Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C7T7 Läkartidningen 46/2014
Lakartidningen.se 2014-11-11

Utmaningar och möjligheter för nästa generation inom global hälsa

Sverige bidrar i dag med en mycket liten andel personal vid katastrofer och humanitära kriser. Intresset för global hälsa är dock stort, och författarna föreslår här att ämnet blir obligatoriskt på läkarutbildningarna, att enklare regler för tjänstledigt för utlandstjänstgöring införs och att utlandstjänstgöring lättare bör kunna räknas som del av ST. Svenska läkare bör också uppmuntras att söka tjänster inom Sida och internationella organisationer.

Helena Frielingsdorf, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Karolinska universitetssjukhuset; fältläkare, styrelseledamot, Läkare utan gränser

Eugene Bushayija, career manager, läkare och specialister, ­Läkare utan gränser

Anders Nordström, leg läkare; ambassadör, global hälsa, ­Utrikesdepartementet; tf generaldirektör, WHO 2006–2007

Filippa Nyberg, docent; vd, Svenska Läkaresällskapet

Hans Rosling, professor, global hälsa, Karolinska ­institutet; internationell »edutainer«; ­medgrundare, stiftelsen Gapminder

Johan von Schreeb, docent, Kunskapscentrum katastrof­medicin, Karolinska institutet

Stefan Swartling Peterson, professor, Uppsala universitet; Karolinska institutet; Makerere University

Kerstin Nilsson, docent, Örebro universitet; ordförande, Svenska Läkaresällskapet

Helena Nordenstedt, ST-läkare, Danderyds sjukhus; forskningsassistent, kursledare, global hälsa, Karolinska ­institutet; fältläkare, Läkare utan gränser 

För några decennier sedan var det betydligt vanligare än i dag att Svenska ­läkare åkte ut och arbetade med att stärka sjukvården i resurssvaga länder, oftast för organisationer som Afrikagrupperna, Sida och Pingstkyrkan. Med sig hem hade de en ökad förståelse för globala skillnader i hälsa och sjukdom, kunskaper som är alltmer användbara i Sverige i dag i takt med ökat resande och migration. 

Förutom minskad klinisk kompetens kring fattigdomens sjukvård har även förutsättningarna för god forskning inom detta område försämrats sedan Sidas egna forskningsmedel inom global hälsa flyttades till Vetenskapsrådet 2011. Det är nu markant svårare att få anslag, vilket hämmar framgångsrika forskningssamarbeten och återväxten av yngre forskare inom området.

Sverige bidrar i dag med en mycket liten andel personal vid katastrofer och humanitära kriser i resurssvaga länder, både jämfört med andra västländer och fattigare länder. 

Ett aktuellt exempel är ebolautbrottet i Västafrika. I oktober 2014 hade USA och Kuba bidragit med grovt räknat 10 respektive 50 sjukvårdspersonal per miljon invånare. Motsvarande siffra för Sverige var bara en per miljon invånare. 

Sverige är bland de bästa i världen på att donera pengar till olika organisationer och FN-organ, men sämre på att bidra med kompetent personal på plats där de behövs. Som exempel kan nämnas att Sverige i den senaste beräkningen från 2009 stod för hela 17 procent av FN-organet UNAIDS budget, men bara 1 procent av personalen på högre befattningar. 

Intresset bland läkarstudenter är det inget fel på, men bara cirka 1 av 100 utexaminerade läkare reser ut med Läkare utan gränser, den organisation som i dag rekryterar flest läkare i Sverige för internationellt arbete. Dessutom försvinner en majoritet av dessa redan efter det första uppdraget, vilket leder till att unika erfarenheter inte återanvänds i fält. 

Ebolautbrottet är ett tydligt exempel på en kris där efterfrågan på kompetent personal är större än behovet av pengar, och där det varit svårt att hitta erfarna läkare som kan och är villiga att arbeta på plats, även om den situationen nu har ändrats. 

Vad är det som gör att så få svenska ­läkare väljer att åka på fler än ett utlandsuppdrag? För att ta reda på det skickade vi under våren 2014 ut en enkät till alla läkare som gjort minst ett fältuppdrag med Läkare utan gränser sedan organisationen startade sin verksamhet i Sverige 1993 (N = 196). Svarsfrekvensen var 73 procent. 

Majoriteten av de svarande angav att de skulle kunna tänka sig att åka ut på nya uppdrag, men att de inte kunde på grund av familjeskäl (57 procent), svårighet att åka ut så många månader som krävs/svårighet att kombinera med ST (29 procent) eller svårighet att få tjänstledigt (13 procent). Endast 4 procent angav svåra levnadsförhållanden i fält/ekonomiska skäl. 

I enkäten framkom att det finns en utbredd uppfattning bland svenska läkare att högre tjänster inom internationella organisationer som FN, Sida och WHO är omöjliga att få. Men enligt Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, stämmer inte det. Tvärtom är det oftast få svenska sökande till dessa tjänster. 

Vi tolkar resultaten av enkäten som att intresset är fortsatt stort för global hälsa, men att det mentala klivet från åta­ganden här hemma och ut i världen är stort. Det behöver bli lättare för läkare att komma ut och bidra till de globala medicinska behoven samt skaffa sig erfarenhet från låg- eller medelinkomstland och därefter fortsätta arbeta med globala hälsofrågor inom internationella organisationer, forskning eller utbildning. Vi föreslår därför att  

• ämnet global hälsa införs i den obligatoriska kursplanen för samtliga läkarutbildningar, för att kunna verka i en globaliserad värld, även i Sverige. 

• nya strategiska forskningsmedel med särskilda satsningar på nästa ­generation inom global hälsa avsätts 

• utlandstjänstgöring måste bli enklare att få in som del av den normala verksamheten, liksom att få tjänst­ledighet beviljad 

• utlandstjänstgöring bör bli lättare att räknas som en del av ST, och även in­fogas som exempel i Svenska Läkaresällskapets policy för läkares fortbildning

• fler svenska läkare bör förberedas för och uppmuntras till att söka tjänster inom Sida, samt internationella organisationer som WHO, Världsbanken och FN.

Läkarförbundet har på sin webbplats tips om hur man kan planera in utlandstjänstgöring både i ST och generellt. Centrum för allmänmedicin på Karolinska institutet har en satsning för ST-läkare att göra en tre månaders auskultation inom relevant område i låginkomstländer.  I samband med ebolautbrottet har Sveriges Kommuner och landsting nyligen utkommit med rekommendationer angående tjänst­ledighet för biståndsarbete: »ledighet [bör] beviljas för begränsad tid, upp till tre månader ... «. Detta är steg i rätt riktning, och det är viktigt att implementeringen av detta dokument fortsätter även när ebolautbrottet är under kontroll.

Vi kommer att fortsätta vårt arbete för att underlätta för läkare att komma ut i världen. Den 1 oktober anordnade Läkare utan gränser tillsammans med Svenska Läkaresällskapet ett välbesökt seminarium på temat nästa generations personal inom global hälsa, som delvis kommer att upprepas på Medicinska riksstämman i Stockholm 4–5 december 2014. 

Vi ser också ett stort behov av en webbportal där all information och tips om utlandsarbete samlas  i samarbete mellan läkarorganisationerna, eventuellt samordnad av Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. På alla er som är intresserade av att arbeta inom global hälsa väntar en mängd spännande och givande möjligheter, om ni bara vågar ta steget – framtiden är er!

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentarer (3)

  • Äldre inte önskvärda?

    2014-11-12 11:56 | Tänkvärda och intressanta tankar. Men har själv försökt erbjuda mina tjänster i VästAfrika med anledning av Ebolautbrottet, och inte mötts av något gensvar, vare sig från MSF eller efter uppropet i Läkartidningen. Orsaken tror jag är att jag är pensionär, MSF har vid tidigare förfrågningar klart uttalat att de vill ha yngre läkare. Tycker dock att det är en trist och diskriminerande inställning. Har tidigare vid flera tillfällen arbetat för Läkarbanken i Kenya utan problem, och tror absolut att jag skulle kunna göra nytta även på annat håll. Dags för policyändring MSF och andra NGO:s?

    Bo Sonden, Leg.läk, Pensionär

    Jäv:

  • reform av internationella organisationer nödvändigt

    2014-11-13 11:17 | Instämmer i att det är viktigt att svenska läkare och annan vårdpersonal är väl insatta i globala hälsoförhållanden – för att kunna bidra på ett effektivt sätt både i andra länder och i möten med patienter med migrationsbakgrund i Sverige. Sådan kunskap kan delvis fås genom utlandstjänstgöring, men också genom arbete i det mångkulturella och socialt skiktade Sverige. Man får inte heller glömma att många läkare och annan vårdpersonal i Sverige har utomeuropeisk bakgrund och att deras kompetens säkerligen kan tas tillvara på ett ännu bättre sätt inom både landsting och akademi.
    Som tidigare FN och Sida anställd vill jag kommentera det faktum att så få svenskar arbetar inom internationella och multilaterala organisationer, till vilka Sverige skickar avsevärda summor. Ett viktigt skäl anser jag är att arbetsförhållanden utgör en mycket stor utmaning och att reformarbetet inom FN i bästa fall går med snigelfart. Jag är precis hemkommen från Jamaica där jag varit anställd som Technical Advisor på WHO (bland annat ansvarig för katastrofberedskap) – i praktiken ett relativt litet kontor med begränsad budget men där verksamheten fungerade långtifrån optimalt på grund av hierarkier, onödig byråkrati och bristande ledarskap.
    För att få fler svenskar och andra västerlänningar att arbeta inom FN-organisationer behöver inte minst Sverige verka för att ett seriöst reformarbete kommer tillstånd (nej man ser ännu inga resultat på lokal nivå) och att seriösa utvärderingar av FNs verksamheter genomförs. Idag har WHO stora svårigheter att matcha verkliga behov t ex inom hälsosektorn på Jamaica, vars hälsoministerie ofta väljer att anlita dyra amerikanska konsulter inom områden WHO borde behärska och besitta expertis. Siktet bör vara inställt på att avsevärt förbättra servicen och stödet till medlemsländerna och att åstadkomma resultat i form av bättre hälsa hos befolkningen. Kanske är det en utopi men kan man uppnå väl fungerande internationella organisationer så tror jag också rekryteringsfrågan löser sig. Svenska läkare – liksom kompetenta läkare varhelst ifrån i världen - kan säkert tänka sig att gå till jobbet i vilket land som helst om de kan känna arbetsglädje och att de gör verklig nytta. Så är inte alltid fallet idag.

    Gunilla Bergh, MPH, konsult

    Jäv:

  • Pensionärer hos Läkare utan gränser önskvärda, liksom starka och kompetenta internationella organisationer!

    2014-11-18 00:22 | Tack Bo och Gunilla för era kommentarer.

    Läkare utan gränser har flera pensionärer som gör uppdrag för dem. För arbete just i Västafrika med ebolautbrottet har Läkare utan gränser dock haft som krav att man varit på uppdrag för dem förut, vilket är en av de saker vi uppmuntrar till i inlägget ovan.

    Vi delar Gunillas synpunkt att ett starkare och mer kompetent WHO är önskvärt. Att arbete inom de stora internationella organisationerna ofta kan vara byråkratiskt, ineffektivt och även avskräckande för en pragmatiskt sinnad medarbetare är förståeligt. Därför är det viktigt att Sverige verkar för reformarbete ovanifrån. Ett sådant reformarbete torde bli lättare med flera kvalificerade och just pragmatiska medarbetare i organisationerna som kan verka inifrån. Det ena utesluter helt enkelt inte det andra!

    Helena Nordenstedt, ST-läkare, Danderyds sjukhus

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Stark facklig oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

bild

Anna Sarkadi, ny ordförande för Svensk socialmedicinsk förening: Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. () 24 AUG 2016

bild

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande: »Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

bild

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (3 kommentarer) 19 AUG 2016

Regeringen tar tillbaka förslag om hälsoväxling efter partsinitiativ

Nyheter | Regeringen drar tillbaka sitt förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, detta efter att arbetsgivare och fackförbund lämnat ett alternativt förslag. () 24 AUG 2016

bild

ATLS – om hur tragedin vändes till framgång Genomslaget för detta traumavårdskoncept förbluffande stort, trots att mycket talade emot

Kommentaren | ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. () 23 AUG 2016

Datainspektionen överklagar på nytt anhörigas tillgång till journal

Nyheter | Datainspektionen vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om patienter ska kunna låta anhöriga ta del av nätjournalen.  () 23 AUG 2016

bild

Far och dotter, båda läkare – då föddes »Medicinpodden«

Människor & möten | Rebecca Levi, 27, och Richard Levi, 57, är båda läkare. De har startat den medicinska podcasten »Medicinpodden« som redan hörts av över 25 000 lyssnare. Målgruppen är främst medicinstuderande och unga läkare. () 23 AUG 2016

Ny stopplag föreslås

Nyheter | Ett förslag till ny stopplag som ska hindra privatiseringar av universitetssjukhus skickas ut på remiss i dag, tisdag. (1 kommentar) 23 AUG 2016

»Jag föreslår att vi respekterar patientens sätt att hantera sin situation ...«

Krönika | En kollega inom den palliativa hemsjukvården vill att onkologen tar sitt ansvar och inskärper hos kvinnan med långt gången cancer att hennes sjukdom är obotlig. Men att ta det ansvaret vore att förstöra patientens strategi för att uthärda det outhärdliga, skriver onkologen Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (9 kommentarer) 23 AUG 2016

P-piller kan minska sexlusten

Nyheter | P-piller kan minska sexuell lust, upphetsning och tillfredsställelse, enligt en randomiserad kontrollerad studie gjord vid Karolinska institutet. () 23 AUG 2016

Utred möjligheten till självvalt livsslut

Debatt | Möjligheten till självvalt livsslut bör utredas. Det finns en bred acceptans hos den svenska befolkningen och motståndet i läkargruppen är inte så stort att det skulle hindra en diskussion om patienters rättigheter i livets slut, skriver Staffan Bergström och medförfattare. (2 kommentarer) 23 AUG 2016

Familjär medelhavs-feber viktig sjukdom i en globaliserad värld

Översikt | Familjär medelhavsfeber är i typfallet en autosomalt recessiv sjukdom som karakteriseras av återkommande självbegränsande feberattacker med en duration på 12–72 timmar. Sjukdomen bör misstänkas framför allt hos individer med ursprung i östra Medelhavsområdet. Kolkicin ger effektiv behandling. Utan behandling är risken att utveckla amyloidos betydande. () 22 AUG 2016

Landsting fick falsk information om »välrenommerad« hyrläkare

Nyheter | SVT Nyheter avslöjade i går att bemanningsföretaget Proffice sålt in en hyrläkare med falsk information. I dag meddelade landstinget där läkaren arbetat att han får sluta omedelbart. (1 kommentar) 22 AUG 2016

Jobb i fokus

166 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons