Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C7T7 Läkartidningen 46/2014
Lakartidningen.se 2014-11-11

Utmaningar och möjligheter för nästa generation inom global hälsa

Sverige bidrar i dag med en mycket liten andel personal vid katastrofer och humanitära kriser. Intresset för global hälsa är dock stort, och författarna föreslår här att ämnet blir obligatoriskt på läkarutbildningarna, att enklare regler för tjänstledigt för utlandstjänstgöring införs och att utlandstjänstgöring lättare bör kunna räknas som del av ST. Svenska läkare bör också uppmuntras att söka tjänster inom Sida och internationella organisationer.

Helena Frielingsdorf, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Karolinska universitetssjukhuset; fältläkare, styrelseledamot, Läkare utan gränser

Eugene Bushayija, career manager, läkare och specialister, ­Läkare utan gränser

Anders Nordström, leg läkare; ambassadör, global hälsa, ­Utrikesdepartementet; tf generaldirektör, WHO 2006–2007

Filippa Nyberg, docent; vd, Svenska Läkaresällskapet

Hans Rosling, professor, global hälsa, Karolinska ­institutet; internationell »edutainer«; ­medgrundare, stiftelsen Gapminder

Johan von Schreeb, docent, Kunskapscentrum katastrof­medicin, Karolinska institutet

Stefan Swartling Peterson, professor, Uppsala universitet; Karolinska institutet; Makerere University

Kerstin Nilsson, docent, Örebro universitet; ordförande, Svenska Läkaresällskapet

Helena Nordenstedt, ST-läkare, Danderyds sjukhus; forskningsassistent, kursledare, global hälsa, Karolinska ­institutet; fältläkare, Läkare utan gränser 

För några decennier sedan var det betydligt vanligare än i dag att Svenska ­läkare åkte ut och arbetade med att stärka sjukvården i resurssvaga länder, oftast för organisationer som Afrikagrupperna, Sida och Pingstkyrkan. Med sig hem hade de en ökad förståelse för globala skillnader i hälsa och sjukdom, kunskaper som är alltmer användbara i Sverige i dag i takt med ökat resande och migration. 

Förutom minskad klinisk kompetens kring fattigdomens sjukvård har även förutsättningarna för god forskning inom detta område försämrats sedan Sidas egna forskningsmedel inom global hälsa flyttades till Vetenskapsrådet 2011. Det är nu markant svårare att få anslag, vilket hämmar framgångsrika forskningssamarbeten och återväxten av yngre forskare inom området.

Sverige bidrar i dag med en mycket liten andel personal vid katastrofer och humanitära kriser i resurssvaga länder, både jämfört med andra västländer och fattigare länder. 

Ett aktuellt exempel är ebolautbrottet i Västafrika. I oktober 2014 hade USA och Kuba bidragit med grovt räknat 10 respektive 50 sjukvårdspersonal per miljon invånare. Motsvarande siffra för Sverige var bara en per miljon invånare. 

Sverige är bland de bästa i världen på att donera pengar till olika organisationer och FN-organ, men sämre på att bidra med kompetent personal på plats där de behövs. Som exempel kan nämnas att Sverige i den senaste beräkningen från 2009 stod för hela 17 procent av FN-organet UNAIDS budget, men bara 1 procent av personalen på högre befattningar. 

Intresset bland läkarstudenter är det inget fel på, men bara cirka 1 av 100 utexaminerade läkare reser ut med Läkare utan gränser, den organisation som i dag rekryterar flest läkare i Sverige för internationellt arbete. Dessutom försvinner en majoritet av dessa redan efter det första uppdraget, vilket leder till att unika erfarenheter inte återanvänds i fält. 

Ebolautbrottet är ett tydligt exempel på en kris där efterfrågan på kompetent personal är större än behovet av pengar, och där det varit svårt att hitta erfarna läkare som kan och är villiga att arbeta på plats, även om den situationen nu har ändrats. 

Vad är det som gör att så få svenska ­läkare väljer att åka på fler än ett utlandsuppdrag? För att ta reda på det skickade vi under våren 2014 ut en enkät till alla läkare som gjort minst ett fältuppdrag med Läkare utan gränser sedan organisationen startade sin verksamhet i Sverige 1993 (N = 196). Svarsfrekvensen var 73 procent. 

Majoriteten av de svarande angav att de skulle kunna tänka sig att åka ut på nya uppdrag, men att de inte kunde på grund av familjeskäl (57 procent), svårighet att åka ut så många månader som krävs/svårighet att kombinera med ST (29 procent) eller svårighet att få tjänstledigt (13 procent). Endast 4 procent angav svåra levnadsförhållanden i fält/ekonomiska skäl. 

I enkäten framkom att det finns en utbredd uppfattning bland svenska läkare att högre tjänster inom internationella organisationer som FN, Sida och WHO är omöjliga att få. Men enligt Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, stämmer inte det. Tvärtom är det oftast få svenska sökande till dessa tjänster. 

Vi tolkar resultaten av enkäten som att intresset är fortsatt stort för global hälsa, men att det mentala klivet från åta­ganden här hemma och ut i världen är stort. Det behöver bli lättare för läkare att komma ut och bidra till de globala medicinska behoven samt skaffa sig erfarenhet från låg- eller medelinkomstland och därefter fortsätta arbeta med globala hälsofrågor inom internationella organisationer, forskning eller utbildning. Vi föreslår därför att  

• ämnet global hälsa införs i den obligatoriska kursplanen för samtliga läkarutbildningar, för att kunna verka i en globaliserad värld, även i Sverige. 

• nya strategiska forskningsmedel med särskilda satsningar på nästa ­generation inom global hälsa avsätts 

• utlandstjänstgöring måste bli enklare att få in som del av den normala verksamheten, liksom att få tjänst­ledighet beviljad 

• utlandstjänstgöring bör bli lättare att räknas som en del av ST, och även in­fogas som exempel i Svenska Läkaresällskapets policy för läkares fortbildning

• fler svenska läkare bör förberedas för och uppmuntras till att söka tjänster inom Sida, samt internationella organisationer som WHO, Världsbanken och FN.

Läkarförbundet har på sin webbplats tips om hur man kan planera in utlandstjänstgöring både i ST och generellt. Centrum för allmänmedicin på Karolinska institutet har en satsning för ST-läkare att göra en tre månaders auskultation inom relevant område i låginkomstländer.  I samband med ebolautbrottet har Sveriges Kommuner och landsting nyligen utkommit med rekommendationer angående tjänst­ledighet för biståndsarbete: »ledighet [bör] beviljas för begränsad tid, upp till tre månader ... «. Detta är steg i rätt riktning, och det är viktigt att implementeringen av detta dokument fortsätter även när ebolautbrottet är under kontroll.

Vi kommer att fortsätta vårt arbete för att underlätta för läkare att komma ut i världen. Den 1 oktober anordnade Läkare utan gränser tillsammans med Svenska Läkaresällskapet ett välbesökt seminarium på temat nästa generations personal inom global hälsa, som delvis kommer att upprepas på Medicinska riksstämman i Stockholm 4–5 december 2014. 

Vi ser också ett stort behov av en webbportal där all information och tips om utlandsarbete samlas  i samarbete mellan läkarorganisationerna, eventuellt samordnad av Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. På alla er som är intresserade av att arbeta inom global hälsa väntar en mängd spännande och givande möjligheter, om ni bara vågar ta steget – framtiden är er!

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentarer (3)

  • Äldre inte önskvärda?

    2014-11-12 11:56 | Tänkvärda och intressanta tankar. Men har själv försökt erbjuda mina tjänster i VästAfrika med anledning av Ebolautbrottet, och inte mötts av något gensvar, vare sig från MSF eller efter uppropet i Läkartidningen. Orsaken tror jag är att jag är pensionär, MSF har vid tidigare förfrågningar klart uttalat att de vill ha yngre läkare. Tycker dock att det är en trist och diskriminerande inställning. Har tidigare vid flera tillfällen arbetat för Läkarbanken i Kenya utan problem, och tror absolut att jag skulle kunna göra nytta även på annat håll. Dags för policyändring MSF och andra NGO:s?

    Bo Sonden, Leg.läk, Pensionär

    Jäv:

  • reform av internationella organisationer nödvändigt

    2014-11-13 11:17 | Instämmer i att det är viktigt att svenska läkare och annan vårdpersonal är väl insatta i globala hälsoförhållanden – för att kunna bidra på ett effektivt sätt både i andra länder och i möten med patienter med migrationsbakgrund i Sverige. Sådan kunskap kan delvis fås genom utlandstjänstgöring, men också genom arbete i det mångkulturella och socialt skiktade Sverige. Man får inte heller glömma att många läkare och annan vårdpersonal i Sverige har utomeuropeisk bakgrund och att deras kompetens säkerligen kan tas tillvara på ett ännu bättre sätt inom både landsting och akademi.
    Som tidigare FN och Sida anställd vill jag kommentera det faktum att så få svenskar arbetar inom internationella och multilaterala organisationer, till vilka Sverige skickar avsevärda summor. Ett viktigt skäl anser jag är att arbetsförhållanden utgör en mycket stor utmaning och att reformarbetet inom FN i bästa fall går med snigelfart. Jag är precis hemkommen från Jamaica där jag varit anställd som Technical Advisor på WHO (bland annat ansvarig för katastrofberedskap) – i praktiken ett relativt litet kontor med begränsad budget men där verksamheten fungerade långtifrån optimalt på grund av hierarkier, onödig byråkrati och bristande ledarskap.
    För att få fler svenskar och andra västerlänningar att arbeta inom FN-organisationer behöver inte minst Sverige verka för att ett seriöst reformarbete kommer tillstånd (nej man ser ännu inga resultat på lokal nivå) och att seriösa utvärderingar av FNs verksamheter genomförs. Idag har WHO stora svårigheter att matcha verkliga behov t ex inom hälsosektorn på Jamaica, vars hälsoministerie ofta väljer att anlita dyra amerikanska konsulter inom områden WHO borde behärska och besitta expertis. Siktet bör vara inställt på att avsevärt förbättra servicen och stödet till medlemsländerna och att åstadkomma resultat i form av bättre hälsa hos befolkningen. Kanske är det en utopi men kan man uppnå väl fungerande internationella organisationer så tror jag också rekryteringsfrågan löser sig. Svenska läkare – liksom kompetenta läkare varhelst ifrån i världen - kan säkert tänka sig att gå till jobbet i vilket land som helst om de kan känna arbetsglädje och att de gör verklig nytta. Så är inte alltid fallet idag.

    Gunilla Bergh, MPH, konsult

    Jäv:

  • Pensionärer hos Läkare utan gränser önskvärda, liksom starka och kompetenta internationella organisationer!

    2014-11-18 00:22 | Tack Bo och Gunilla för era kommentarer.

    Läkare utan gränser har flera pensionärer som gör uppdrag för dem. För arbete just i Västafrika med ebolautbrottet har Läkare utan gränser dock haft som krav att man varit på uppdrag för dem förut, vilket är en av de saker vi uppmuntrar till i inlägget ovan.

    Vi delar Gunillas synpunkt att ett starkare och mer kompetent WHO är önskvärt. Att arbete inom de stora internationella organisationerna ofta kan vara byråkratiskt, ineffektivt och även avskräckande för en pragmatiskt sinnad medarbetare är förståeligt. Därför är det viktigt att Sverige verkar för reformarbete ovanifrån. Ett sådant reformarbete torde bli lättare med flera kvalificerade och just pragmatiska medarbetare i organisationerna som kan verka inifrån. Det ena utesluter helt enkelt inte det andra!

    Helena Nordenstedt, ST-läkare, Danderyds sjukhus

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016