Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C7T7 Läkartidningen 46/2014
Lakartidningen.se 2014-11-11

Utmaningar och möjligheter för nästa generation inom global hälsa

Sverige bidrar i dag med en mycket liten andel personal vid katastrofer och humanitära kriser. Intresset för global hälsa är dock stort, och författarna föreslår här att ämnet blir obligatoriskt på läkarutbildningarna, att enklare regler för tjänstledigt för utlandstjänstgöring införs och att utlandstjänstgöring lättare bör kunna räknas som del av ST. Svenska läkare bör också uppmuntras att söka tjänster inom Sida och internationella organisationer.

Helena Frielingsdorf, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Karolinska universitetssjukhuset; fältläkare, styrelseledamot, Läkare utan gränser

Eugene Bushayija, career manager, läkare och specialister, ­Läkare utan gränser

Anders Nordström, leg läkare; ambassadör, global hälsa, ­Utrikesdepartementet; tf generaldirektör, WHO 2006–2007

Filippa Nyberg, docent; vd, Svenska Läkaresällskapet

Hans Rosling, professor, global hälsa, Karolinska ­institutet; internationell »edutainer«; ­medgrundare, stiftelsen Gapminder

Johan von Schreeb, docent, Kunskapscentrum katastrof­medicin, Karolinska institutet

Stefan Swartling Peterson, professor, Uppsala universitet; Karolinska institutet; Makerere University

Kerstin Nilsson, docent, Örebro universitet; ordförande, Svenska Läkaresällskapet

Helena Nordenstedt, ST-läkare, Danderyds sjukhus; forskningsassistent, kursledare, global hälsa, Karolinska ­institutet; fältläkare, Läkare utan gränser 

För några decennier sedan var det betydligt vanligare än i dag att Svenska ­läkare åkte ut och arbetade med att stärka sjukvården i resurssvaga länder, oftast för organisationer som Afrikagrupperna, Sida och Pingstkyrkan. Med sig hem hade de en ökad förståelse för globala skillnader i hälsa och sjukdom, kunskaper som är alltmer användbara i Sverige i dag i takt med ökat resande och migration. 

Förutom minskad klinisk kompetens kring fattigdomens sjukvård har även förutsättningarna för god forskning inom detta område försämrats sedan Sidas egna forskningsmedel inom global hälsa flyttades till Vetenskapsrådet 2011. Det är nu markant svårare att få anslag, vilket hämmar framgångsrika forskningssamarbeten och återväxten av yngre forskare inom området.

Sverige bidrar i dag med en mycket liten andel personal vid katastrofer och humanitära kriser i resurssvaga länder, både jämfört med andra västländer och fattigare länder. 

Ett aktuellt exempel är ebolautbrottet i Västafrika. I oktober 2014 hade USA och Kuba bidragit med grovt räknat 10 respektive 50 sjukvårdspersonal per miljon invånare. Motsvarande siffra för Sverige var bara en per miljon invånare. 

Sverige är bland de bästa i världen på att donera pengar till olika organisationer och FN-organ, men sämre på att bidra med kompetent personal på plats där de behövs. Som exempel kan nämnas att Sverige i den senaste beräkningen från 2009 stod för hela 17 procent av FN-organet UNAIDS budget, men bara 1 procent av personalen på högre befattningar. 

Intresset bland läkarstudenter är det inget fel på, men bara cirka 1 av 100 utexaminerade läkare reser ut med Läkare utan gränser, den organisation som i dag rekryterar flest läkare i Sverige för internationellt arbete. Dessutom försvinner en majoritet av dessa redan efter det första uppdraget, vilket leder till att unika erfarenheter inte återanvänds i fält. 

Ebolautbrottet är ett tydligt exempel på en kris där efterfrågan på kompetent personal är större än behovet av pengar, och där det varit svårt att hitta erfarna läkare som kan och är villiga att arbeta på plats, även om den situationen nu har ändrats. 

Vad är det som gör att så få svenska ­läkare väljer att åka på fler än ett utlandsuppdrag? För att ta reda på det skickade vi under våren 2014 ut en enkät till alla läkare som gjort minst ett fältuppdrag med Läkare utan gränser sedan organisationen startade sin verksamhet i Sverige 1993 (N = 196). Svarsfrekvensen var 73 procent. 

Majoriteten av de svarande angav att de skulle kunna tänka sig att åka ut på nya uppdrag, men att de inte kunde på grund av familjeskäl (57 procent), svårighet att åka ut så många månader som krävs/svårighet att kombinera med ST (29 procent) eller svårighet att få tjänstledigt (13 procent). Endast 4 procent angav svåra levnadsförhållanden i fält/ekonomiska skäl. 

I enkäten framkom att det finns en utbredd uppfattning bland svenska läkare att högre tjänster inom internationella organisationer som FN, Sida och WHO är omöjliga att få. Men enligt Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, stämmer inte det. Tvärtom är det oftast få svenska sökande till dessa tjänster. 

Vi tolkar resultaten av enkäten som att intresset är fortsatt stort för global hälsa, men att det mentala klivet från åta­ganden här hemma och ut i världen är stort. Det behöver bli lättare för läkare att komma ut och bidra till de globala medicinska behoven samt skaffa sig erfarenhet från låg- eller medelinkomstland och därefter fortsätta arbeta med globala hälsofrågor inom internationella organisationer, forskning eller utbildning. Vi föreslår därför att  

• ämnet global hälsa införs i den obligatoriska kursplanen för samtliga läkarutbildningar, för att kunna verka i en globaliserad värld, även i Sverige. 

• nya strategiska forskningsmedel med särskilda satsningar på nästa ­generation inom global hälsa avsätts 

• utlandstjänstgöring måste bli enklare att få in som del av den normala verksamheten, liksom att få tjänst­ledighet beviljad 

• utlandstjänstgöring bör bli lättare att räknas som en del av ST, och även in­fogas som exempel i Svenska Läkaresällskapets policy för läkares fortbildning

• fler svenska läkare bör förberedas för och uppmuntras till att söka tjänster inom Sida, samt internationella organisationer som WHO, Världsbanken och FN.

Läkarförbundet har på sin webbplats tips om hur man kan planera in utlandstjänstgöring både i ST och generellt. Centrum för allmänmedicin på Karolinska institutet har en satsning för ST-läkare att göra en tre månaders auskultation inom relevant område i låginkomstländer.  I samband med ebolautbrottet har Sveriges Kommuner och landsting nyligen utkommit med rekommendationer angående tjänst­ledighet för biståndsarbete: »ledighet [bör] beviljas för begränsad tid, upp till tre månader ... «. Detta är steg i rätt riktning, och det är viktigt att implementeringen av detta dokument fortsätter även när ebolautbrottet är under kontroll.

Vi kommer att fortsätta vårt arbete för att underlätta för läkare att komma ut i världen. Den 1 oktober anordnade Läkare utan gränser tillsammans med Svenska Läkaresällskapet ett välbesökt seminarium på temat nästa generations personal inom global hälsa, som delvis kommer att upprepas på Medicinska riksstämman i Stockholm 4–5 december 2014. 

Vi ser också ett stort behov av en webbportal där all information och tips om utlandsarbete samlas  i samarbete mellan läkarorganisationerna, eventuellt samordnad av Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. På alla er som är intresserade av att arbeta inom global hälsa väntar en mängd spännande och givande möjligheter, om ni bara vågar ta steget – framtiden är er!

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentarer (3)

  • Äldre inte önskvärda?

    2014-11-12 11:56 | Tänkvärda och intressanta tankar. Men har själv försökt erbjuda mina tjänster i VästAfrika med anledning av Ebolautbrottet, och inte mötts av något gensvar, vare sig från MSF eller efter uppropet i Läkartidningen. Orsaken tror jag är att jag är pensionär, MSF har vid tidigare förfrågningar klart uttalat att de vill ha yngre läkare. Tycker dock att det är en trist och diskriminerande inställning. Har tidigare vid flera tillfällen arbetat för Läkarbanken i Kenya utan problem, och tror absolut att jag skulle kunna göra nytta även på annat håll. Dags för policyändring MSF och andra NGO:s?

    Bo Sonden, Leg.läk, Pensionär

    Jäv:

  • reform av internationella organisationer nödvändigt

    2014-11-13 11:17 | Instämmer i att det är viktigt att svenska läkare och annan vårdpersonal är väl insatta i globala hälsoförhållanden – för att kunna bidra på ett effektivt sätt både i andra länder och i möten med patienter med migrationsbakgrund i Sverige. Sådan kunskap kan delvis fås genom utlandstjänstgöring, men också genom arbete i det mångkulturella och socialt skiktade Sverige. Man får inte heller glömma att många läkare och annan vårdpersonal i Sverige har utomeuropeisk bakgrund och att deras kompetens säkerligen kan tas tillvara på ett ännu bättre sätt inom både landsting och akademi.
    Som tidigare FN och Sida anställd vill jag kommentera det faktum att så få svenskar arbetar inom internationella och multilaterala organisationer, till vilka Sverige skickar avsevärda summor. Ett viktigt skäl anser jag är att arbetsförhållanden utgör en mycket stor utmaning och att reformarbetet inom FN i bästa fall går med snigelfart. Jag är precis hemkommen från Jamaica där jag varit anställd som Technical Advisor på WHO (bland annat ansvarig för katastrofberedskap) – i praktiken ett relativt litet kontor med begränsad budget men där verksamheten fungerade långtifrån optimalt på grund av hierarkier, onödig byråkrati och bristande ledarskap.
    För att få fler svenskar och andra västerlänningar att arbeta inom FN-organisationer behöver inte minst Sverige verka för att ett seriöst reformarbete kommer tillstånd (nej man ser ännu inga resultat på lokal nivå) och att seriösa utvärderingar av FNs verksamheter genomförs. Idag har WHO stora svårigheter att matcha verkliga behov t ex inom hälsosektorn på Jamaica, vars hälsoministerie ofta väljer att anlita dyra amerikanska konsulter inom områden WHO borde behärska och besitta expertis. Siktet bör vara inställt på att avsevärt förbättra servicen och stödet till medlemsländerna och att åstadkomma resultat i form av bättre hälsa hos befolkningen. Kanske är det en utopi men kan man uppnå väl fungerande internationella organisationer så tror jag också rekryteringsfrågan löser sig. Svenska läkare – liksom kompetenta läkare varhelst ifrån i världen - kan säkert tänka sig att gå till jobbet i vilket land som helst om de kan känna arbetsglädje och att de gör verklig nytta. Så är inte alltid fallet idag.

    Gunilla Bergh, MPH, konsult

    Jäv:

  • Pensionärer hos Läkare utan gränser önskvärda, liksom starka och kompetenta internationella organisationer!

    2014-11-18 00:22 | Tack Bo och Gunilla för era kommentarer.

    Läkare utan gränser har flera pensionärer som gör uppdrag för dem. För arbete just i Västafrika med ebolautbrottet har Läkare utan gränser dock haft som krav att man varit på uppdrag för dem förut, vilket är en av de saker vi uppmuntrar till i inlägget ovan.

    Vi delar Gunillas synpunkt att ett starkare och mer kompetent WHO är önskvärt. Att arbete inom de stora internationella organisationerna ofta kan vara byråkratiskt, ineffektivt och även avskräckande för en pragmatiskt sinnad medarbetare är förståeligt. Därför är det viktigt att Sverige verkar för reformarbete ovanifrån. Ett sådant reformarbete torde bli lättare med flera kvalificerade och just pragmatiska medarbetare i organisationerna som kan verka inifrån. Det ena utesluter helt enkelt inte det andra!

    Helena Nordenstedt, ST-läkare, Danderyds sjukhus

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons