpropositionen för 2015. Prop. 2014/15:1. Stockholm; Finansdepartementet: 2014.
  2. Svensson A. Regeringen: Principsak att skrota bidraget till TNC. Språktidningen. 30 okt 2014.
  3. Englund P, Lotass L, Ralph B. »Förlusten för svenskan är större än statens besparing«. ­Dagens Nyheter. DN Debatt. 9 nov 2014.

Kommentera

Kommentera
bild

Sjukdomar sprids i takt med globaliseringen Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Annons Annons

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (2 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

bild

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Mycket för många att vinna på multidisciplinär handläggning

Debatt | Multidisciplinärt arbete är en förutsättning för att nå bästa behandlingsresultat vid flera komplicerade sjukdomstillstånd, skriver Börje Åkerlund och medförfattare. () 20 MAJ 2016

Låg recidivrisk hos kvinnor efter första venösa tromboembolismen

Nya rön | Kvinnor mellan 18 och 64 år med venös tromboembolism för första gången har generellt låg risk för recidiv, visar en ny avhandling. Förekomst av riskalleler kan vara användbara för att bedöma recidivrisken. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons